Skräddarsytt boende för de äldre

Problem: Äldreomsorgen var inte effektiv. Överkapacitet på vissa enheter, hård press på andra.

Lösning: Kopiera hur servicehusen är organiserade, mer behovsanpassad vård till de äldre.

För 13 år sedan var Jeanette Sander chef för äldreomsorgen i Trosa. De äldreboenden som fanns i kommunen var organiserade på samma sätt som på andra ställen i landet. Husen bemannades med en viss mängd personal per boende, sedan var det upp till varje avdelning att sköta om dem som råkat hamna just där.

I kommunen fanns även servicehus, där de bodde som klarade sig med hemtjänst. Hemtjänsten var, till skillnad från äldreboendena, planerad utifrån de äldres behov. Den som hade större behov fick mer hjälp, och vice versa. Nu skulle ett av servicehusen göras om till äldreboende, och Jeanette Sander fick en idé. I stället för att låta det nya äldreboendet bli som alla andra, varför inte behålla modellen med behovsprövad vård och sprida den till de andra äldreboendena?

Förändringen krävde att hundratals anställda ändrade sitt sätt att arbeta. Fram till nu hade fokus legat på den egna avdelningen och på de behov som uppstod i stunden. Om en plats stod tom kunde man luta sig tillbaka, oberörd av det som hände på de andra avdelningarna. Nu skulle murarna mellan avdelningarna bort. Nu skulle de äldres individuella plan hamna i första rummet.

”Att visa på nyttan av förändringen är nyckeln i en sådan här förändring”, säger innovationsexperten Karin Hovlin.

”Kommer det uppifrån att vi ska arbeta på ett annat sätt är det svårt. Många tänker ’ja ja, de säger det’. Om budskapet i stället är att utveckla och skapa nya värden, att det blir bättre för brukarna, bättre för oss – då har medarbetarna lättare att se nyttan”, säger Karin Hovlin.

När Jeanette Sander genomförde förändringen i Trosa fanns varken lagstiftning eller krav från politiker att luta sig mot. Beslutet var helt och hållet hennes eget.

”Då är det viktigare att ha en förståelse för att arbetet ska bottna i vad som är vårt uppdrag. Varför måste vi tänka nytt? Varför inte fortsätta på samma sätt? Om man inte kan förklara det är det svårt att få med medarbetare som inte är så förändringsbenägna”, säger Karin Hovlin.

I alla organisationer finns det de som är mer förändringsbenägna och de som är mindre. Börja med de som vill och låt dem påverka. Om de andra ser nyttan följer de efter. Lyssna på dem som ifrågasätter men glöm inte att driva processen framåt.

Den 1 juni 2012 bytte Jeanette Sander jobb och blev chef för äldreomsorgen i Köpings kommun. Det första hon gjorde var att påbörja samma förändring där.

Hon började med att skapa arbetsgrupper.

”Jag tog inte med mig Trosamodellen utan började på nytt. Jag tittade på de exempel som fanns i landet. Jag startade om processen, det går inte att klistra en modell på en annan. Från det att man startar processen befinner man sig i en resa”, säger Jeanette Sander.

Det är en resa som, har Jeanette Sander lärt sig, tar mellan två och tre år. För att få med sig personalen i Köping har hon personligen träffat samtliga anställda. Vikarier inräknade handlar det om 400–500 personer.

”Jag tycker det är jätteviktigt att förklara. Man måste förstå en förändring för att vara med. Vi har haft tipspromenad i stället för stormöten, och bjudit in personal från Trosa som förklarat målet”, säger Jeanette Sander.

Tipspromenaden användes för att alla skulle ta till sig av informationen.

”Det var för att få igång aktivitet, det är inte alla som kan lyssna och ta till sig information”, säger  Jeanette Sander.

En följd av behovsstyrd vård är att besluten kan överklagas. Från att ha varit beslut tagna i flykten av personalen, har de blivit myndighetsbeslut.

Nu, drygt tio år efter att äldreomsorgen i Trosa blev behovsstyrd, är lagstiftningen på väg. Nu är det upp till regeringen att avgöra om och när det ska bli verklighet.