Lediga chefsjobb
Alla chefsjobb

Så minimerar du riskerna på arbetsplatsen

Antalet arbetsrelaterade dödsolyckor har skjutit i höjden. Även det totala antalet allvarliga arbetsskador stiger. Så kan vi inte ha det, menar företagsläkaren Malin Werling. Här är hennes bästa tips på hur du som chef och arbetsgivare kan säkra den fysiska arbetsmiljön.

Publicerad

Text: Chef Content

Annonssamarbete: Feelgood

”Som arbetsgivare handlar det om att vara proaktiv”, säger företagsläkaren Malin Werling. Foto: Julia Sjöberg.

I Sverige brukar vi vara stolta över vårt arbetsmiljöarbete och det låga antalet skador och olyckor. Men någonting har hänt. Förra året omkom 63 personer i arbetsplatsolyckor, enligt Arbetsmiljöverket. Det är den högsta siffran sedan 2011. Däremellan var motsvarande antal dödsfall per år i snitt 50.

Även arbetsskadorna ökar, om än i en mer måttlig takt. Afa Försäkrings årsrapport 2023 om arbetsskador och sjukfrånvaro visar att antalet allvarliga arbetsolyckor ökat från 2,4 till 2,6 per tusen sysselsatta och därmed är tillbaka på samma nivå som före pandemin.

Om ett företag struntar i sitt arbetsmiljöarbete kommer alla parter ut som förlorare. Samhället får ökade utgifter i form av vårdkostnader och ett ökat antal sjukskrivningar, företaget drabbas av nedsatt produktion och i vissa fall böter. Den enskilda individen kan få men för livet eller i värsta fall avlida.

”Så den arbetsgivare som gör ett bra grundarbete har igen den kostnaden flera gånger om. Tyvärr har mina kolleger och jag märkt att många arbetsgivare saknar den rätta kompetensen för att kunna upprätthålla ett tillräckligt gott arbetsmiljöarbete eller till och med slarvar med det. Man är bra på att identifiera vissa risker, men missar andra”, säger Malin Werling, företagsläkare på Feelgood.

Var proaktiv
Malin Werling möter i sin roll som företagsläkare många personer som skadat sig på jobbet. Hon vill inte spekulera i varför de arbetsrelaterade olyckorna ökar. Däremot framhåller hon allt som en arbetsgivare kan göra för att undvika skador och olyckor bland medarbetarna.

”De flesta arbetsplatsolyckorna och skadorna går att undvika med ett systematiskt arbetsmiljöarbete. Det gäller inte bara så kallat tunga jobb utan även kontorsarbete där det finns risk för bland annat ergonomiska skador,” säger hon.

Malin Werling, företagsläkare.

Som arbetsgivare handlar det alltså om att vara proaktiv. Att göra allt som är möjligt för att olyckan eller skadan aldrig ska uppstå. Att följa de regler och lagar som finns kring arbetsmiljö och hålla sig uppdaterad om förändringar i både lagstiftning och verksamhet.

”Det systematiska arbetsmiljöarbetet är ett lagligt krav och där ingår riskbedömningar. Arbetsmiljöarbetet kan till exempel struktureras i ett årshjul som man fyller med de åtgärder som behöver göras utifrån den verksamhet man har”, säger Malin Werling.

”Det kan handla om bedömningar vad gäller ljudnivå, farliga verktyg, höga höjder men också sådant som belysning och ventilation. Så fort det sker en förändring i verksamheten behöver man bedöma risken på nytt. Man kanske köper in nya maskiner eller förändrar dygnsschemat för medarbetarna, då får man göra om riskbedömningen kring den del som påverkas.”

Rätt kunskaper
Det är viktigt att riskbedömningarna utförs av personer med rätt kunskaper, poängterar Malin Werling, personer som vet hur man identifierar risker, kan bedöma omfattningen av dem samt utforma lämpliga åtgärder för att sänka riskerna till ett minimum.

Feelgood tillhandahåller denna expertis och hjälper organisationer av olika storlekar med hela riskbedömningsprocessen, alltifrån att initiera bedömningen till att genomföra den samt utvärderingen. Man erbjuder också utbildningar för att öka den interna kompetensen av riskarbete hos företaget.

”Vi har kunskaper som många arbetsgivare saknar. Det handlar till exempel om att hitta kombinationen av risker, att identifiera de faktorer som gör medarbetarna extra känsliga för skador. Det kan till exempel vara att medarbetarna samtidigt som de utsätts för hög ljudvolym utsätts för vibrationer, då drabbas man lättare av hörselskador”, säger Malin Werling.

Vanliga arbetsskador
Som exempel på vanliga arbetsskador nämner hon hörselskador inklusive tinnitus, lungfibros orsakat av dammpartiklar, skador på nerver och kärl på grund av vibrationer samt förslitningsskador.

Den som väl fått en skada blir dessutom ofta mer mottagliga för ytterligare skador.

”Om du redan har fått skador på dina lungor av din arbetsmiljö eller sedan tidigare har en lungsjukdom, till exempel astma eller KOL, blir du oftast mycket känsligare för luftburna arbetsmiljörisker, till exempel stendamm och allergiframkallande produkter som isocyanater. Om du fått skador av vibrationer har dina kärl och nerver lättare att bli ytterligare påverkade. Så det gäller att aldrig få skadan eller att upptäcka den mycket tidigt.”

Alla risker går förstås inte ett eliminera. På en fysiskt riskfylld arbetsplats får man i stället använda skyddsutrustning som hjälm, skyddsmask och sele samt göra regelbundna medicinska kontroller.

Men visst hänger det också på att medarbetarna sköter sig, sätter på sig skyddsmasken och följer reglerna?
”Absolut. Där betyder företagskulturen mycket. Om man har en arbetsgivare som jobbar intensivt med arbetsmiljön genomsyrar det andan i hela företaget ända fram till dem som jobbar på golvet.”

Malin Werling:
5 steg till en fysiskt säker arbetsmiljö

  1. Kartlägg arbetsmiljön för att hitta riskerna.
  2. Ta bort riskerna eller minimera dem.
  3. Skaffa nödvändig skyddsutrustning. Om det finns kvarstående risker, se till att det finns lämplig skyddsutrustning och bra rutiner för att använda den.
  4. Gör medicinska kontroller. Inom många yrken är det lagligt krav på medicinska kontroller om arbetsmiljöriskerna är tillräckligt stora. Det handlar till exempel om yrken där det förekommer stendamm och vibrationer. Inom andra yrken är medicinska kontroller lagstadgade oavsett om du som chef och arbetsgivare minskat riskerna och skaffat skyddsutrustning. Det gäller till exempel yrken med klättring med stor nivåskillnad samt rök- och kemdykning.
  5. Ta hjälp. I det fall man saknar specialkunskaper kring riskbedömningar och åtgärder för att förbättra den fysiska arbetsmiljön bör man ta in expertis, från till exempel Feelgood.