Misstaget inom friskvård som alla chefer gör

Ett friskt företag mäts inte i låga sjukskrivningstal, utan i anställda som känner sig friska och mår bra i vardagen. Professor Magnus Svartengrens forskning visar på arbetsmiljöns betydelse och vilken viktig roll chefen kan spela.

Annonssamarbete
Gilla jobbet

Publicerad

Text: Chefs innehållsstudio

Professor Magnus Svartengren avslöjar misstaget som alla chefer gör. Foto: New Old Stock.

Hur skapar man en långtidsfrisk arbetsplats? En del ligger i att förändra mötet mellan den anställde, chefen och företagshälsovården. Det menar Magnus Svartengren som är professor i arbets- och miljömedicin vid Uppsala universitet och överläkare på Arbetsmiljöverket.

Denna artikel är skriven som en del av ett samarbete mellan Chef och Gilla jobbet. 

Sedan 2013 arbetar han i ett forskningsprojekt kring hur mer kunskap om arbetsplatsmiljön hos både den anställde, chefen och personalen på företagshälsovården, kan förhindra sjukskrivningar och påverkar hur företaget presterar.

”Som det fungerar i dag är det ofta för sent när företagshälsovården kopplas in. Det är en väldigt reaktiv inställning att skicka en anställd som mår dåligt till doktorn för att bli frisk igen”, menar Magnus Svartengren.

Svartengrens forskning bygger på KOF-metoden, där krav- och funktionsscheman används för att systematiskt gå igenom arbetsmiljön på arbetsplatser och hitta olika ”mismatch”, det vill säga krav i arbetet som den anställde av olika anledningar inte klarar av så bra. Det kan röra sig om allt från ergonomi och tekniska hjälpmedel till olika orsaker till stress och organisatorisk rättvisa. Organisatorisk rättvisa handlar om hur individen upplever sig bli bemött av sina chefer; i en bra organisation känner sig den anställde sedd och lyssnad till.

Som chef innebär det här i många fall att ställa om tankebanorna, att vara mer utvärderande kring arbetsprocesserna och inte för snabb att se anställda som ”helt enkelt inte har det som krävs”. Kanske arbetet kan, och bör, utföras på ett annat sätt?

”Ja, det systematiska i KOF-metoden gör att chefen ser vilka faktorer som återkommer ofta och kan då ställa sig frågan om arbetssättet är anpassat för de som jobbar på företaget. Det kan vara så att en anställd har hamnat fel i organisationen, men det kan faktisk också var fel på arbetsmiljön.”

Det Svartengren sett i sina studier är att företag där chefen inte bara skickar den anställde till företagshälsovården, utan istället engagerar sig och sitter med i samtal med den anställde och sköterskan och pratar om faktorer på jobbet, där blir rehabinsatsen effektivare och en sjukskrivning kanske inte ens blir aktuell. Samtidigt öppnar det upp nya möjligheter att förebygga så att inte andra anställda drabbas på samma sätt.

”Det här handlar så klart om fall med större och allvarligare signaler än en förkylning. Och det är viktigt att säga att det alltid kommer finnas vissa medicinska delar som bara den anställde och sköterskan håller för sig själva. Allt bygger på att alla parter vill delta.”

Svartengren menar att företagshälsovården har blivit för medicinskt fokuserad och inriktad på att hjälpa redan sjuka anställda, mycket på grund av att det även har varit det som till stor del efterfrågats.

”För chefer kan insikten om att arbetssättet är anpassat eller inte till de som jobbar på företaget vara en otroligt värdefull del i verksamhetsutvecklingen. Det finns flera studier som visar på att investeringar i arbetsmiljön ger vinster och att friska verksamheter producerar bättre och med högre kvalitet”, säger Magnus Svartengren. Han fortsätter:

”Vår förhoppning är att den här metoden och att jobba med utvärderingar tillsammans med företagshälsovården ska hjälpa chefer att hitta de potentiella vinsterna som ett led i verksamhetsutvecklingen.”

Text: Emilia Radow Ingvarson

Denna artikel är skriven som en del av ett samarbete mellan Chef och Gilla jobbet.