Innovationsarbetets hinder

Tidsbrist är vanligt bland chefer. Men när vi granskade vad 1  189 chefer svarat träder en annan bild fram: Oavsett om en chef anser sig ha tid eller inte – innovationsförmågan som skattas är ändå densamma.

Cheferna upplever tidsbrist, men ställer man detta i relation till hur de skattar den egna organisationens innovationsförmåga blir signalerna desto tydligare: Det finns inget samband.

Låt oss börja med att förklara undersökningen mer i detalj:

Fråga en chef inom offentlig sektor varför han eller hon inte arbetar mer med att få igång innovation i den egna organisationen och du kommer att få många olika svar.

Tillsammans med ledarskapsexperten Martin Kreuger och forskaren Leif Denti delade vi in de tänkbara svaren i sju teman för att komma närmare sanningen.

Cheferna fick svara på 27 frågor kopplade till vart och ett av dessa sju teman:

● Vi har inte råd. Exempel på fråga: ”Vår budget är så snäv att vi nätt och jämnt klarar dagens verksamhet.”

● Vi har inte tid. Exempel på fråga: ”Det dagliga arbetet kräver för mycket tid och energi av oss.”

● Vi kan inte. Exempel på fråga: ”Vi saknar tillräckligt goda idéer och uppslag för hur vi skapar förändring.”

● Vi vill inte. Exempel på fråga: ”Mina medarbetare vill inte engagera sig i innovationsarbete.”

● Vi får inte. Exempel på fråga: ”Vi är för hårt styrda och kringskurna av lagar, regler och politiska beslut.”

● Vi behöver inte. Exempel på fråga: ”Innovation har blivit ett modeord. Om några år har trenden blåst över och då är det något annat som förväntas av oss.”

● Vi vågar inte. Exempel på fråga: ”Omvärlden skulle inte acceptera om vi gjorde försök som misslyckades. Medier, medborgare, brukare och politiker skulle anklaga oss för att slösa bort skattepengar.”

För att komma ännu närmare sanningen bad vi deltagarna att skatta den egna organisationens innovationsförmåga. Med förhoppning att få en klarare bild av vad som kan stå i vägen för offentlig sektors innovationsförmåga korrelerades alla sju hinder med chefernas skattningar av den egna innovationsförmågan.

Synen på resurser förvånar. Å ena sidan anser många att tid och pengar är en bromskloss. Dessa faktorer får höga poäng i Chefs undersökning. Medelvärdet var 4,3 på en 6-gradig skala.

Å andra sidan spelar tid och pengar minst roll för hur cheferna skattar innovationsförmågan. Faktorerna ”vi har inte tid” och ”vi har inte pengar” har svagast samband med innovationsförmåga bland de sju hinder som efterfrågats i enkäten.

Med andra ord: Vår undersökning visar att tid och pengar inte är den bromskloss för innovation som många tror. Så vad är det då som stoppar innovationsarbetet? Kunskap är svaret. För faktorn ’vi kan inte’ har nämligen starkast samband med innovationsförmåga i Chefs undersökning. Cheferna inom offentlig sektor tycker att innovationsarbete är viktigt och vill prioritera detta område. Hela 76 procent ”välkomnar att klienter, brukare eller andra intressenter efterfrågar tjänster som går utöver det vi utför i dag”. De vet bara inte hur.

Leif Denti konstaterar i sin analys av enkätsvaren att kunskapsluckor går att fylla med hjälp av utbildning. Som lär ut hur nya idéer odlas, hur det går till att röja vägen för medarbetare, hur kaoset blir positivt, hur innovationsarbetet ska prioriteras.

En svårare nöt att knäcka är att medarbetare inte vill engagera sig i innovationsarbete. Undersökningen visar nämligen att faktorn ”vi vill inte” har näst starkast samband med skattad innovationsförmåga.

Men även detta samband har en lösning inom räckhåll enligt Leif Denti: Bygg vidare på den motivation som redan finns genom att ge medarbetarna mandat att förnya.

Lita på att medarbetarna kommer skapa goda resultat och lusten att förnya kommer växa fram av sig självt.

Som toppchef kan du vara invaggad i en falsk trygghet. Chefs undersökning visar nämligen att toppcheferna i offentlig sektor skiljer ut sig rejält från sina underordnade chefer. En större andel av toppcheferna anser att organisationen redan är innovativ.

Toppcheferna skattar organisationens innovationsförmåga med medelvärdet 4,6 av 6, medan mellancheferna och enhetscheferna skattar 3,9 och 3,8 av 6.

Toppcheferna upplever heller inte lika stora problem med budgetbegränsningar och handlingsutrymme som deras mellanchefer och enhetschefer gör.

Hindret ’vi har inte råd’ skattar toppcheferna i medeltal 3,3 av 6, medan både mellancheferna och enhetscheferna skattar 4,1 av 6.

Toppchefernas skattning i hindret ’vi kan inte’ är 2,0 av 6, medan mellanchefernas och enhetschefernas poäng är 2,6 och 2,7 av 6.

Skillnaden mellan hur toppcheferna svarar jämfört med mellancheferna inom offentlig sektor speglar en klyfta som behöver överbryggas.