5 saker smarta chefer vet om ergonomi

Få chefer är utbildade i ergonomi. Ändå är det ofta där ansvaret för inköp av ergonomiska produkter landar.
Vilse i djungeln av datormöss och specialhjälpmedel? Här är råden som räddar dig undan felköp.

Publicerad

Text: Chef Content

Annonssamarbete: Optapad

Smärta och värk är arbetsmiljöproblem som sänker både effektivitet och jobbenergi. Och självklart något som engagerade chefer vill förebygga.

Men en chef som ansvarar för inköp av ergonomiska hjälpmedel ställs inför en tuff uppgift. För hur väljer man rätt?

”Det är svårt att veta att man tar rätt beslut, när man själv inte har ergonomisk utbildning”, konstaterar Madeléne Granath, HR chef på AB Nymans ur 1851.

Hon har ofta vänt sig till företagshälsovården för att få stöd, både för att göra ergonomiska genomgångar på arbetsplatsen och när det har behövts medicinska bedömningar av medarbetares problem.

”Ibland är det ju svårt att veta hur man ska komma åt det. En ömmande axel kan ju också handla om något grundproblem, som att man behöver stärka sin rygg eller är alldeles för stillasittande.”

Efter inköp av ergonomiska hjälpmedel finns det en risk att de anses vara lite krångliga att använda och blir liggande. Här tycker Madeléne Granath, HR chef på AB Nymans ur 1851, att det är viktigt att ställa krav och följa upp hur hjälpmedlen faktiskt används.

”Jag skulle gärna se fler appar, filmer och liknande kopplade till produkterna. Dels för att påminna om att man ska använda dem och dels för att mäta användandet. Jag har själv en klocka som påminner mig om när det är dags att ställa sig upp och dags att djupandas.”

Hon brukar be företagshälsovården komma med rekommendationer för vilka ergonomiska hjälpmedel man kan köpa in.

”Men då får man inte alltid hela bilden. De har sina kanaler, men man kan vilja ha ett bredare utbud.”

Anna Carnemark jobbar på företaget Optapad, som tagit fram en ny typ av ergonomisk mus som kombinerar optisk teknik med ergonomisk design.

Hon känner igen och förstår problematiken som Madeléne Granath beskriver, från sina egna kontakten med kunder.

”Det finns så mycket att välja på. Det är olika tekniker, utformningar och blir ibland en stor investering.”

Ta hand om din skrivbordskropp

”Ergonomi är inte krångligt, utan handlar om de små enkla saker du gör varje dag”, säger Anna Carnemark på Optapad.
Här skickar hon med några enkla råd för kontorsråttor.

  • Variera din arbetsställning. Under en arbetsdag är det bra att både sitta och stå och jobba.
  • När du jobbar med datormus så byt finger på muspekaren eller byt hand ibland. Finns det en särskild rörelse som du ofta gör? Gör den på ett nytt sätt – kanske öppna mejl med vänster hand om du är högerhänt. Bonus: du blir samtidigt mer närvarande i det du håller på med.
  • Ta mikropauser, det har visat sig vara väldigt viktigt för att kroppen ska må bra. Passa på att rulla på axlarna när du går till kaffemaskinen.

Hos Optapad märker man ibland också av en ängslighet hos vissa kunder när det kommer till ny teknik.

”Men våga prova det senaste och var inte rädd för den senaste tekniken. Den är ofta både mer intuitiv och användarvänlig – ta touch-tekniken som exempel”, säger Anna Carnemark.

Hon menar att den skenande teknikutvecklingen inte alltid går att se i dagens utbud av ergonomiska hjälpmedel som styrplattor och datormöss.

”Väldigt lite har egentligen skett med utseende, funktion och nya tekniker inom det här området under de senaste 15 åren. Vissa sitter fortfarande med sådant som utvecklades för 30 år sedan.”

Och en hel del inköpta hjälpmedel används inte alls.

”Det här är inget som ska stå och damma. Man vill ju inte ha en ergonomihylla med oanvända grejer för tiotusentals kronor”, säger Madeléne Granath.

Här menar Anna Carnemark att den som ansvarat för inköpen gott kan sätta lite press på medarbetarna.

”Kräv fokus och att man kommer igång med det nya. Ställ en fråga nästa gång du hamnar i fikarummet med personen: ”Vad tycker du nu då om nya datormusen?” Om du använder samma verktyg själv, så tipsa om en funktion du gillar, för att visa att du bryr dig.”

Och just i det där att bry sig ligger en viktig del.

”Grunden är att jobba ihop med den anställda kring det här, visa att man förstår problemet och vill hjälpa till att lösa det”, säger Anna Carnemark.

”Att någon visar omtanke om hur jag sitter och hur jag har det och köper in det här för att hjälpa mig att må bättre – det tror jag är viktigt”, säger Madeléne Granath.

Snabbguide: Fem steg till smartare ergonomiköp

Minska risken för dyra felköp. Med rätt stöd för inköpsbeslut och bra rutiner så kommer företagets ergonomiska produkter både avhjälpa och förebygga arbetsmiljöproblem framöver.

1. Kartlägg behovet
Ta gärna hjälp av företagshälsovården. De har möjlighet att se helheten och kan länka ihop kunskap kring arbetsplatsens arbetsmiljö, individuella medarbetares hälsobehov och utbudet av ergonomiska hjälpmedel som finns på marknaden.
Arbetsmiljöverket har också en grundlig checklista för bedömningar kring belastningsergonomi som du hittar här. 

2. Skaffa ergonomi-rutiner
Informera om hur det går till att skaffa ergonomiska hjälpmedel på ert företag. Vem ska medarbetare vända sig till? Kan man själv föreslå ett hjälpmedel som verkar bra?
Ha som rutin att alltid göra en ergonomisk genomgång när någon blir nyanställd.
Stäm också alltid av användandet av de produkter som köpts in vid era arbetsmiljöronder.

3. Ställ krav på produktleverantören
Se till att personen som ska använda produkten får testa den utan kostnad, innan det tas beslut om inköp. Två veckor är en vanlig testperiod.
Bra användarhandledning och tillgänglig support på produkten ska självklart också erbjudas.

4. Ställ krav på användaren
Det kan vara lite krångligt att sätta sig in i hur nya hjälpmedel ska användas och ta lite tid att ställa om. Som chef kan du kräva lite fokus, att medarbetare verkligen börjar använda de nya verktygen direkt.

5. Följ upp och utvärdera
Hur används de nyinköpta ergonomiska hjälpmedlen? Stäm av med medarbetare under testperioden och gärna också efter någon månad. Sedan också kontinuerligt vid arbetsmiljöronder.
”Har man haft ont så får ge det en månad innan man märker resultat av ett nytt hjälpmedel. När det kommer till förebyggande åtgärder så handlar det mer om att användaren ska trivas med arbetssättet”, säger Anna Carnemark på Optapad.

Text: Malin Kaldo