Lediga chefsjobb
Alla chefsjobb

2015 års chefs-snackis (och att skapa den)

Det har blivit årets buzzword inom ledarskap. Men vilket är ordet som får alla att hurra? Hur passar det in i er vision? Vi reder ut begreppen.

Publicerad

Text: Chef Content

Annonssamarbete: SBS Executive MBA

Ingrid Höög, vd på HR-företaget Wise

Ordet är Företagskultur. Efter många år i organisationsforskningens skugga har det blivit årets stora chefs-snackis inom ledarskap. Varför just nu? Och vad är det egentligen? Vi har pratat med tre experter, bland annat Ingrid Höög (bilden), vd på HR-företaget Wise.

Denna text är ett samarbete mellan Chef och Executive MBA på Stockholm Business School (SBS) – Sveriges bästa Executive MBA-program tre år i rad.

I den globala konsultjätten Deloittes globala undersökning om humankapital syntes en stor förändring: Synen på företagskultur. Över 50 procent av de tillfrågade svarar att arbetet med kultur och engagemang är ”mycket viktigt”. Andelen är fördubblad från året innan. Anledningen? Kampen om talangerna. En svag och vag företagskultur står sig klent i en när transparens och mening är nyckelord, när sättet hur vi motiverar förändras.

För att undvika en tråkig definition av vad företagskultur är för något kan man sammanfatta det i två frågor: ”Vem är vi som organisation?” och ”Hur gör vi saker på den här arbetsplatsen?” (eller som ordföranden på Southwest Airlines uttryckte det: ”Företagskultur är vad medarbetarna gör när ingen ser dem”). Därmed skiljer sig alltså företagskultur från mission, vision och strategi – tre begrepp som de flesta organisationer arbetar mycket mer med än kulturen.

”Ofta har man ganska generella värdeord som man försöker konkretisera till hur värderingen yttrar sig på den här arbetsplatsen. Man jobbar tydligare med sina värderingar än vad man har gjort tidigare”, säger Annika Ahnlund, grundare och redaktör på HR-bloggen.

Om medarbetarna ska användas för att bygga varumärket gäller det att de passar in i och står för den kultur som finns. Vilken det nu är. Att göra kulturen synlig är också viktigt: att göra de värderingar och attityder som styr arbetet mer konkreta.

Att kulturen har blivit viktigare har flera orsaker, enligt Annika Ahnlund. En är kraven från en ny generation (kallas ibland för Generation Y eller Millennials) är att organisationen ska stå för någonting samt gärna ha ett högre syfte än bara lönsamhet.

”Dagens fokus på kultur och värderingar hänger också ihop med ett mer coachande ledarskap. Personalen jobbar mer självständigt i projekt, många jobbar hemifrån eller är spridda i världen och då är kulturen viktig för att hålla ihop organisationen och känna samhörighet”, säger Annika Ahnlund.

Den kultur som råder på ett företag blir tydligare när en ny person kommer till arbetsplatsen. Om den nya har helt andra värderingar blir kulturen smärtsamt tydlig. Medan en äldre medarbetare anser att framgång nås genom hårt arbete och uppskattning vill yngre utvecklas, få möjlighet att gå utbildningar, få certifikat. Det visar Deloittes undersökning från 2015. För yngre chefer gäller samma sak. Att ständigt tänka att medarbetarna kan bli bättre genom vidareutbildning är ett sätt att odla en lärande kultur som är hyfsat enkel att komma igång med. Starta med korta seminarium med lunchmacka och fortsätt att lägga upp en plan för hur högpresterare på arbetsplatsen får chansen att gå längre utbildningsprogram för att säkra ledarskapet i organisationen framöver. Många organisationer saknar detta.

För att se till att rekrytera rätt person är första steget att tydligt marknadsföra vad företaget står för också i rekryteringsprocessen.

”När man gör en kravprofil måste man vara medveten om vad det är för roll man rekryterar till, men också kunna beskriva vad som är utmärkande för oss, vilka våra värderingar är och att man jobbar med exempel för då är det mycket lättare att överföra till kandidaten”, säger Ingrid Höög, vd på HR-företaget Wise.

Ingrid Höög menar att det har blivit vanligare att företag och organisationer matchar en rekrytering mot kultur, inte bara kompetens.

”Att få in rätt personal är avgörande för att vara konkurrenskraftig. Företagskulturen blir en spegling av värderingar och varumärke och något som man jobbar mycket med för att behålla medarbetare och attrahera nya. I kampen om talanger behöver man de mjuka värdena”, säger Ingrid Höög.

HBR listade för ett par år sedan sex komponenter i en god företagskultur. Dessa var: Vision, värderingar, praxis, människor, unik historia, plats.

Matchningstjänsten Happyr, som lanserades för ett år sedan, har lyft fram kulturen till första steget i urvalsprocessen. Ett personlighetstest används för att sålla ut de som har rätt värderingar och attityd.

”Vi såg ett problem med cv och personliga möten som urvalsformat. Under en intervju delar man kanske intressen och utvärderar om man trivs med personen i ett samtal, men sedan när man ska jobba ihop är det en helt annan sak. Eller tvärtom att man har haft dåliga erfarenheter av personer som är äldre, eller har konstigt namn eller bär slöja. Vi identifierar oss ofta med personer som är som vi själva, men då missar man fantastiska medarbetare för att deras cv inte motsvarar den perfekta bilden”, säger David Johansson, vd på Happyr.

Happyr börjar med att identifiera arbetsplatsen. Vilken kultur råder här? Personlighetstestet ska ta fram de egenskaper som matchar kulturen. Urvalsmetoden innebär att ”rätt” utbildning, kön, namn, utseende, får mindre betydelse än rätt personlighet. I ett första skede är kandidaterna anonyma.

”En personlighet har inte något utseende, de yttre faktorerna är inte representativa för vem vi är. Just i byggandet av en kultur blir det otroligt viktigt att fokusera på vilka våra anställda är”, säger David Johansson.

Text: Johan Frisk

Denna text är ett samarbete mellan Chef och Executive MBA på Stockholm Business School (SBS) – Sveriges bästa Executive MBA-program tre år i rad.