”Imaginable”, Jane McGonigal

Pluskund

Vi lever i en tid av snabba förändringar, dramatiska händelser och oväntade kriser. Hur kan du som chef rusta dig och din organisation bättre?
I en värld där vi aldrig kan vara säkra på hur morgondagen ser ut är det viktigt att aktivt träna sig i scenarioplanering och framtidsspana. Här lär du dig smarta metoder och övningar.

Liknande innehåll hittas här:
Ledarskapsbiblioteket

Lyssna på en summering av boken

0:00

Därför valde vi den här boken

Framtiden har alltid varit oviss, men de senaste årens dramatiska händelser har verkligen visat prov på att förändringstakten (för allt) bara går snabbare och snabbare. I en värld där vi aldrig kan vara säkra på hur morgondagen ser ut är det viktigt att aktivt träna sig i scenarioplanering och framtidsspana.

Jane McGonigal är en hyllad tänkare, författare och Stanford-professor som kombinerar en karriär som spelutvecklare med framtidsstudier. Resultatet är en bok som rustar läsaren för att vara lite mer förberedd på det som egentligen inte ska gå att förbereda sig för. En förmåga som aldrig varit viktigare än nu.

Tre saker du lär dig av att läsa boken

  1. Att aktivera din hjärna och göra den mer flexibel och öppen för att se in i framtiden.
  2. Att välja ut megatrender och drivkrafter som kommer att påverka dig och din organisation i framtiden.
  3. Att skapa idéer och uppslag för hur du och din organisation kan frodas i tider av osäkerhet.

Om författaren

Foto: Christopher Michel

Jane McGonigal har lyckats med konststycket att förena två framgångsrika karriärer till en ännu mer framgångsrik. I grunden är hon speldesigner och fick sitt publika genombrott med spelet Superbetter. I sitt TED-talk om spelet berättar hon om hur hon kom ur en längre period av sjukdom och inaktivitet genom att skapa ett spel åt sig själv vars syfte var att få henne frisk – eller ”superbetter” om man så vill.

Numera är hon chef för institutet för framtidsstudier vid Stanford-universitetet där hon förser studenter med verktyg för att skapa och navigera i hypotetiska framtidsscenarion. Inte sällan använder hon sin kompetens som spelutvecklare genom att skapa flera storskaliga framtidssimuleringar. Exempelvis engagerade hon tusentals människor i ett ”spel” som kretsade kring en fiktiv pandemi där en typ av luftburen sjukdom spreds över hela världen. De som deltog i detta spel 2008 var sannolikt bland de bäst rustade när fiktion blev till verklighet tolv år senare.

Vi lever i tider präglad av händelser och förändringar som vi i förhand inte kan föreställa oss. Den globala spridningen av covid-19 är bara ett av många exempel på snabb och radikal förändring. Rysslands invasionskrig i Ukraina likaså.

Konsekvenserna är många. Och oväntade. Eller är de det?

Boken Imaginable vill göra läsaren bättre på att föreställa sig framtiden genom att träna sig i att se drivkrafter som styr utvecklingen. Det kan vara genom små tecken som är en del av en större trend, eller genom att försätta sig själv i scenarion där man lär sig navigera i framtiden. Författaren har själv använt arbetsmetoden länge och låter ofta sina framtidsövningar formas som stora sociala spel.

Faktum är att hon i en sådan övning i mångt och mycket satte fingret på många av de utmaningar och konsekvenser som skulle komma av en global pandemi där en luftburen luftvägssjukdom satte hela världen ur spel. Redan år 2008 fick tusentals deltagare under några veckor leva sig in i en sådan framtid, en framtid som präglades av restriktioner, social distansering och ekonomiska utmaningar. 

Precis som alla McGonigals framtidsövningar var det människor, inte algoritmer, som fick stå för framtidsprognoserna. Genom att låta deltagare svara på frågor om hur de själva skulle agerat i detta hypotetiska scenario, vilka utmaningar de såg och hur de hade mått om något sådant skulle bli verklighet, fick hon en bild av vad en pandemi kunde innebära för oss.

Exempelvis fann hon att just singelhushåll skulle ha svårt att följa rekommendationer att hålla sig borta från sociala tillställningar. Dessutom var det tydligt att förmågan att följa rekommendationer kunde öka om de parades med ekonomiskt stöd.

Varken människor eller algoritmer kommer såklart att kunna skapa helt säkra framtidsprognoser, men metoderna från Imaginable hjälper oss en bra bit på vägen.

Varför simulera framtiden?

Institutionen för framtidsstudier vid Stanford-universitetet har ett mantra:

”Det är bättre att bli överraskad av en simulering än förblindad av verkligheten.”

Med andra ord, en simulering av framtiden är lite som att torrsimma i ett fiktivt vatten vars verkliga motsvarighet man kan komma att hamna i, åtminstone delvis. Utfallet av den här typen av övningar är därmed inte en serie prognoser som med X procents sannolikhet kommer att inträffa. Snarare syftar övningarna till att bredda deltagarnas tankegångar, tvinga dem att tänka på en framtid som är helt olik nutiden, för att på så sätt bli mer flexibla i sitt problemlösande när framtiden och dess utmaningar väl är här. Inte nog med att individerna som deltar i sådana övningar bli bättre rustade, de tenderar också att bli bättre och mer kreativa problemlösare här och nu.

I framtidssimuleringar som får pågå över längre tid (ofta veckor) får deltagare dessutom chansen att reflektera över aktiviteter som de utför varje dag, och hur det kan te sig om allt plötsligt förändrades radikalt. Det kan handla om att föreställa sig hur ens arbete kan se annorlunda ut, hur ens sätt att resa kan förändras eller hur man umgås med sina vänner på nya sätt. Som deltagare blir man på så vis mer närvarande och reflekterande kring sin vardag, samtidigt som framtiden och de utmaningar som den kan bjuda på blir mer närvarande.

”Framtiden” är till sin natur fluffig, obekant och därmed lite halvklurig att arbeta med. Futuristens uppgift är därför att göra det mer greppbart för dem som deltar i framtidssimuleringar.

En tumregel är att alla scenarion bör utgå från att framtiden är här om tio år. Faktum är att när Stanford-studenter får frågan ”när börjar framtiden?” så är det mest återkommande svaret just tio år. Så ett råd om du skapar egna övningar är att ha utgångspunkten ”om tio år gäller detta, vad innebär det för vår organisation och hur agerar vi?”

Här är några exempel på att framtiden verkligen kan hända på tio år:

  • Det tog cirka tio år, 1991–2001, från att Internet främst användes av forskare (runt 16 miljoner användare) till att nå miljarder användare.
  • Det tog tio år, 2007–2017, från att Iphonen lanserades till dess att majoriteten av världens vuxna har en smartphone.
  • Det tog tio år, 2011–2020, från att Airbnb och Uber skapades till dess att hela 36 procent av arbetskraften i USA arbetade inom den så kallade gig-ekonomin.
  • Det tog Bitcoin tio år, 2008–2019, att gå från idé till en valuta vars totala värde översteg det sammanlagda marknadsvärdet av USA:s tre största banker.

Gör din hjärna redo att tänka på framtiden

En central färdighet för att kunna visualisera framtiden är vad forskarna kallar för episodic future thinking (EFT). EFT är förmågan att mentalt kunna resa in i framtiden och göra den så närvarande att du både kan se och känna den.

En av många fördelar som kommer av EFT är att den som är bra på det i regel också är bättre på att förändra sina beteenden. Kan vi göra en avlägsen framtid mer närvarande här och nu, verkar det också bli lättare att fatta beslut i dag som kommer att göra livet lite lättare för vårt framtida jag. 

Som med alla färdigheter går det att öva upp EFT. Faktum är att du måste bli bra på detta för att kunna använda de metoder som McGonigal lyfter i boken. En av de mer lättsamma övningarna som hjälper dig heter One hundred ways. Övningen beskrivs som något av en uppvärmning för en grupp som samlas och ska tänka fritt om framtiden. 

Så här går det till:

  1. Välj ett ämne (det kan vara er organisation, ett fenomen som utbildning eller något konkret som mat, bilar, hus etc).
  2. Lista nu 100 fakta som gäller för ämnet (mat odlas, mat tillagas, mat säljs i butiker och på restauranger etc). 
  3. Vänd nu på respektive faktum så att du nu är i en framtid, säg tio år fram i tiden, där det motsatta gäller (mat säljs inte i butik, mat odlas inte och så vidare).
  4. Till sist ska ni tillsammans leta efter ledtrådar här och nu som kan ge er en indikation på att era omvända fakta redan är på väg att hända (spana exempelvis in Cana, ”en 3D-printer för dryck” som redan nu finns att köpa i USA).

Framtidsscenarion som arbetsredskap

Framtidssimuleringar kan lätt föra tankarna till rollspel eller lavj snarare än till strategiska verktyg som hjälper oss att framtidssäkra verksamheten. Inte så konstigt kanske, med tanke på McGonigals bakgrund som spelutvecklare. Trots denna ”spelaktiga” inramning är den här typen av arbete som vilket arbetsverktyg som helst: Det följer en given struktur, ger en output som skapar värde (mer i form av förberedelser än korrekta prognoser) och kräver att användarna följer vissa givna regler.

Framtidsscenarion är alltså detaljerade beskrivningar av en möjlig framtid som kan bli verklighet i morgon, om tio år eller när du som skapare av scenariot väljer att den ska börja. 

När du skapar ett scenario är det viktigt att det innehåller minst en dramatisk skillnad från hur det är i dag. Att för tio år sedan skapa ett scenario utifrån något så främmande som en pandemi var alltså en bra idé. 

Däremot om man i dag skulle säga att ”om tio år öppnar vi kontor utanför Norden” är det inte dramatiskt nog. Det blir helt enkelt för svårt för deltagarna att på ett lustfyllt, engagerande och kreativt sätt navigera utifrån scenariot. Då är det bättre att verkligen ta ut svängarna och säga: ”Om tio år finns 99 procent av våra kunder utanför Norden” eller ”om tio år är det omöjligt att hitta den kompetens som är kritisk för vår verksamhet inom Norden”.

Det är ditt framtidsscenario som utgör själva spelplanen för den här arbetsmetoden. Därefter är det upp till dig, dina kolleger eller vem som nu deltar i övningen (att bjuda in kunder, användare, invånare brukar ge stora insikter) att fylla scenariot med mening och lärdomar. I detta arbete behöver deltagarna följa tre regler.

För det första måste alla tvinga sig själva att acceptera att den hypotetiska framtid de nu ska jobba med kan bli verklighet. Reflexmässigt kommer många att hitta argument mot det ni nu ska jobba med, tecken på att något så konstigt aldrig kommer att kunna ske och så vidare. Vissa kommer kanske att avsky tanken på scenariot och därför avfärda övningen. 

Men faktum är att mycket pekar på att scenarion som väcker just sådana känslor är exakt den typ av reaktioner som man är ute efter. Om du och deltagarna kan överbrygga er skepsis ska ni se att er förmåga att tänka fritt och se möjligheter, utmaningar och vinnande strategier förbättras radikalt.

För det andra är det viktigt att varje deltagare navigerar i scenariot utifrån sitt unika perspektiv. Därför vinner ofta den här typen av övningar på att ha många deltagare vars upplevelser dokumenteras digitalt över tid. Att få hundratals personliga utsagor om hur respektive individ hade mått, känt och betett sig i en värld som präglas av något hittills helt oväntat ger desto mer tillförlitliga data.

För det tredje måste alla deltagare tillåta sig själva att leka och undvika att ta övningen på alltför blodigt allvar. Att som grupp ägna sig åt framtidssimuleringar är på många sätt en form av idégenerering. En tumregel är därför att skjuta upp bedömningar, kritiska kommentarer och problematiseringar tills efter själva genereringen av idéer. Om du och deltagarna kan hålla er ifrån att värdera samtidigt som ni öppnar upp för att ”leka framtid” är förutsättningarna bättre för ett mer oväntat, och mer användbart resultat.

Janes McGonigals framtidsscenarion

Bokens författare hjälper dig som läsare att komma i kontakt med en hypotetisk framtid genom olika framtidsscenarion. Dessa är till sin natur lite galna, provocerande och tankeväckande. Som hon uttrycker det själv: Ett bra framtidsscenario är ett scenario som både är lätt att älska och att hata. Varje scenario avslutas med att du som deltagare ställs inför ett beslut där du tvingas fundera över hur du hade agerat givet situationen.

Här är en sammanfattning av några av bokens framtidsövningar:

  • Tack-dagen: I denna framtid får alla medborgare 20 000 kronor av regeringen. De får behålla hälften men måste ge bort resterande pengar till någon inom en yrkesgrupp som är viktig för samhället, men vars lön är för låg. Vem hade du valt att ge pengar till?
  • Medicinpåsen: I denna framtid tillhandahåller vissa försäkringsbolag ”medicinpåsen”, ett erbjudande där du som kund får en kasse med färsk frukt och grönt varje vecka – helt gratis. Från början var medicinpåsen skapad för individer med allra sämst hälsa, men erbjudandet spred sig snabbt och blev ett måste för alla med privat sjukvårdsförsäkring. Vad hade du lagt i din medicinpåse? Hur känner du inför den här framtiden?
  • Ansiktssökning: Tio år från nu är ansiktssökning ett faktum, alltså att du genom att hålla upp din smartphone framför någon kan få mängder av information om personen. Linkedin-status, ålder, inkomst etcetera. Vad skulle du göra om en främling på stan helt plötsligt ”ansiktssöker” dig?
  • 10 års-vintern: Som ett radikalt försök att vända den globala uppvärmningen har forskare tagit fram en metod som kraftigt blockerar solen, vilket ger jorden tio år med mindre sol – men också en chans att återhämta sig. Inspirerad av brexit från 2016 genomförs en världsomfattande omröstning där 60 procent av världens befolkning röstar för en ”sun exit”.  Planen att blockera solen under tio år verkställs således. Hur hade du själv röstat, och hur känner du inför resultatet i folkomröstningen?

Framtidsspana i realtid

Futurister är en yrkesgrupp vars råmaterial är alla typer av ledtrådar som hjälper dem att skapa framtidsscenarion. En viktig färdighet är därför sökandet efter ledtrådar som säger något om framtiden.

En tumregel är att ledtrådar i regel är ganska märkliga. Ta exempelvis fenomenet ”drönarformationer”. Sannolikt har du ännu inte upplevt en svärm fjärrstyrda flygfordon som genom elegant programmering placerar sig på sätt som formar olika typer av budskap. I Seoul användes detta dock flitigt under pandemin, då 300 drönare skapade budskap som uppmanade invånare att följa regeringens allmänna rekommendationer, som att bära munskydd. Samma teknik användes i både London och Philadelphia för att skicka uppskattande budskap till vårdpersonal under samma tid. I Shanghai skapades dessutom en enorm QR-kod med hjälp av 1 500 drönare.

När du hittat en ledtråd, alltså ett litet tecken på en möjlig framtid, är det upp till dig att skapa en berättelse runt det. Försök kontextualisera det du just sett genom att svara på frågor som:

  • Vem ligger bakom detta?
  • Vad är det som gör det möjligt för det här fenomenet att finnas?
  • Varför finns fenomenet överhuvudtaget?

Den här typen av ledtrådar finns förstås överallt, men extra bra jaktmarker för futurister är exempelvis nyheter, sociala medier, vetenskapliga artiklar och TED-talks. När du hittat ett par ledtrådar som alla tyder på samma utveckling är det dags att göra en djupare analys av det du sett. Viktiga frågor att ställa till dig och ditt team är då:

  • Vilken sorts förändring är det här ett tecken på?
  • Varför händer detta just nu?
  • Hur får det mig att känna? Blir jag orolig? Förhoppningsfull?
  • Hur kommer världen att se ut när den här typen av ledtrådar blir betydligt vanligare fenomen?

Av allt som Jane McGonigal lär sina studenter vid Institutet för framtidsstudier, är just förmågan att se tecken på förändring den egenskap studenterna värderar högst.

Fokusera på krafterna som färgar framtiden

Alla prognoser och allt siande om framtiden måste utgå från något. Det är därför du ska lära dig att leta efter ledtrådar som kan fungera som tecken på att just det framtidsscenario som du vill jobba med bör tas på allvar. När Jane McGonigal själv skapar den här typen av scenarion utgår hon ofta från Global Risks Report, en årlig rapport från World Economic Forum. Här listas vilka krafter som mest sannolikt kommer att ha en stor påverkan på världen det kommande decenniet.

Föga förvånande domineras listan av risker kopplade till klimatet. Här är några av krafterna som lyftes upp 2021:

  • Extremväder som torka, hetta och skyfall.
  • Stigande vattennivåer.
  • Långsiktiga effekter av pandemin.
  • Sociala oroligheter som en följd av sämre ekonomisk mobilitet.
  • Cyberattacker på digitala nätverk och kritisk infrastruktur.

Författaren brukar komplettera sina scenarion med drivkrafterna bakom teknik, basinkomst och förändringen av utbildning.

Det var den här typen av drivkrafter som gjorde att McGonigal kunde skapa scenariot kring en hypotetisk pandemi, som gav en skrämmande korrekt beskrivning av hur livet skulle te sig 2020–2022. 

Det blir lätt ganska dystert när man ska välja ut drivkrafter som formar framtiden. Men framtidsstudier ska såklart inte bara handla om att navigera utifrån det ena dystopiska scenariot efter det andra. För att väga upp för människans tendens att fokusera på det negativa har McGonigal också listat ett par mer optimistiska drivkrafter:

Simulera vilken framtid som helst

  • mRNA-vaccin: samma teknik som bidrog till den snabba utvecklingen av vaccin mot covid-19 har potentialen att hindra och bota sjukdomar som cancer, malaria och tuberkulos.
  • Bioprinting: I framtiden har vi så pass avancerade 3D-skrivare att de kommer att kunna ”skriva ut” mänskliga organ.
  • Levande betong: Betong står i dag för närmare tio procent av världens CO2-utsläpp. Det är fysiskt möjligt att skapa betong som i stället består av levande byggmaterial som bakterier, sand och gelatin. Detta möjliggör byggande på platser med få resurser, som i öknen, eller på planeten Mars.
  • Direkta pengatransaktioner: I framtiden kommer ekonomiska transaktioner att vara gratis, snabba och mer spårbara tack vare teknik som blockkedjan. Det skulle exempelvis göra det möjligt för välgörenhetsorganisationer att hjälpa utsatta personer direkt, i stället för genom mer omständliga och indirekta insatser.
  • Labbodlat kött: 2030 kan biologiskt odlat kött finnas på marknaden. Vinsterna av kött som inte kräver vare sig djur, eller utsläppen som kommer av djurhållningen, är många – exempelvis ett effektivt sätt att utrota världshungern. 

Du behöver inte vara en världsberömd speldesigner och framtidsforskare för att börja simulera framtiden. Sannolikt kan du och dina kolleger skapa en rad framtidsscenarion som hjälper er att se utmaningar och möjligheter i en potentiell framtid.

Du skapar din egen simulering genom sex enkla steg:

  1. Börja med att välja vilket scenario du vill simulera. Här kan du ta hjälp av de globala trender och utmaningar som nämnts tidigare. Du kan också vända på några fakta om er organisation och utgå från dessa.
  2. Vilka vill du ska delta i din simulering? Ditt team? Ledningsgruppen? Hela organisationen under exempelvis er nästa kickoff?
  3. Hur lång ska simuleringen vara? Från någon timme till flera veckor – du bestämmer!
  4. Var kommer ni att vara under simuleringen? Kom ihåg att det är okej att sprida ut den över tid, men att du och gruppen då måste vara duktiga på att dokumentera och dela lärdomar kontinuerligt.
  5. Hur kommer ni att utforska olika dimensioner av framtiden? Skapar du frågor och ställer gruppen inför olika beslutssituationer? 
  6. Till sist: Vad är syftet med er simulering? Vad behöver du och din organisation lära er och varför kan just en mental resa in i en hypotetisk framtid hjälpa er med det?

Empati – futuristens viktigaste färdighet

Om förmågan att hitta ledtrådar är en av de mest uppskattade färdigheterna hos världens futurister, är empati sannolikt den viktigaste för att ens prognoser om framtiden ska bli så bra som möjligt.

Att sätta sig in i framtiden, någon annans eller vår egen, är rent neurologiskt en utmaning. Hjärnforskare har nämligen noterat att när de ber personer att tänka på sitt framtida jag, händer något väldigt märkligt i hjärnan – hjärnan agerar som om du tänkte på någon annan. Det finns nämligen vissa delar av hjärnan som är mer aktiverade när vi tänker på oss själva. Aktiviteten i samma område går ner när vi tänker på någon annan, speciellt när vi ombeds sätta oss in i helt främmande personers livssituation.

Samma sak verkar hända när vi ska leva oss in i vårt framtida jag – vi blir främlingar för oss själva.

Hal Hershfield, en av många akademiker som studerat detta fenomen, menar att det inte är så konstigt att vi sällan agerar på ett sätt som gynnar vårt framtida jag då detta jag ju upplevs vara en främling. Precis som det mesta är även det här med empati för vårt framtida jag något vi kan öva upp. Nyckeln är att göra just den typ av aktiviteter som den här boken förespråkar: Att skapa hypotetiska framtidsscenarion och tvinga sig själv att svara på frågor om hur man själv hade agerat, känt och vilka konsekvenser en sådan framtid skulle ha för en.

En positiv biverkning av övningen verkar vara att den som lär sig att se på sitt framtida jag mer som sitt nutida jag också blir mer benägen att agera på ett sätt som gynnar en själv, ens kolleger, organisation och samhälle på lång sikt. Utöver detta har Hershfield kunnat konstatera att den här typen av empatiträning också verkar göra människor bättre på att faktiskt nå sina långsiktiga mål.

Att komma i kontakt med sitt och sina kollegers framtida jag är en viktig träningsform för empati. En annan är att återkommande komma i kontakt med, och försöka förstå hur, en person vars uppfattning och inställning du inte alls delar tänker och känner inför specifika situationer. Facktermen för detta är ”hård empati” och är alltså något vi tränar på i de situationer då vi bara vill säga ”jag kan inte ens förstå vad det här kan innebära för dig”. Här talar vi om en komplicerad föreställningsförmåga, som blir bättre ju mer tid vi lägger på den.

Somring

Hypotetiska framtider som de som lyfts upp i boken ska vara lite larviga. Faktum är att det finns ett namn för denna sanning – Dators law. ”Lagen”, myntad av forskare på Stanford, säger just att alla användbara uttalanden om framtiden ska vara larviga första gången man hör dem. Det är nämligen ganska enkelt att förbereda sig själv och sin organisation på en framtid som känns logisk och rimlig.

Men framtiden är varken logisk eller rimlig. Framtiden är oväntad, svårfångad, chockerande och ja, till synes lite larvig när man hör om den för första gången.

Hur hade du själv reagerat om du 2019 deltagit i en framtidsövning där regeringar världen över avråder invånare från att kramas och förbjuder krogbesökare från att stå upp och konsumera alkohol samtidigt?

Kanske skrattretande då, verklighet 2020–2022.

Att scenarioplanera och framtidssimulera är roligt och kritiskt på samma gång, om man ska tro författaren till denna bok. Det kräver att du ger dig hän och omfamnar arbetet som vilket uppdrag som helst. För att lyckas måste du och dina kolleger regelbundet träna er i de tre aspekter som alla futurister måste bemästra.

För det första måste du träna på att frigöra dig från givna tankemönster, associationer och uppfattningar om hur saker och ting kan vara. 

För det andra måste du lära dig att tänka på det otänkbara. Att delta i framtidssimuleringar placerar dig i situationer som hjälper dig med just detta. Att skapa egna simuleringar är ännu bättre.

För det tredje ska du lära dig att föreställa dig det du tidigare inte kunnat föreställa dig. Här handlar det helt enkelt om att leva sig in i hypotetiska scenarion, att komma i kontakt med hur man själv skulle bete sig för att till sist se möjligheter i just den här framtiden.

Framtidsstudier är varken en spåkula eller en exakt vetenskap som hjälper dig att göra korrekta prognoser om framtiden. Nej, snarare handlar det om att regelbundet ägna tid och tankekraft åt olika framtider. Två saker är nämligen säkra: Framtiden blir aldrig som vi tänkt oss, men vi kan alltid bli bättre på att möta det otänkbara.

Redan PLUSkund — Logga in

Bygg vidare med fler tjänster

Nå nästa nivå med

Chefakademin+

Få de viktigaste insikterna, handplockade nyheter, smarta verktyg och ledarskapsutveckling – på ett sätt som fungerar i din vardag.

Endast 349:- / mån*
  • Omvärldsbevakning – senaste ledarskapsnyheterna och -forskningen, samt andra ämnen som direkt rör chefsrollen.
  • Tidningen Chef – tidningen hem i brevlådan 11 gånger per år och tillgång till hela tidningsarkivet.
  • Digitala masterclasses – upskill med tillhörande workshopsmaterial som du kan använda på din arbetsplats.
  • Ljudboksbibliotek – ett digitalt bibliotek där du kan lyssna på sammanfattningar av de viktigaste ledarskapstitlarna!
  • Verktyg i vardagen – mallar, guider och metoder som underlättar ditt arbete.

*Faktureras halvårsvis eller årsvis. Tjänsten förnyas automatiskt om den inte sägs upp före sista giltighetsdatum.
Läs villkoren
Läs om Chefakademin+