Smarta hälsostrategin som ger friskare medarbetare

Sjukskrivningar, alkoholproblem, konflikter, stress … Ingen arbetsgivare kommer undan dessa problem bland medarbetarna, men det går att minska förekomsten av dem genom att jobba förebyggande.

Sofia Lundahl är organisationskonsult och psykolog på Feelgood, som arbetar för att skapa friska organisationer där både människor och verksamheter mår bra. Hon och hennes kolleger har den senaste tiden märkt av ett ökat intresse för hälsoekonomi – att sätta prislapp på ohälsa.

”Det finns en större medvetenhet i dag om vikten av friska arbetsplatser, att både företaget, individen och samhället vinner på det. Däremot uppstår ofta utmaningar med att upprätta en fungerande hälsostrategi i praktiken, trots vilja och kunskap”, säger hon.

Jämföra kostnader
Att jobba strategiskt med hälsa handlar om att sätta in förebyggande åtgärder i tid så att ohälsan aldrig uppstår eller kan avvärjas på ett tidigt stadium. Det innebär också att jämföra kostnaderna för ohälsa, till exempel rehabilitering och sjukskrivningar, med kostnaderna för det förebyggande arbetet. Samt att titta på avkastningen på det investerade kapitalet. Sofia Lundahl förklarar hur det kan gå till när Feelgood hjälper verksamheter med detta:

”Vi går igenom vilka rehabiliteringsinsatser arbetsplatsen lägger pengar på. Sedan ger vi förslag på åtgärder som skulle kunna förebygga problemen. Vi samarbetar till exempel med HR och chefer genom hela processen. Ibland får vi veta att det inte finns budget för förebyggande åtgärder. Jag kan tycka att det i vissa fall är ett lite märkligt resonemang eftersom arbetsgivaren förmodligen kommer att få lägga en större summa på de efterhjälpande insatserna redan på kort sikt.”

Finessen med förebyggande åtgärder är att de kan ge en hög return on investment, ROI, det vill säga avkastning på investerat kapital. Man får alltså igen mer än man satsat. Sofia Lundahl nämner en studie som visar att ett företag kan få ROI på upp till 700 procent för förebyggande hälsoinsatser gällande stress.

”Det betyder att om jag investerar en krona i en förebyggande insats kan jag få tillbaka sju kronor på det. I slutändan blir det väldigt stora summor.”

Spiller över på andra
Men vad kostar då till exempel en konflikt på jobbet? Sofia Lundahl berättar att en svår konflikt mellan två parter där man inte går in och medlar i ett tidigt skede kan kosta företaget en miljon kronor.

”Dels har vi kostnaderna för de två personerna. Någon av dem, eller båda, kanske blir sjukskrivna, eller så presterar de sämre eftersom de lägger mer energi på konflikten än på arbetsuppgifterna. Dels tillkommer kostnader för alla övriga medarbetare som påverkas av konflikten.”

En konflikt mellan två parter spiller nämligen ofta över på andra i form av ökad oro, stress och nedsatt produktivitet. Bristande kommunikation eller olika syn på arbetssätt kan även öka risken för missförstånd och att allvarliga fel uppstår, både hos konfliktparterna och övriga i verksamheten. Till det kan komma ökad personalomsättning med de kostnader detta medför. Dessutom riskerar företagets varumärke att påverkas negativt när organisationen inte fungerar optimalt.

Sofia Lundahl nämner ett par ytterligare exempel på kostnader för ohälsa:

”En rapport från Försäkringskassan visar att psykiatriska diagnoser, där stressrelaterad psykisk ohälsa ingår, stod för 42 procent av sjukpenningskostnaderna under 2022.”

”Missbruk kan också utgöra en hög kostnad. Enligt en svensk studie bedöms kostnaden för bakfylla vara minst 15 000 kronor per år i snitt per medarbetare. Detta innefattar främst produktionsbortfall, men även till exempel sjukskrivning. Det blir stora pengar för ett företag med kanske tusen medarbetare där man saknar policy och annat som förebygger missbruk och riskbruk.”

Kostsamt för arbetsgivaren
Sjukfrånvaro, vad den än beror på, är så klart kostsamt för arbetsgivaren. Men sjuknärvaro, att arbeta med nedsatt prestationsförmåga kostar ännu mer, påpekar Sofia Lundahl, och hänvisar till en engelsk studie enligt vilken sjuknärvaron står för 58 procent av kostnaderna för ohälsa.

”Det kan handla om alltifrån förkylning till stress och psykisk ohälsa. Eller att det pågår konflikt på jobbet och att personen inte mår bra av den men jobbar ändå.”

Många företag erbjuder sina anställda friskvårdsbidrag som personalförmån. Det är bra, anser Sofia Lundahl, inte minst ur ett employer branding-perspektiv, men hon menar samtidigt att det inte räcker som förebyggande hälsoinsats.

”Om jag som arbetsgivare ökar friskvårdspengen med 500 kronor, får jag då tillbaka 500 kronor eller mer i ökad hälsa? Det är inte så säkert. Det kanske finns andra insatser som ger bättre avkastning och en friskare arbetsplats.”

Så då kan man landa i att friskvårdspengen eller den typen av förmåner inte direkt är förbyggande utan mer av hygienfaktorer?

”Det stämmer, för det är inte ett strategisktförebyggande arbete.”

De strategiskt förebyggande insatser som får de största effekterna på hälsa och arbetsmiljö har ofta med organisationen att göra. Det handlar exempelvis om att det är effektfullare att sätta tydliga verksamhetsmål om man vill motverka stress på arbetsplatsen än att uppmana individen att bli bättre på att sätta gränser.

”Det är så lätt att beskylla individen när något behöver ändras. Det kan till exempel vara att medarbetare A behöver bli bättre på att sätta gränser. Men om fem medarbetare i samma team behöver bli bättre på gränssättning kanske det finns ett mönster i organisationen som behöver ses över”, säger Sofia Lundahl.