Falska identiteter på jobbet – ett växande problem
Allt fler jobbar under falsk identitet och med ogiltiga arbetstillstånd på svenska arbetsplatser.
”Vi som är i branschen ser att det har exploderat”, säger Henrik Engberg på Sistec.
Chefer och företag med dålig koll tar stora risker – trots att identitet och rätten att arbeta går att verifiera både snabbt och till låg kostnad.
Annonssamarbete: Sistec
Falska identitetshandlingar finns att köpa på internet och med dagens printteknik så går det inte att se att det är en förfalskning med blotta ögat.
Att som lekman känna igen ett förfalskat pass eller körkort, även när du får det i handen, är ofta svårt och i många fall omöjligt.
”Nu uppmärksammas det här allt mer. Dels i media. Dels har åklagare börjat titta på den här typen av brott på ett annat sätt. Det drivs hårdare nu”, säger Henrik Engberg, vd på Sistec som är ett företag som är specialiserat på att hjälpa företag och verksamheter att verifiera identiteter.
Kan fällas för brott
Många arbetsgivare gör någon form av id-kontroll i rekryteringsprocessen, men ofta är den baserad på tillit, menar Henrik Engberg.
”En arbetssökande visar upp ett körkort och ett arbetstillstånd men inga kontroller av äkthet görs. Man litar helt enkelt på att personen är den han eller hon uppger sig för att vara och att han eller hon har rätt att arbeta i Sverige.”
”Problemet är att man riskerar att fällas för brott mot utlänningslagen om man anställer någon som inte har rätt att arbeta i Sverige. Chefer riskerar att hamna i förhör och få förklara varför man inte gjort en utförligare kontroll. Chefen kan bli dömd, till böter eller fängelse, och företaget kan också få böter”, förklarar Henrik Engberg.
Många risker
”Du vill inte heller släppa in någon på arbetsplatsen med full access, digitalt och fysiskt, om du inte vet vem det är. Om något händer, om personen till exempel begår ett brott under arbetet under falsk identitet, då kan personen inte ställas till svars för kriminella gärningar om personen avvikit från företaget.”
Likaså uppstår problem vid ansvarsfrågor, som försäkringsärenden och arbetsplatsolyckor. Det finns ibland risk för industrispionage och varumärket och förtroendet kan ta allvarlig skada.
Falska pass och id-handlingar som upptäckts av Sistec vid verifikation av identiteter.
Andelen papperslösa har ökat i Sverige. Under 2021 anmäldes till exempel över 10 000 personer som fått avslag på sin ansökan om uppehållstillstånd som avvikna och efterlysta av polisen.
”Antalet papperslösa tros ha fyrdubblats på en tioårsperiod, men ingen vet säkert”, säger Henrik Engberg.
Ta hjälp av specialister
För specialisterna på Sistec går det snabbt att verifiera identitetshandlingar. Ett besök på något av alla deras kontor som finns över hela Sverige tar bara några minuter.
”Vi kontrollerar inte bara identiteten och äktheten i dokument, utan tar också alla känsliga frågor. Vi ser vilka dokument personer kan behöva komplettera med för att till exempel kunna gå vidare i en rekryteringsprocess. Vi nystar i frågor, så när vi är klara ser vi att de är den de uppger sig för att vara och har rätt att arbeta.”
Rapport ger trygghet
”Våra rapporter blir en trygghet för arbetsgivaren att kunna anställa, och visar att man har gjort det som krävs vid rekrytering för att inte begå brott mot utlänningslagen.”
Henrik Engberg på ett av Sistecs kontor där det identitet kan verifieras på några minuter, inför till exempel en anställning. Foto: Martina Huber
”Förfalskade pass och nationella id-kort från EU tar vi mycket av. Med en förfalskad EU-identitet behöver man inte arbetstillstånd på samma sätt på grund av EU:s fria rörlighet. Därav är folk beredda på att betala mer för en förfalskad EU-handling.”
”En uppgående trend är även att tredjelandsmedborgare behåller sin faktiska identitet men införskaffar sig ett falskt arbets- och uppehållstilsståndskort”, säger Henrik Engberg.
”Acceptera inte körkort”
”Förfalskade körkort finns det enormt mycket ute i omlopp, svenska som utländska. Vårt starka råd är att inte acceptera ett körkort som id-handling.”
Att verifiera identiteten och rätten att arbeta bör alltid ligga som grund även om man gör en bakgrundskontroll – något som många arbetsgivare ofta gör regelmässigt innan anställning.
”Men om du gör en bakgrundskontroll på en falsk identitet så får den ju ingen som helst effekt”
Avslutningsvis vill Henrik Engberg tipsa om att redan i rekryteringsannonser vara tydlig med att verifiering av identitet görs regelmässigt på de personer som går vidare.
”Då gör man ett preventivt arbete. Personer som saknar rätt handlingar vet att det inte är någon idé att söka tjänsten eller uppdraget.”
