Drogtester handlar om omtanke – HR-chefens bästa tips
När Nordic Wellness införde drogtester väntade HR-chefen Charlotte Strandbrink sig visst mothugg. Det blev tvärtom. ”Vi fick i stort sett bara positiva reaktioner från medarbetarna”, säger hon.
Annonssamarbete: Prodia
Charlotte Strandbrink, sedan tre år tillbaka HR-chef på gymkedjan Nordic Wellness, älskar sitt jobb. Hon gillar hälsa och träning och att det finns många unga medarbetare i organisationen. Men också att vägen från ord till handling är kort. Det var den också när Nordic Wellness 2023 började fundera på att införa slumpmässiga drogtester.
”Jag drog det för ledningsgruppen och fick ja direkt på att ta det vidare”, säger Charlotte Strandbrink. Därefter var det dags för den svåraste biten – att berätta för medarbetarna. Hur skulle de reagera?
”Vi gick ut både muntligt, via distriktscheferna, och i appen Relesys som fungerar som vårt intranät. Vi var också noga med att berätta att det här inte handlade om att misstänkliggöra personalen, utan var en förebyggande insats. Tar man ett jobb hos oss ska man veta att vi tar avstånd från narkotika, har nolltolerans inom vår organisation och dessutom utför slumpmässiga drogtester.”
Gjorde tumme upp
Medarbetarna fick också information om att de kunde vända sig till facket om de hade synpunkter.
”Jag trodde att vissa skulle se det som integritetskränkande.” Hon hade fel. ”Vi fick i stort sett bara positiva reaktioner. Medarbetarna gjorde tumme upp.”
I januari i år införde Nordic Wellness slumpmässiga drogtester av medarbetarna. I praktiken innebär det att sjuksköterskor oannonserat kommer och tar salivprov.
”Då tog personalen foton och publicerade på klubbens medier och skrev att det här var ett bra initiativ, något de gjorde helt på eget bevåg. Det hela blev väldigt positivt och det gjorde mig glad.”
Det här är något som Thomas Lundblad, affärsutvecklare på Prodia som erbjuder drogtester av arbetsplatser, känner igen: ”Jag tror att det för de allra flesta är ganska enkelt: Om det är olagligt att ha vissa substanser i kroppen, varför skulle man då vara skyddad på arbetsplatsen? Jag förstår att man tänker på den enskildes integritet, men det man då missar är alla andra. En påverkad person kan utsätta både sig själv, sina kollegor och besökare för fara.”
Huvudkontoret testades
I dag har alla chefer på Nordic Wellness genomgått en utbildning som handlar om drogläget i samhället och förebyggande insatser. Det har också tagits cirka 100 drogtester i organisationen, även bland chefer och medarbetarna på huvudkontoret. Men ingen har testats positivt.
Om det skulle hända är rutinen sådan att en läkare kontaktar medarbetaren. Kanske finns en naturlig förklaring, till exempel att resultatet beror på adhd-medicin. Då behandlas detta under sekretess och provet återrapporteras som negativt.
Så varför är det inte fler organisationer i Sverige som väljer samma linje som Nordic Wellness? Kanske handlar det om osäkerhet kring lagstiftningen eller oro för att personalen ska känna sig misstänkliggjord.
”Om man ser drogtester ur ett arbetsmiljöperspektiv borde det vara vanligare. För vår del handlar det också om att vi jobbar med hälsa och att många av våra närmare 5 500 anställda är unga. Det är inte ovanligt att man har sitt första jobb hos oss. Då tycker jag att vi som stor aktör har ett särskilt ansvar att göra en samhällsinsats”, säger Charlotte Strandbrink.
Om en annan chef, som funderade på att införa drogtester, hörde av sig till Charlotte Strandbrink för att be om råd vet hon precis vad hon skulle säga: ”Se först och främst till att du har ledningen med dig. Var sedan noga med att kommunicera på ett positivt sätt. Lyft fram att drogtester inte syftar till att sätta dit någon. Tvärtom är det en förebyggande insats som faktiskt handlar om omtanke.”
Så säger lagen om drogtester
Det finns ingen lag som uttryckligen ger arbetsgivare i Sverige rätt att drogtesta sin personal. Däremot slog Arbetsdomstolen redan 1998 fast att drogtester höjer trovärdigheten i arbetsgivares antidrogprogram och att ”det finns anledning att anta” att drogtester har en avhållande effekt.
Missbruk i Sverige
- Enligt en undersökning från Folkhälsoinstitutet beräknades cirka 71 000 personer i Sverige 2020 ha ett problematiskt narkotikabruk, alltså ett återkommande bruk som orsakade eller ökade risken för skador. Det var högre än tidigare beräkningar. Skattningen gjordes utifrån registerdata från bland annat Kriminalvården och Patientregistret och tog hänsyn till mörkertalet.
- Förra året beslagtog Tullverket över 11 000 kilo narkotika. Det är mer än dubbelt så mycket som året innan då 5 200 kilo beslagtogs. Framför allt är det beslag av cannabis, amfetamin och kokain som ökat. Antalet beslag på över 100 kilo var 2023 fyra gånger fler jämfört med året innan.
- Sommaren 2024 genomförde polisen en nationell trafikvecka med fokus på nykterhet. Under veckan genomfördes 6 500 nykterhetskontroller i region Mitt, där man utöver alkotester också utförde drogtester. 20 personer rapporterades för rattfylleri och 61 personer för drograttfylleri. Vid kontrollerna upptäcktes också annan brottslighet, varav 57 narkotikabrott. Det illustrerar behovet av att spåra brett i drogtester, vilket Prodia gör genom salivprover som upptäcker över 60 droger i en multianalys.
- Ett centralt budskap i ”Europeisk narkotikarapport 2024: Trender och utveckling”, från EU:s narkotikamyndighet EMCDDA, är att tillgängligheten är fortsatt hög för nästan alla typer av substanser. Dessutom tyder den tillgängliga informationen på att marknaden i dag kännetecknas av en utbredd tillgång till en större variation av narkotika jämfört med tidigare.
