Bästa redskapen mot psykisk ohälsa

Det som forskningen visar fungerar bäst för att hjälpa medarbetare med psykisk ohälsa är det förebyggande hälsoarbetet. Så hur ska det rent konkret se ut? Vad gör chefen om ledningen inte är med på tåget? Och hur ska man prata med sina medarbetare om något så känsligt som psykisk ohälsa?

För att borra i de frågorna hade moderatorn Calle Fleur, chefredaktör på Chef, hjälp av en panel bestående av:

Se webinaret här!

Jenny Wiener menade att om ledningen inte inser det mänskliga värdet i att satsa på det förebyggande hälsoarbetet får chefen använda andra argument:

”Det finns ekonomiska incitament för att jobba med det här frågorna. Ofta brukar ledningspersoner förstå väldigt bra när man pratar det språket.”

Men egentligen borde förebyggande hälsoarbete vara självklart, menar Jenny Wiener:

”Det är inget som är valbart, utan finns ju i arbetsmiljölagen. Ibland känns det som att det är ett sådant fokus på rehab, för det blir så synligt. Men ska man jobba för att motverka att psykisk ohälsa uppstår, så måste vi arbeta med det förebyggande. Det upplever jag att många företag lite har glömt bort.”

De tre i panelen var överens om att det i organisationen måste finnas en tydlig struktur kring det förebyggande hälsoarbetet. Den ska vara lätt att förstå och känd av alla.

Så är det på PwC, där Sofia Sjöberg jobbar som Wellbeing Manager:

”Vi har en hälsoförsäkring och en sjukvårdsförsäkring som vi erbjuder alla medarbetare. Vi vill att tröskeln ska vara väldigt låg när någon behöver hjälp, så att medarbetaren får stöd i tid. I vårt fall innebär det att man vänder sig till samma ställe, oavsett vad det handlar om. Även chefer kan få stöd där om de känner sig osäkra. Det kan handla om att en medarbetare inte verkar må bra och chefen inte riktigt vet vad den ska göra.”

Victoria Blom, forskare och prefekt på Gymnastik- och idrottshögskolan, berättade att det pågår mycket forskning som handlar om att mäta stressnivåerna i kroppen. Det är något som i framtiden skulle kunna underlätta för chefen.

”Forskningen går väldigt, väldigt fort fram just nu. I synnerhet den som handlar om stressrelaterad ohälsa. Man studerar om det genom att titta på olika biomarkörer, alltså om det genom tester eller prover, går att se om någon löper risk för psykisk ohälsa. Där tror jag att vi har kommit långt om fem, tio år.”

Biomarkörer eller inte. En sak som många chefer tycker är svårt är hur man ska prata om psykisk ohälsa. Tänk om en ofrivilligt ledande fråga driver fram ett svar som inte är riktigt sanningsenligt. Eller om en misslyckad formulering får medarbetaren att känna sig kränkt.

Panelen hade därför tillsammans tagit fram sju frågor som chefer kan ställa till medarbetarna när de pratar om hälsa.

Frågorna fungerar lika bra vid ett spontant samtal i vardagen som i ett mer formellt sammanhang. Eftersom de är öppna och inte innehåller negativt laddade ord, som ”arbetsbelastning” eller ”stress”, lägger de grunden för ett konstruktivt samtal.

Victoria Blom menar att mellancheferna är de som har chans att göra störst skillnad för medarbetarna:

”Mellanchefen blir ju väldigt mycket den direkta arbetsmiljön för medarbetaren. Allt i chefens beteende, men även kollegornas, är ju min arbetsmiljö. Så arbetsmiljöfrågorna och hälsofrågorna är ju ingenting som är separat och abstrakt utanför verksamheten. Det är någonting vi gör dagligdags och då kan mellanchefen verkligen gå i bräschen för psykologisk trygghet, att våga bidra till ett prestigelöst klimat och se att allas kompetens tas tillvara.”