Jämställd snöröjning blev en hit

Problem: Kollektivtrafik samt gång- och cykelvägar snöröjs sist i kedjan efter ett snöfall. Det drabbar kvinnor, skolbarn, funktionsnedsatta och äldre.

Lösning: Jämställd snöröjning. Leder till färre olyckor och fler kollektivtrafikresor.

För ett par år sedan var Karlskogas kommunala chefer och politiker på jämställdhetskurs. Vid ett grupparbete skulle de ta fram exempel på udda saker som skulle kunna göras mer jämställt. Bosse Björk, samhällsplaneringschef i Karlskoga, hamnade i samma grupp som gatuchefen Stig Rengman.

”Stig sa att han höll på med snöröjning och att det hade i alla fall inget med jämställdhet att göra. Jag kunde givetvis inte låta bli att svara ’är du verkligen säker på det?’”, säger Bosse Björk om det som blev upptakten till en hyllad innovation inom en till synes självklar del av verksamheten.

[widget-area id=’chef_panorama_1′ ]

Att genomföra genomgripande förändringar handlar om att vilja, men även om att inse att man kan – bara man vet hur.

Även om toppcheferna i enkäten har större tilltro till sin egen innovationsförmåga, jämfört med mellanchefer och enhetschefer, svarar en tredjedel av cheferna att de inte vet i vilken ände de ska börja för att skapa förändring.

Karin Hovlin, konsult från Governo, arbetar med att stödja innovation i offentliga verksamheter. Hon menar att idéerna ändå finns där.

”Det saknas inte idéer, men det saknas strukturer och processer för att fånga upp och utveckla dem”, säger hon.

Cheferna har ett ansvar för att skapa en kultur där idéer välkomnas och för att tydliggöra en förväntan på medarbetarna att bidra med förslag på vad som kan utveckla verksamheten.

Chefen eller ledaren bör vara en förebild för innovativt tänkande och hylla misslyckanden som bra försök och viktigt lärande. Samt att som ledare inte alltid signalera att chefen kan och gör allt rätt.

Ett sätt att skaffa sig kunskap om innovativt tänkande och förändringsarbete är att lära av andra. Den kunskapen kan finnas på oväntat nära håll.

”Kompetensutveckling är bra. Många åker på konferenser, mässor och studiebesök, men det finns en tendens att åka långt bort. Hur ofta åker man till den andra skolan?”, säger Karin Hovlin.

Delarna inom offentlig sektor har mycket att lära av varandra, trots olikheter. Medarbetare i omsorgen ska inte bara möta andra i omsorgen. De ska träffa helt andra delar. Då uppstår kreativa krockar; möten med möjlighet till gemensamt kunskapsbyggande och erfarenhetsutbyte. Ett sätt är att sätta samman team som jobbar på olika sätt. Ett annat är att bordsplacera chefer och team så att olika perspektiv möts.

Kanske var det en kreativ krock som ledde fram till att Karlskoga efter kursen i jämställdhet införde en ny prioritering i sin snöröjning. Den blev stort uppmärksammad i media, känd och omskriven som den jämställda snöröjningen.

För efter att ha valt just snöröjning och jämställdhet som grupparbete, diskuterade Bosse Björk och Stig Rengman hur man brukar göra. Traditionellt hierarkiskt, med de största vägarna först och gång- och cykelvägar på slutet. Men egentligen är ett par decimeters snödjup inte några större problem för bilar och annan trafik, däremot är det då tungt och direkt farligt att ta sig fram med cykel, med barnvagn eller rullator.

Eftersom det är fler kvinnor som cyklar och går till busshållplatsen för att åka kollektivt, blev frågan om hur man prioriterar snöröjningen en jämställdhetsfråga.

”Att prioritera gång- och cykelvägar högre är egentligen bara ett smartare sätt att röja snö”, säger Bosse Björk.

”Det är bättre ur miljösynpunkt att folk inte tvingas ta bilen bara för att man inte kan gå och cykla som vanligt. Barn och ungdomar har inte ens valet att ta bilen, så även ur barnperspektiv är det bättre”, säger han.

Det blev en fråga om tillgänglighet, där även de som är äldre och som har svårt att gå får lättare att komma fram.

Efter att tankarna om snöröjning och jämställdhet rapporterats av vid nästkommande utbildningsträff, började man direkt förverkliga idén.

”Ja, det gick snabbt. Stig, som är en handlingens man, sjösatte genast en ny snöröjningsplan och meddelade att ’nu kör vi’. Eftersom allt höll sig inom ordinarie budget behövdes inga politiska beslut. Några djupare utrednin-gar fanns inte heller skäl att göra. Det var ju inga problem att ändra tillbaka till hur det var innan, om det skulle behövas”, säger Bosse Björk.

”Förändringen var ingen stor fråga internt. Några av entreprenörerna var undrande, men som entreprenörer är de vana att anpassa sig till kundens önskemål. Andra året skrev vi in den nya planeringen i upphandlingen.”

Bosse Björk menar att man kan komma långt med nya idéer, bara genom att sätta sig ner och titta på det ur olika synvinklar. Och genom att testa idéer, speciellt om det inte kostar pengar. Deras egen kurs i jämställdhet kanske hade slutat med ännu en handlingsplan, i stället för något så handfast som jämställd snöröjning, om det inte varit för inställningen att vi faktiskt kan genomföra förändringar.

”Man ska inte dra saker i långbänk om det inte behövs. Jag har sett det förr, när folk har varit engagerade. De tröttnar eller får andra uppdrag och så rinner det ut i sanden.”

Det hjälpte att det fanns en förändringsacceptans på Bosse Björks förvaltning. Tidigare hade de jobbat med att ta vara på idéer från medarbetarna och funderat på ständiga förbättringar enligt lean-modellen. På så sätt gick det förhållandevis lätt att genomföra en innovativ förändring som den jämställda snöröjningen.

Karlskoga blev först i Sverige med att snöröja utifrån jämställdhet. Nu hör andra kommuner av sig för att få veta mer om hur det går till.

”Jag berättar att det egentligen inte är en stor sak att genomföra. Det behövs en del organisering, framför allt arbetsledning, men även bra information till medborgarna.”

Det är ännu för tidigt för att kunna mäta om antalet halkolyckor på gång- och cykelbanor har minskat. Det man kan skönja är överraskande färre incidenter i biltrafiken. Bilisterna kör lite försiktigare efter att kommunen införde jämställd snöröjning.