Chefen som känner sig mest hemma i produktionen
Madelene Wilke brinner verkligen för sitt jobb som arbetsledare inom produktion på Elme. Att ta steget från en i arbetslaget till att bli chef har dock varit en utmaning.
För att kunna landa i ledarrollen har Madelene Wilke fått jobba på att se sig själv som chef. Att få gå en chefsutbildning var ett måste för att hon skulle ta sig an chefsrollen. Att vara en närvarande, engagerad chef är viktigt för Madelene – men även det en utmaning då hennes medarbetare är utspridda i olika byggnader.
Längtan till industrin
Efter ett par år utomlands i USA och England längtade Madelene Wilke efter att bli mamma. Hon bildade familj och började arbeta som möbelmontör på en industri i Häradsbäck. Där stannade hon i nio år. När företaget senare gick i konkurs tog hon jobb som barnskötare, men efter några år inom barnomsorgen längtade hon tillbaka till industrin.
”Det är här jag trivs bäst! Man får komma i arbetskläder, man får vara sig själv och man möts alltid av ett leende och det är en härlig jargong, öppenhet och enkelhet”, säger Madelene.
Madelene sökte sig därför tillbaka till industrin och fick en tjänst som lagerarbetare på ett företag inom metallindustrin. När hon sedan såg en platsannons från Elme – en tillverkare av lyftok för containrar – i lokaltidningen och tog del av arbetsbeskrivningen så kände hon att ”det där är exakt jag!”. När hon sedan blev kallad på intervju kände hon att det här var en arbetsplats hon ville komma till.
”Min arbetsledare var tydlig med att om jag blev en i arbetslaget så skulle jag få möjlighet att påverka, vilket kändes otroligt bra för mig. Att man som ’golvare’ får möjlighet att påverka hela företaget och att det fanns en platt hierarki. Det som fick mig att börja på Elme var närheten. Alla jobbar tillsammans och pratar med alla. Vi sitter i matsalen tillsammans – ägare, städare, HR, produktion… och spridningen av människor. Det finns kollegor från hela världen inom våra väggar vilket tillför så otroligt mycket, ny input och nya sätt att tänka. Allt detta trivs jag oerhört bra med.”
Frihet under ansvar
Efter fyra månader fick Madelene gå in som ställföreträdande arbetsledare och när sedan hennes chef gick vidare mot andra utmaning fick hon ta över rollen som arbetsledare och blev med det chef för lager och logistik med tretton direktrapporterande.
”I min roll krävs det att jag kan lita på personalen och kan ge mycket frihet under ansvar. Mina medarbetare finns utspridda på fyra byggnader och då blir det viktigt att jag tar mig tid att träffa alla regelbundet. Så två till tre gånger i veckan försöker jag cykla runt till de andra byggnaderna för att ’fånga allihop’ och fråga hur de har det och om allt fungerar som det ska? Att vi får ett one-to-one-samtal minst en gång i veckan.”
Madelene har sitt kontor på godsmottagningen. Där jobbar de flesta i hennes team och där passerar alla någon gång i veckan.
”Det känns bra att jag har ett eget kontor så att man kan komma in och prata med mig och att jag finns tillgänglig för dom närhelst dom behöver. Personalen är Elmes absolut viktigaste resurs så jag brukar påminna dom om att de förtjänar en bra ledare som hör och ser dom. Det är prio ett!”
Vad gäller fördelningen mellan ledarskap och operativt arbete så har Madelene medvetet tagit ett steg tillbaka i den operativa rollen, för att lämna tid till ledarskap och affärsutveckling.
”Jag måste lita på min personal, att dom reder sig själva. Jag finns där om dom behöver hjälp, men annars är det dom som är specialisterna”, slår Madelene fast.
Chefen som hjälte
Teamet jobbar med rotation för att inte systemet skall bli för sårbart, och så att det finns en kunskapsöverföring inom teamet.
”Det jag framför allt tog med mig från Chefakademins utbildning Chef i produktionen var ’Chefen som hjälte’. Vilket innebär att man som chef inte måste gå in och rädda alla situationer utan ibland är saker ’good enough’.”
Hon förklarar att personalen växer och blir mer engagerade om de får klara uppgifterna och utmaningarna själva utan hennes inblandning.
”Före utbildningen hade jag aldrig sett på mig själv som hjälte, men insåg då att jag kunde ta bort en stor arbetsbörda från mig själv genom att ge medarbetarna ett större ansvar och att jag inte hela tiden behövde rädda situationen. Om en i teamet är sjuk så behöver jag inte vara den som går in och täcker upp utan istället kan teamet samarbeta och på så sätt lösa uppgifterna. Mitt mål har alltid varit att hjälpa dem att växa i sina roller. Jag vill att mitt team ska klara sig så bra på egen hand att jag får mer tid till affärsutveckling och förbättring av verksamheten.”
En av de största anledningarna till att Madelene ville gå Chefakademins utbildning Chef i produktionen var det faktum att hon nu blev chef över sina tidigare kollegor.
”Jag såg mig som arbetsledare men inte som chef. Från början gick jag bara in för att hjälpa medarbetarna framåt och jag hade otroligt svårt att se mig som deras chef. När jag sedan gick utbildningen fick jag feedback att mitt sätt att leda på är ok, och att en chef inte behöver vara diktatorisk. Man kan leda på ett mjukare sätt och leda personen istället för ’saken’.”
Ett tryggt och fokuserat utbildningsupplägg
Hon diskuterade val av utbildning och utbildningsleverantör med HR och med sin chef, och blev tipsad om Chefakademins program Chef i produktionen – som är unikt i sitt slag.
”Framför allt upplägget passade mig. Att man åker iväg och är ’borta från verkligheten’ och bara fokuserar på utbildningen. Det är en intensiv utbildning i två block, så man hinner hem emellan och landa innan man ska ta till sig nästa kunskap. Det upplägget kändes riktigt bra!”
”Det som var så skönt var att det var människor som jag. Jag hade föreställt mig ’slipsnissar och höga chefer’ som kunde allt, men mötte istället personer som var ’laid back’, kvinnor och män, olika åldrar, med olika lång erfarenhet av chefsrollen – en väldigt bra spridning i gruppen.”
Madelene uppskattade även att kursledarna direkt delade upp gruppen så att det inte fanns personer från samma arbetsplats i en grupp.
”Jag kände en stor trygghet i gruppen vilket var väldigt viktigt för mig!”, säger hon.
Det som hon nämner som det allra viktigaste medskicket från utbildningen var bekräftelsen och tryggheten i att hon ”gör rätt”. Att det duger att leda på det sätt hon gör:
”Jag trodde att jag skulle behöva ändra på mig, men fick bekräftelse på att när du leder på ditt sätt så blir det bäst, eftersom du inte kan leda på någon annans sätt. Jag fick också insikter i hur jag är när befinner jag mig i olika situationer. I min roll som ledare, hustru, i min roll som mamma. Utbildningen gav mig inte bara hjälp till jobbet utan även hjälp till mig, och det tyckte jag var häftigt!”
