Nordström & Jonas Ridderstråle: Funky Business Forever

Nästan åtta år har passerat på det nya millenniet. Åtta futtiga år – en kort period i evolutionen – och ändå inte. Världen ser inte ut på samma sätt i dag som när vi lämnade det förra seklet. För-änd-ringstakten accelererar, tidshorisonten krymper, tätheten ökar.

Tänk efter. Hur såg det ut 1999 och hur ser det ut nu sent 2007? Turister och flyktingar rör sig över planeten, en grupp mer frivilligt, en annan för att de ingenstans har att ta vägen.

Klimatet förändras, orkaner, flodvågor, smältande glaciärer – bara för att medeltemperaturen stiger ett par grader.

Detta är några exempel på hur de mänskliga förutsättningarna håller på att förändras och när så sker påverkas alla aktiviteter; politik, affärer, andlighet, utbildning.

Det är här vid millennieskiftet som författarna tar avstamp för den här boken, som har sin föregångare i första Funky Business, utgiven 1999. Gäller begreppet ’funky’ fortfarande? På den frågan svarar Nordström och Ridderstråle obetingat ja. Business måste vara funky för att ha en framtid i vår tid. Något annat är inte möjligt i en värld där kapitalet styr och begreppet välfärd breder ut sig som ett mantra över gränserna.

Vara funky handlar om att överleva i en kaotisk värld

Vad innebär det att business är ’funky’? Så här svarar Jonas Ridderstråle i en intervju:

»Funky är något som business traditionellt sett inte ska vara. Det ska vara lite trist och fyrkantigt. Men vi hävdar att business i dag och i morgon måste vara funky. I en värld där det kommer att finnas överflöd på i stort sett allting, måste du vara funky och annorlunda för att överleva. Sticka ut helt enkelt. Funky business är att hitta sitt eget unika framgångsrecept, de briljanta och oväntade kombinationerna.«

Mer överflöd, mer teknologi, mer marknad – är det den utvecklingen vi vill ha? Det är lätt att känna skepsis. Men då ska man komma ihåg, markerar författarna, att Sovjetunionens sammanbrott var en effekt av den störtsjö av information som svepte in över landet och som Moskva inte förmådde kontrollera. Den transparens som informationsteknologin för med sig måste vara ett rött skynke för världens alla diktatorer. Och betänk hur många demokratier som världen hade för sextio år sedan.
Mer marknad att vänta

Klimatförändringarna gör också livet svårare för företag och organisationer som inte tillför värde. Marknader är i själva verket inget annat än jättelika samtal där säljare och köpare utbyter information med varandra och beslutar om pris. De lever på information. Därför kan vi bara räkna med mer av marknad och mindre av hierarkier.

I den transparenta världen kan vi inte gömma oss, vi lämnar spår. Vi avslöjar vårt beteende hur vi än gör. Se på Worldcom och Enron till exempel. Deras skandalösa handlande och kriminalitet får likasinnade att tänka två gånger. I det informationsburna, genomlysande samhället finns inga smitvägar. En god sak, eller hur?

Det är teknologin som driver världsutvecklingen i dag, konstaterar författarduon. Politik vinner alltid över affärer, men teknologi vinner alltid över politik. Internet ger konsumenterna makt, nätet ger människorna möjlighet att pruta och hålla priserna nere. Den tacksamma, ödmjuka och lojala kunden är utdöd. Det är den totala friheten som härskar.

Trender som styr i dag

I det stora perspektivet är det alltså klimatförändringarna, informationen och teknologin som styr. På nivån under är det en kavalkad av faktorer som tydligare dirigerar människors villkor och vardag i dag jämfört med slutet av 1990-talet:

– Låga priser.  En flodvåg av billighet sveper över västvärlden. Något för varje affärssinnad person att ta till sig. Vad händer om din bransch en dag svämmar över av billig import?

– Kvinnors ålder. Kvinnor är på väg att bli en ekonomisk såväl som karriärmässig maktfaktor. På alla områden – från politiken, affärslivet, religionen, till idrotten – ökar kvinnornas antal. Det är hjärnan som räknas och den ekonomiska välfärden kräver att alla begåvningar kommer till nytta.

– Singellivet. Närmare hälften av hushållen i de flesta av västvärldens huvudstäder är singelhushåll, i Stockholm till och med 64 procent. Detta är bara början.

– En värld av städer. Metropolerna växer. Storstäderna ökar i dignitet, mer än nationerna. Inom mindre än tjugo år kommer 60 procent av världens befolkning att bo i städer.

– Kittla mig. Det är underhållningens tidsålder. Vad det än handlar om måste underhållning komma med i bilden. Underhållning säljer. Nöje är inget man bara ägnar sig åt efter arbetet. Själva jobbet ska vara kul, lustfyllt.

– Konkurrens från alla håll. Förr visste man vilka ens fiender var, konkurrensen var specifik. I dag är den allmän. Nu kommer utmaningarna lika mycket från banker och finansiella institut (som vill ta hand om pengarna) som från företag som erbjuder likartade produkter eller tjänster.

– USA först och främst. Trots all kritik står Amerika stabilt och oövervinnerligt. Det är fortfarande världens starkaste ekonomi. Skälen stavas innovationskraft och förmågan att suga till sig de största talangerna. USA är inte ett land, det är en idé. Här är allt möjligt. Det tar två till fyra år för en nykomling som verkligen vill framåt, att fullt ut accepteras som amerikan. Medan det tar två till tre generationer att bli svensk, tysk eller spanjor.

– Kunskap lyser. Den som vill överleva i den vilda konkurrensen måste utrusta sig med det enda gångbara vapnet – kunskap. Organisationerna kommer i framtiden inte att forma sig efter funktioner utan efter medarbetarnas kunskaper, önskningar och livsförhållanden.

– Specialiseringens nästa fas. Förr brukade företagen skapa, utveckla och sedan exploatera. Inte längre. I dag är idé en sak och produktion en annan. Företag kommer alltmer att växla in sig på det ena eller det andra. Småföretag forskar och utvecklar och storföretag producerar. De förenar sig genom samarbete, samverkan. Den ena kan inte vara utan den andra.

– Anonyma kapitalister. Våra pensionsmedel ligger i privata aktiebolag och fonder som placerar på börsen. Det gör oss alla till kapitalister, allt medan de direkta ägarnas antal sjunker. Medan vi, den stora gruppen anonyma kapitalister bara växer.

– Kombinera mera. Tidigare skedde saker och ting var för sig. Det var antingen eller. Nu är det både och. Aktiviteter är sammanlänkade med varandra i en sällan skådad räcka av kombinationer. Interaktivitet är formeln för allt. Mixa, blanda, koppla, förena, väv samman till nya kombinationer, nya upplevelser, nya företeelser.

– Off-knappen oftare. Våra sinnen jobbar på övertid. Vi kommer att tröttna på den aldrig sinande skuren av input och söka enkelhet och tystnad. I de växande städerna längtar människor efter fridfull ljudlöshet. Flykten från intryck kommer att bli ett överlevnadsvillkor.

– Frihet att välja fritt. Frihet är den snabbaste virussmittan. Tack vare mikrolånen kan några av världens fattigaste länder börja ta sig upp ur den ekonomiska misären. Allt fler av oss kastar av oss våra mentala bojor. Att välja gör skillnad. Det gamla sättet att leva har övergetts såväl i Europa som Asien och Amerika. De traditionella välfärdsinstitutionerna sörjer inte längre för oss. Men med frihet kommer ansvar. Du får själv se om ditt hus och liksom bokhyllan från Ikea får du själv montera ihop det du behöver.

– Själslig hit. Mer frihet innebär att vi bättre måste ta hand om dem omkring oss. Marknaden – våra dagars helt dominerande institution – känner inget ansvar.

Marknaden är inget annat än en mekanism för att sålla bort det ineffektiva från det effektiva. Antikapitalistiska rörelser blan-dar bort korten, den globala mark-naden – globaliseringen – är
ingen politisk ideologi. Den är varken god eller ond, rätt eller fel. Den är.

Marknadskapitalism är en maskin. Men eftersom maskiner inte har en själ, måste vi skapa ett själsligt ackompanjemang till marknadstänkandet.

– Känsla är hot. Vår tid är emotionernas tid. Vårt förtroende för vetenskapen har eroderats i och med katastrofer som aids, Tjernobyl och ebolaviruset. När vetenskapen inte längre kan leverera säkra svar, återstår bara en sak; vad vi kan känna.

Produkter innehåller en mängd tekniska finesser. Men hur de exakt ser ut är oväsentligt. Det viktiga är vad de gör med oss känslomässigt. I magen, varumärket, får större värde än funktionen.

– Grå generationen. De äldre blir allt fler. Sextioplussarna är de nya trettioåringarna. Är du pantermedveten?

– Modern byteshandel. En gång i tiden fanns inte pengar, man idkade byteshandel. Enkelt och okomplicerat, inga transaktioner, inga kvitton. Internet öppnar dörren för en utbytes- och barter-ekonomi där vi handlar med tjänster och kunskap. Det faktum att sådana överlåtelser inte kan beskattas ställer en regering inför helt nya problem. Å andra sidan har ny teknologi alltid tvingat fram institutionellt nytänkande.

– Nätverksmänniskan. Nätverkandet blomstrar. YouTube, My Space är bara två exempel av ett hav av communities där ute. Nätverken existerar tack vare teknologin, men de fyller också ett mänskligt behov av gemenskap. Vi vill alla vara del av något, vi vill alla höra till. Fast utan tvång.

I hjärnans tidsålder

Det är bara att konstatera: den mänskliga hjärnan överträffar alla andra produktionsmedel. Länderna konkurrerar i allt högre grad med kunskap. Tänk på hur det var förr. Då växte nationernas rikedomar på basis av en kombination av naturresurser, arbete och kapital. I framtiden kommer ingen av dessa faktorer längre att äga relevans. I dag kan ingen tjäna pengar enbart på naturtillgångar. Den avgörande faktorn är hur vi tar hand om våra dagars hårdvaluta, vårt guld: våra hjärnor.

Den välkända devisen »kunskap är makt« har aldrig varit sannare.

Glöm det som var i går

Karl Marx fick rätt till slut. Han trodde på en framtid där arbetarna kontrollerade produktionsmedlen och där är vi i dag. Inte på det sättet som Marx hade önskat kanske, men det kapitalistiska systemet har breddat ägandet – utan revo-lutioner. Ändå lever vi i en revolutionerande tid, utropar författarna. Går-dagens traditionella roller, jobb, färdigheter, metoder, insikter, strategier, farhågor och förhoppningar gäller inte i dag. I en sådan miljö kan man inte köra på som vanligt – man måste köra på som ovanligt. Vi behöver nya sätt att driva affärer, innovativa affärer, oväntade affärer.

Enastående affärer.

Köp och sälj överallt

Globaliseringen är här för att stanna. Världen är gränslös för en Madonna eller ett Ikea. Den internationella handeln slår alla rekord, den har ökat med 1 500 procent på 40 år. Vi reser över hela klotet, tar in alla jordens satellitkanaler och kopplar upp oss utan att begränsas av tid eller rum.

Kapitalismen är på frammarsch överallt. Se på östra Europa och före detta Sovjetunionen. Det forna Öst har nu blivit inte mindre än 30 nya nationer. Många är fortfarande fattiga, men de söker före-ning med Väst så fort som möjligt. De är våra nya konkurrenter.

I andra delar av världen har kapitalismen redan etablerat sig: i Japan, Singapore och Hongkong sedan länge. Nu är Kina och Indien på väg. I Indien befinner sig redan en femtedel av befolkningen på samma levnadsstandard som genomsnittseuropén.

Den ekonomiska konsekvensen är att alla konkurrerar med alla överallt. Alla tar vi del i den globala konkurrensen; individer, företag, länder.

Aldrig som andra

I vår tids otyglade ekonomi blir det allt svårare att profilera sig, att göra skillnad. Det finns alltid andra som gör ungefär detsamma och ungefär lika bra. Det är bara att gå in på Gula sidorna eller Google så finns de där. Skulle du komma på en bra idé så kan du vara säker på att dina konkurrenter är framme och norpar den inom några veckor.

Det finns bara en räddning: gör något som världen aldrig tidigare skådat. Hitta på något så att du, åtminstone för en kort stund, är oslagbar med din unika prestation.

När de globala förutsättningarna förändras, måste de interna följa med. Organisationerna måste byggas om för att kunna generera ett ständigt flöde av innovationer. Det behövs ett nytt synsätt och ett nytt sätt att arbeta när kunskap är allt. Och eftersom kunskap är färskvara, kräver konkurrensen hög hastighet. Företag som prioriterar vaksamhet, lyhördhet, följsamhet och omedelbarhet blir vinnare.

Säker på osäkerheten

Vi lever i kunskapssamhället säger vissa, andra kallar det hjärnans tidsålder. Hur som helst, det enda vi vet säkert är att det vi vet i dag inte gäller i morgon. Dessutom kommer dagens relevanta frågor inte att vara desamma i morgon. Växlingarna är snabba som vingklipp.

Det enda vi kan vara säkra på är att det säkra snart blir osäkert och det osannolika snart sannolikt.

Därför måste vi paradoxalt nog odla vår förmåga att glömma. Av-lärning blir en nyckelfaktor i en värld som förändras med ljusets hastighet.

Är det goda nyheter eller dåliga? Varken eller, menar författarna. Evolutionen har varken rätt eller fel – den är. Vi använder elektriciteten för att döda människor eller rosta bröd. Elen är. Internet kan användas för att sprida barnpornografi eller träffa en ny kärlek. Internet är. Saker och ting blir vad vi gör dem till.

Allt interagerar med allt

Allt är möjligt. Världen är en scen och vi är alla aktörer, organisationer såväl som individer. Men vi har inget färdigt manus att hålla oss till och regissören har abdikerat. Publiken är inte passiv utan deltar och kräver sin plats på scenen, den med.

Vi är alla med och bidrar till det samhälle som ligger framför oss. Det är fantastiskt, lustfyllt, skrämmande, egendomligt och deprimerande på samma gång.

Vilka mystiska mekanismer är det som styr denna kaosartade utveckling? Författarna skriver att de inte tror på magi. De krafter som driver oss mot den osäkra framtiden är förändringar inom teknologin, institutionerna och värderingarna. Alla tre samverkar och lappar över varandra. De påverkar varandra och de påverkar samhället, företagen och männi-skorna.

Tyck vad som helst

Värderingarna är intressant att stanna upp vid ett tag. Värderingar styr våra tankar och våra handlingar, vår uppfattning om arbete, teknik och människor. Värderingar är kraftfulla och helt olika beroende på vem som bär dem och var. Värderingar skapar gemenskap och konflikter och de är inte statiska. De förändras, men långsamt.

Värderingar har vingar. I en öppen värld snappas andra kulturers normer upp av vem som helst.

En gång i tiden var värderingar lokalt förankrade. Kyrkan stod mitt i byn (i vår del av världen) och hade monopol på folks tänkesätt. Numera är kyrkan granne med moskén. Och inget hindrar att vi både tror på Gud och samtidigt anammar andra kulturers synsätt.

När värderingarna går att mixa hur som helst och inte känner några geografiska gränser, skuffas gamla uppfattningar åt sidan. Frågorna har inte fått enklare svar för det, snarare mer förvirrande.

Jakten på ingenting

Samtidigt ser vi en allt större ekande själslig tomhet. Vår planet håller på att »Paris Hiltonifieras«. Vi är inte längre pilgrimer med en tydlig intention i en strukturerad och förutsägbar miljö. Vi har blivit flackande vagabonder på jakt efter – gud vet vad.

Det här är särskilt märkbart i ett välfärdsland som Sverige. Kanske är det dags att börja ställa de rätta frågorna eller är religionen död? Skepsis har alltid funnits och redan 1886 konstaterade den franska författaren Émile Zola: »Vi har slutat att tro på Gud, men inte på vår egen odödlighet.«

Vad tror vi på? Är ideologierna på väg ut? Är det slutet på det moderna jämlikhetsprojektet som vi bevittnar? För går det att göra framsteg om det inte finns själ, normer och en mening? Påven Paul VI förespådde den här utvecklingen redan för 35 år sedan: »Det teknologiska samhället har lyckats mångdubbla människors tillgång på nöjen, men det har mycket svårt att få dem att känna glädje.«

Våga acceptera

Människan har alltid försökt undfly osäkerhet. I vår tid finns det gott om asylrum; olika sekter, shopping, tv-tittande, poker, för att bara nämna några. Men det finns bara ett sätt att hantera komplexitet, menar författarna. Acceptera komplexiteten som den är, fly inte från den. Det osäkra är visserligen skrämmande, men också fascinerande. Vi måste ha modet att öppna ögonen.

Och i en värld som inte har några fasta hållpunkter eller trovärdiga auktoriteter, är det bara individen som kan skapa sin egen framtid. Det är du själv som måste ställa frågorna. Därför måste du veta vem du är och vad du vill.

Mer av allt

Mer är kodordet i dag. Mer val, mer konsumtion, mer kul, mer oro, mer konkurrens, mer möjligheter, mer av allt.

Mer-samhället styrs av att produktionskostnaderna successivt sjunkit. Ta till exempel kommunikationen. På 1930-talet kostade ett telefonsamtal mellan New York och London 250 dollar. I dag kostar det nästan ingenting, tack vare Skype. Att skicka information har aldrig varit billigare. Vi håller inte till godo med höga kostnader. Internet gör hela världen till upplysta konsumenter.

Vi rör oss hela tiden mot den perfekta marknaden. I överflödssamhället är kunden mer än kung, han är diktator. Konsumenten har vuxit från en grå mus till ett rytande lejon. Det är kunden som är marknadens verkliga herre och ägare.

Företag som vill överleva i detta klimat måste slåss för att märkas. Det räcker inte att synas, du måste fånga, gripa tag i presumtiva kunder och anställda. Skapa odelad uppmärksamhet. Och det måste ske omedelbart, i realtid.

Sök det oväntade

Mer konkurrens innebär också fler möjligheter; chanser att hitta nya kunder, leverantörer, partners, experter och vänner. Villkoret är att du är uppkopplad.

Man kan bara lyckas om man arbetar hårt, studerar mycket och sparar mer. Men i den nya världen räcker inte det. Du behöver också konkurrera på ett nytt sätt, överraska dina kunder och göra det oväntade. Du måste vara nyfiken och du måste våga acceptera osäkerhet.

Skiljelinjer i vår tid

Är världen mer fragmentiserad i dag? Världen har alltid varit fragmentiserad. Men medan uppdelningen förr berodde på släktband och geografisk närhet, är det nu andra faktorer som beskriver klyftorna:

– Polariseringen ökar. För två hundra år sedan var man förmögen om man ägde land. I dag är det kunskap som är det åtskiljande. Gapet mellan utbildade och outbildade växer. Så ser det nya klassamhället ut.

– Tillhörigheten byter ansikte. Förr hörde man till en by, en stad, ett land. I dag tillhör vi världen. Värderingarna är viktigare än den geografiska hemvisten. Att vara med i Greenpeace, Amnesty International eller Hells Angels samlar människor från jordens alla hörn. Samma sak med arkitekter, hackers, ingenjörer och musiker som hämtar sin kompetensmässiga näring från när och fjärran. De nya »stammarna« har sin egna koder, språk, symboler och riter.

– Individualisering till övermått. Aldrig någonsin har villkoren att förverkliga sig själv varit gynnsammare. Experterna menar att vi är på väg in i de Självupptagnas tidsera, den egocentriska ekonomin. Den globala kunskapsarbetaren är lojal enbart med sig själv och sin »stam« av likasinnade, men aldrig med sin (tillfälliga) arbetsgivare. De självupptagna ägnar sig bara åt sådant som kan rendera något av värde för dem. De väljer noggrant och köper enbart det som motsvarar »stammens« värderingar. Detta gör det svårt att pricka in målgrupper efter en traditionell skala.

Men alla hänger inte med i det individcentrerade racet.  Inte för att de inte skulle passa in, utan för att de vill betona sitt motstånd. Dessa reaktionära grupper kommer att kämpa för närsamhället, mot it och blandningar av alla sorter. De finns såväl bland politiker, som i företagsledningar och i business. Förändringar sker aldrig utan turbulens.

Vad tänder dem?

Enligt den kontroversielle brittiske dramatikern Mark Ravenhill finns det bara två saker som tänder unga människor: sex och shopping.

Ravenhill kanske inte har helt rätt, men hans påstående ställer ändå frågan på sin spets: hur ska vi motivera unga människor i framtidens ekonomi? Hur som helst är det inte sparsamhet och avhållsamhet, den gamla världens två främsta dygder. Arbete är inte längre det som frälser oss från det eviga straffet. Frågan är om det ens en gång är önskvärt. I dag måste vi ingenting. Vi vill – om vi vill.

Ledaren ska utmana

Hur ska ledare och chefer – inom alla läger – förhålla sig till dessa genuint förändrade värderingar? Hur ska styrkorna kunna mobiliseras när människor inte sluter upp i ledet? Skulle du försöka, går de genast sin väg.

Människor kanske inte är så lydiga längre, men det betyder inte att ledarskapet blivit överflödigt. Tvärtom. Problemet är att det moderna ledarskapet så ofta utgår från att frånvaron av ledare skapar kaos. Ledarens uppgift blir att återställa – att släcka bränder i stället för att leda människor till resultat.

Utan ledarskap går inte organisationen under. Däremot händer inte mycket nytt, verksamheten kör vidare i samma spår, innovationerna kommer av sig.

I stället för att hålla efter och kolla upp, ska en ledare utmana sina medarbetare att våga lämna sina säkra kort och hitta nya vinstgivare. Framgångsrikt ledarskap går ut på att röra om i grytan, inte att sätta på locket.

Ledare i vår tid måste balansera mellan att skapa ett kreativt kaos och en effektiv ordning. Medarbetarna behöver sina ledare – och de behöver få göra fel.

Mer av guidning

Ledning handlar inte om order och kontroll. Ledning är att förmå och uppmuntra människor att fokusera på det som är viktigt. I en kaotisk värld ropar folk efter personer som kan ge mening åt deras privata och professionella liv. De söker en riktning – guidning för att förstå och bli varse.

Alla organisationer behöver en gemensam idé om varför de existerar, vilka de är och vart de är på väg. Det brukar formuleras i en vision. De allra flesta företags visioner är inte verklighetsanpassade. De är några allmänt hållna tomma fraser som skulle kunna gälla vem som helst.

Visioner ska vara unika, de ska göra skillnad. De ska vara tydliga, varaktiga och oföränderliga. De ska väcka engagemang och vilja och de ska ständigt, ständigt kommuniceras.

Testa tusen gånger

Företag är duktiga på att exploatera, eftersom de har sysslat med det sedan århundraden. En ny guldfyndighet upptäcks och vips är verksamheten igång för att utvinna så mycket som möjligt. Men i framtiden handlar överlevnad om nya uppfinningar, innovationer. De genereras inte under jordskorpan utan längre upp, under huvudsvålen. Innovationer innebär att skapa något som inte finns, något världen aldrig tidigare sett. De kräver svar på frågan »Tänk om?«, inte en gång utan tusen.

Innovationer kräver experimenterande. Experiment innebär risker, man kan lyckas eller misslyckas. Därför behöver en innovativ miljö ha en extremt hög toleranströskel. Misstag måste vara tillåtna. I en experimenterande kultur måste man kunna förlåta, men aldrig glömma lärdomarna man fått.

Tyvärr kännetecknas inte traditionella organisationer av just tolerans. Men de måste tänka om, de måste våga ta risker. Världen borde vara tacksam för alla idioter som vägrade att ge upp framför kärl, labbkolvar och koppartrådar. Utan dem hade vi fortfarande levt på grottstadiet.

Lärandet stänger aldrig

För att hålla takt med konkurrenterna måste varje organisation placera lärandet högst på prioriteringslistan. Det handlar inte bara om kurser då och då, själva arbetsplatsen måste fungera som ett universitet. Utbildning handlar lika mycket om att utveckla arbetsprocessen och lära känna kollegerna, som att läsa ännu en bok eller lyssna på ännu en föreläsning. Utveckling sker genom mentorskap, träning och coaching.

Vi tror kanske att en ledares uppgift är att odla fram nya ledare. Men ledarskap är att injicera andra med kunskap och själv bli injicerad. Det finns inte längre några gränser mellan lärande, arbete och livet för övrigt.

Vårda talangerna

Talangerna får kapitalet att dansa. För att det ska ske måste varje talang få den uppmärksamhet den behöver. Det som är avgörande för den ena kan vara oviktigt för den andra. Vi måste se varje individ som den är. Om inte, går den vidare till grönare ängar.

Köparens marknad råder. Kompetensen har övertaget. Talanger väljer företag som stämmer överens med deras individuella värderingssystem. I dag uppskattar vi en genuin affärsidé och en rättänkande företagskultur ungefär med samma engagemang som inför ett större skrivbord eller en chans till avancemang.

Ett företag som skänker medarbetarna mening i sina jobb och frihet och resurser så att de kan förverkliga sina idéer, är ett bra ställe att vara på.