Göran Adlén: Konsten att bli något utöver det vanliga

Tänk dig att du ska skriva en kontaktannons. Inte för att träffa en ny partner, utan för att testa hur du presenterar dig själv. Hur beskriver du din person? Så där som de flesta gör? Lagom intressant och spännande. Eller säljer du dig själv genom att ta fram din särart, det som är specifikt du?

Kort sagt, sticker du ut från mängden eller har du för alltid fastnat i »lagomträsket«? För det är så som författaren Göran Adlén kallar den mentalitet av försiktighet och följa John som präglar så många av oss.

Det här är en bok för dig chef som vill och vågar bli ditt unika varumärke, deklarerar Göran Adlén. För samtidigt som chefen ska vara en god teamledare, ska han eller hon också ha förmågan att sticka ut i mängden. Det handlar inte om att spela en roll eller att härma någon annan. Det personliga varumärket måste vara äkta, det är viktigt att vara sig själv hela tiden.

Vill du sticka ut från mängden eller ej? Boken målar upp 20 olika tankar om att skilja sig från mängden. Att lära känna sina unika sidor är ett villkor. En gång i tiden var det lyx att vara ett personligt varumärke, nu är det en överlevnadsstrategi, slår managementgurun Tom Peters fast.

Det första du måste göra är att fråga dig om du vill sticka ut från mängden eller om det är okej för dig att vara lagom. Jämför fördelar och nackdelar med det ena eller andra. Känn efter vad som är du.

Ta paus från din coach
Kanske har du en coach eller ett »bollplank« som du alltid kan fråga om vägledning när du behöver. Frågan är hur mycket du verkligen behöver fråga. För det finns nackdelar med beroendet av en coach. Det hämmar kreativitet och nya impulser, hävdar författaren. Du lyssnar på någon annans uppfattning, när du egentligen bara ska lita på ditt eget omdöme. Risken är stor att det blir någon i bakgrunden som styr dina tankar i stället för ditt eget sunda förnuft. Fundera på vad du egentligen behöver en coach till.

Våga kliva av coach-relationen, åtminstone för ett tag, och bli din egen rådgivare. För att bli något utöver det vanliga krävs att du själv bestämmer din väg.

Se dig som ett varumärke
David med efternamnet Beckham känner du till. Men Lasse på Gotland? Hur klingar hans namn för dig? Saken är den att bägge dessa personer är storheter, den ena på världsarenan, den andra lokalt bland invånare, turister och sommargäster som älskar hans bröd. Lasse är nämligen en hängiven bagare som knådar fram ett oslagbart gott bröd.

Det är förstås stora skillnader mellan dessa två, men de delar en sak; de är båda personliga varumärken inom sin genre. Och med detta vill författaren säga att alla människor kan bli Någon genom att odla sina unika förmågor. Man behöver inte bli rockartist, skådis, stjärnkock eller tv-idol.

Sjöng hellre än bra. Många upplever begreppet »varumärke« som något hyperkommersialiserat, som man inte vill identifiera sig med. Men så är det inte, övertygar Göran Adlén. Att skilja sig från mängden kommer att bli allt viktigare i framtiden, att bli något utöver det vanliga.

Personliga varumärken finns inom alla yrkestyper och det finns ingen mall för hur en lyckad personal branding ska vara. Det behöver långt ifrån sitta enbart i det yttre. Ta mrs Miller till exempel. Hon var känd på 1960-talet. Om henne kan man säga att hon sjöng hellre än bra. Denna medelålders dam bekostade själv sina skivinspelningar i början, mest gospels och klassiska låtar. Så fick hon kontrakt med ett skivbolag och gick över till pop. Med samma kraftiga vibrato-stämma.

Mrs Miller blev inte stor för sin välklingande röst, utan för sin överväldigande kärlek till sången, hur den än nu kom att låta. Hon vågade trotsa alla förutfattade meningar om hur skönsång ska låta. Hon sjöng ändå.

Välj en målgrupp. Varumärken har funnits i alla tider, konstaterar författaren. Det är inte begränsat till en logotyp och kan lika gärna vara en person som ett företag, institution eller en produkt. Det handlar om att bli känd, självklart. Men man behöver inte bli känd över hela världen, som Madonna. Det kan lika väl vara lokalt, i en bransch eller inom en organisation till exempel. Därför behöver du tänka igenom vilken som är din målgrupp, bland vilka du vill bli känd – och vad du vill bli känd för.

Värderingarna styr. Man kan bli känd för mycket. Naken-Janne i dokusåpan Farmen fick rubriker för att han kastade av sig kläderna. Det blev hans grej. Men för yrkesmänniskor – inte minst chefer och ledare – som vill skapa sig ett gott, seriöst renommé finns det andra sätt att lansera sig på.

Nummer ett är att bestämma vilka värden du vill bli känd för. Hur vill du att omvärlden ska uppfatta dig? Vad står du för? Det går inte att komma undan här, för det personliga varumärket bygger mycket på vilka värderingar du har. De måste också vara äkta, inte påklistrade. Då blir du inte trodd och just trovärdigheten är en grundplatta för ett varumärke.

Erkänn din passion
Finns den inre glöden, ökar chansen att det du gör blir kvalitet. För det som ofta skiljer det äkta varumärket från kopian är passionen. Du måste våga lita på din inre kompass och hitta det du brinner för. Alltför många löper runt i ekorrhjulet utan att ha klart för sig vilket mål de springer mot.

Dina värderingar ska synas utåt, vilket är mycket enklare när du verkligen är övertygad. Då behöver du aldrig förställa dig.

Passion har med lustupplevelser att göra. Det du gör ska kännas roligt. Ingvar Kamprad och andra entreprenörer som jobbar ända upp i hög ålder, hade aldrig orkat om de inte haft sin kärlek till arbetet. De kan verkligen säga att »mitt jobb är min hobby«.

Sluta lyssna på omgivningen och fatta dina egna beslut. Ingen annan kan veta vad din inre övertygelse är. Bara du själv har nyckeln.

Halvbra är helfel
Tycker du att det är svårt att svara när någon frågar vad du är bra på? Det tycker de flesta. Det tar emot att vara rättfram och uppriktig, trots att man innerst inne vet var man har sina styrkor. Oftast svarar man lite lågmält, tillbakahållet. Ingen vill ju verka skrytsam och klappa sig för bröstet för mycket. När hörde du sist någon säga: »Jag är fruktansvärt bra på det här?«

Du kanske går en extra kurs för att bygga på din kompetens. Det höjer ju självförtroendet. Men kunskap kan också vara hämmande, anser författaren, eftersom den utgår från dina formella färdigheter och inte från dina unika personliga egenskaper. Diplomet du fick i din hand efter kursen ger inte framgång i sig. Den skapar varje människa själv.

Glöm gamla Jante. I den svenska kulturen styr Jantelagen. Där hyllas en felriktad jämlikhet och lagom-mentalitet som håller folk på mattan. Men du får aldrig låta Jante ta grepp om dig, uppmanar författaren vidare. Du ska trotsa den lagen och ta ytterligare ett steg mot att bli något utöver det vanliga. Ta fram det du vet att du är bra på och slipa på det. Visa upp det för din omgivning utan att för den skull bli överlägsen och bufflig.

Fokus på styrkor. Många beskriver sig själva som generalister. Det är ett vedertaget uttryck, men vad innebär det egentligen? Jo, att man är lite lagom medelmåttig på det mesta. Men det behövs mer för att sticka ut. Alltså:

– gå igenom dina styrkor
– lyft fram dem och
– försök dölja dina svagheter så mycket som möjligt.

Det är så man specialiserar sig. Fokus på de starka sidorna och sedan förbättra dem. Idrotten kan det här. En ypperlig målvakt är sannolikt inte lika bra i rollen som anfallsspelare.

Drottning Kristina sa en gång så här: »Det finns ingen så dum och obegåvad människa i hela världen att hon inte passar för någonting.« Alla har något som kan ge förutsättningar att sticka ut från mängden.

Det inre styr det yttre
Inställningen betyder otroligt mycket för att nå dina mål. Det vet idrottspsykologin också. Men samtidigt måste det stämma med vad du innerst inne tror på. Det är genom att ha tydliga värderingar som du också kan hitta »din inre skönhet«, som författaren uttrycker saken. Först då kan man bli äkta och sann i det man gör.

Om du påstår något som inte stämmer, så märker omgivningen det direkt. Säger du till exempel att du älskar ditt jobb men inte gör det, så är det ingen som tror dig hur övertygande du än försöker låta. Ögonen, kroppsspråket och rösten avslöjar dig.

Du behöver känna passion för det du gör. Det är mer än att »tycka om«. Det är att lära känna dina drivkrafter och att ha förstått vilka värderingar du har.

Granska ryggmärgen. Vi har våra värderingar, de sitter liksom i ryggmärgen. Det är både bra och dåligt. Man har en bestämd uppfattning om saker och ting och kan agera snabbt. Det är skönt att slippa fundera, sådant tar energi.

Men alla kan behöva granska sina värderingar med jämna mellanrum. Och det är här etiken kommer in. Etikdebatter har blommat upp på de flesta håll i samhället under senare år. Företag, före­ningar, organisationer och grupper kommer överens om vilken etisk hållning de ska ha. Men allt börjar i individen.

Du är en helhet. Det är upp till var och en att definiera vad man tycker är rätt och fel. Författaren råder dig att bli din egen läromästare (ring inte genast din coach). Ställ dig ett antal frågor av typen: »Hur gör jag om min bästa vän är otrogen? Ska jag se mellan fingrarna om en medarbetare fildelar på jobbdatorn? Är det verkligen okej att betala familjens barnflicka svart?«

Vill du utveckla din egen unika profil måste du veta vilka ståndpunkter du har. Du kan inte säga en sak och göra en annan, det avslöjar sig i längden.

Ta några av alla de senaste årens skandalaffärer och fråga dig själv hur du skulle ha agerat om du hade varit i överträdarnas kläder?

Det yttre avslöjar dig
Det här handlar om hur du ser ut. Ditt utseende, din outfit, spelar nämligen en stor roll för ditt personliga varumärke. Företag lägger ned miljoner på att ta fram rätt logotyp, rätt profilfärg, rätt grafik och även rätt arkitektur. Ett företag i dag ska ha stil. Men hur ser de anställda ut? Titta på dina med­arbetare, titta på dig själv. Vad kommunicerar ni med kläder, hår, kroppsrörelser och så vidare?

Det kanske är svårt att diktera klädstilen hos medarbetarna, men du kan alltid börja med dig själv.

Ska det vara nödvändigt? kanske du tänker. Det är hur man är som är väsentligt, inte hur man ser ut. Men så fungerar det inte. Det handlar inte om yta, utan om att personligheten ska komma fram även i det yttre. Människor som ser bra ut och kan föra sig blir bevisligen mer framgångsrika, oavsett faktisk kompetens.

Synligheten ökar. Nummer ett är att den yttre bilden – för att bli trovärdig – alltid måste börja inifrån. Författaren spår att det yttre kommer att vara ännu viktigare i framtiden. Media, internet, mobiltekniken – allt gör oss mer synliga, mer utsatta för jämförelser och bedömningar. De flesta unga människor är också medvetna om detta, på gott och ont.

Hitta din egen stil
Är du en chef i mörk kostym och ändå vill sticka ut från mängden? Då måste du våga skapa din egen stil. Hitta något unikt. Se dig själv i spegeln, är rådet, och fråga dig om ditt yttre verkligen motsvarar det som du vill stå för. Ger du andra den »rätta« bilden av dig själv? Är det något du kan förstärka eller förminska? Du ska inte göras om – ingen extreme makeover – det gäller att ta fram mer av det som är du. Vad som är snyggt respektive fult varierar från människa till människa och över tiden. »Det finns inga fakta, bara uppfattningar« menade Nietzsche. Han var ju filosof, så han borde ju veta.

Titlar kan förblinda. Arbetslivet lider av titelsjukan. Inte så att man tilltalar varandra med titeln, som det var brukligt förr i världen. Men så gott som alla medarbetare har en titel att sätta på visitkortet.

Men låt inte titeln villa bort dig. Titeln har inget med det personliga varumärket att göra, påpekar författaren många gånger i boken. Man kan bli så förhäxad av en snygg titel att man slukas av den. Men är din titel verkligen samma sak som du som person?

Släpp fram nörden i dig
De kallades datanördar, de där killarna som hängde framför skärmen och lärde sig allt om informationstekniken. En nörd var en kuf, en person som snöat in på något som ingen annan begrep sig på.

I dag är nörd inget skällsord längre. Det har blivit rumsrent och betecknar snarare en exklusiv expert eller till och med konnässör. Någon som vet allt om en smal nisch, som få kan övertrumfa.

Det går att göra sig ett personligt varumärke genom gediget vetande. Ett exempel som boken nämner är svensken Richard Juhlin, som blivit berömd för sina enastående kunskaper om champagne. Han kan allt om denna den ädlaste av drycker, men utan att bli en besserwisser. Det gäller att inte briljera med sina kunskaper. En dos ödmjukhet är nödvändigt när man kallar sig expert.

Du kan självfallet lika väl hävda dina speciella kunskaper i jobbet, inom ett arbetsområde. Det brukar öppna dörrar; du får föreläsa för andra, du kanske blir intervjuad av media, du blir eftersökt och tillfrågad. Du blir någon som märks.

Håll kollen. Som sagt, för att bli en riktig nörd krävs att du medvetet lär dig mycket om litet. Du behöver vara nyfiken och uppmärksam på vad som händer och sker runt omkring dig. Iakttaga och reflektera.

Fundera på följande: Vad brinner du för? Vad kan du bli en riktig expert på? Vilka konkurrenter har du inom det expertområdet? Hur kan dina kunskaper hjälpa dig att bli ett personligt varumärke?

Rädd om språket. Dina unika kunskaper blir riktigt värdefulla först när du sprider dem. För detta måste du kunna uttrycka dig. Till det personliga varumärket hör att kunna skriva korrekt och formulera dig på ett adekvat sätt. Det snabba sättet att kommunicera via mejl och sms har lett till att språket far illa. Syftningsfel, böjningsfel och stavfel är vardagsmat. Att behärska sitt språk är ett villkor för att bli tagen på allvar och bli respekterad.

Förmågan att tala och skriva korrekt kommer att bli en viktig konkurrensfaktor i framtiden, spår författaren och tillägger: Vi är bara i början av kommunikationssamhället.

Våga vara idérik
Det är kvällen den 20 oktober 1968 på Olympiastadion i Mexico City. Allas blickar är riktade mot höjdhoppsribban som ligger på 2,24, nytt olympiskt rekord. En bit därifrån står Richard Douglas Fosbury och samlar sig inför sitt hopp.

Jo, han klarade ju hoppet, som alla vet. Men på ett mycket egenartat sätt som han själv kommit på. Han hoppade med ryggen mot ribban (i dag hoppar alla så). Visst blev han känd, men ändå inte helt erkänd för den stil han hade uppfunnit. Skulle nu detta bli det nya hoppsättet, riskerade många idrottare att bryta nacken av sig, diskuterade man.

Idérika, nytänkande människor möter alltid skepsis och motstånd. Folk tycker i allmänhet inte om förändringar. De är snabba att ifrågasätta eller fördöma. Men att våga vara nyskapande är ett sätt att bli ett personligt varumärke, att sticka ut från mängden.

Idéer på nära håll. Kreativitet finns hos alla. Det handlar om att inte vara rädd och sätta upp för många hinder på vägen. Och ofta kommer de bästa idéerna inte från inhyrda idémakare eller i verksamhetsledningen, utan från personer i den egna organisationen. Det kan komma lysande förslag från kund­support eller serviceavdelningen. Men det är inte alla människor som känner för att torgföra sina idéer, för så fort man gör det hamnar man i fokus och ska försvara det man kommit på. Därför tigs mycket nytänkande ihjäl.

Så tro inte att alla andra är mer kreativa än du, lugnar författaren. Du måste ge dig råg i ryggen, säga till dig själv att du är smart och kreativ. Och du måste vara beredd att genomföra din idé.

Prata så andra lyssnar
Att ställa sig framför andra och tala är en fasa för många. Politiker, skådespelare och företagsmänni­skor kan vittna om den förlamande våndan inför ett framträdande. Till och med Winston Churchill, sannerligen med tiden en briljant talare, hade väldiga problem i sin ungdom. Han stammade och dessutom läspade han. När han skulle tala på ett stort politiskt konvent i början av sin karriär, var nervositeten så stor att han svimmade. Efter det började han träna och träna. Och det är just träningen som är nyckeln till talekonsten.

Rådet är: Ta chansen när du tillfrågas att prata inför en grupp. Det kan vara en presentation eller en rapportering. Tacka inte nej, om du känner att tillfället är rätt. Våga vara dig själv, försök inte efterlikna någon annan. Hitta din egen stil.

Mingla medvetet
Är du en person som gillar att mingla? Det är en vanlig uppfattning att ett omfattande nätverk och mycket mingel är vägen till de rätta, inflytelserika människorna som kan ge dig framgång. Men det finns en baksida med minglet, när det blir för mycket av det goda. Syns du på vartenda party och evenemang finns risken att du blir en social nolla. Du blir så vanlig att ingen uppfattar att du vill sticka ut från mängden. Du är ju alltid med.

Där du vill synas. Som sagt, inget fel på mingel och nätverk, men vill du bli ditt eget varumärke ska du vara lite selektiv. Du kanske inte behöver springa runt på allt och försöka knyta så många nya kontakter som möjligt, utan i stället vårda dina gamla kontakter. Eller tänk efter var och i vilka sammanhang du verkligen vill synas och i vilket syfte du vill vara där. Sök dig till dem och de ställen där du känner dig bekväm, där du kommer till din rätt.

Klipp inte av. Ju större ditt nätverk blir, desto mer behöver du veta var du har dina riktiga kontakter. Tänk att du har haft en jättegod relation med en person på företaget som du har som kund. Den personen slutar och får en efterträdare. Många glömmer nu bort sin gamla kontakt och inriktar sig på efterträdaren. Men det är dumt, för med största säkerhet kommer den gamla kontakten att dyka upp någon annanstans i någon ny position som du kan ha nytta och glädje av.

Glöm inte heller bort dina gamla kompisar. Uppmärksamma deras framgångar, beröm dem och stötta dem. Att vara snäll är en utmärkt egenskap för det personliga varumärket. Och när du behöver, vet du att du har vänner som ställer upp för dig. Det är ovärderligt.

Synlig i den virtuella världen
Om du vill bli något utöver det vanliga ska du tänka igenom hur du vill utmärka dig. Philip Kotler, marknadsföringsgurun nummer ett, menade: »God marknadsför­ing är delvis en fråga om att följa reglerna. Storartad marknadsföring uppstår då du bryter dem.«

I dag är det ganska enkelt att marknadsföra sig själv, tack vare nätet. Tänk dock på att lika väl som du kan höjas till skyarna kan du sågas med fotknölarna. Du utsätter dig för omvärldens bedömningar.

Tänk på budskapet. Bloggen kan också vara en kanal att använda. Här kan du tala om vad du verkligen brinner för. Men det gäller att hålla balansen och inte göra bloggandet till en egotripp. Du måste ha ett budskap som väcker intresse. Du behöver lägga tid på att tänka igenom vad du vill förmedla och på vilket sätt, så att det är trovärdigt och samtidigt sticker ut från mängden.

Och skulle du göra ett misstag, erkänn det direkt. Nätet glömmer aldrig.

Berätta din jag-story
Hur många gånger har du hört någon presentera sig? För det mesta blir det med några vanliga ord, det låter allmänt och tråkigt eller tillkrånglat och virrigt.

Kommunikation är svårt, det handlar om helhet. En ny chef som vill mötas av respekt från sin grupp, kan inte komma och se ofräsch ut, även om chefen är en jättebra person. Det är helheten som räknas, både det yttre och det inre.
För att lyckas ska du tänka på både ditt budskap, ditt tonfall och ditt kroppsspråk.

Tänk på hur du rör dig. Är du ryckig och otålig när du pratar, får det sina konsekvenser. Titta på hur mottagaren lyssnar på dig. Ser du någon respons eller möts du av rynkade ögonbryn?

Berätta saker som du tycker stämmer med din personlighet, då blir det autentiskt.
Det får gärna vara spännande och roligt.
Det får gärna vara oväntat.

Det är du som bestämmer hur du vill bli uppfattad. Det är du som väljer.

Humor är avväpnande
Tänk på alla trista föredragningar och tal du lyssnat på. Hade de innehållit lite humor så hade genast allt förändrats. Humor löser upp och avväpnar.

Varför betraktas det som mindre seriöst om man har roligt? Författaren ställer här en berättigad fråga. Varför måste något vara humorlöst för att anses viktigt, riktigt eller korrekt? Det finns ingen logisk förklaring. Man är ju inte mindre seriös i sitt yrke för att man blandar in humor.

John Cleese har betytt mycket för humorn i arbetslivet. Han ser det som en hjälp i kommunikatio­nen. »Får jag dig att skratta så gillar du mig bättre och det gör dig öppen för mina idéer«, har han sagt.

Se det skrattretande. För att vara rolig måste man kunna se det komiska i tillvaron och sedan använda det. Du behöver inte bli en stå-uppare för det. Du ska bara använda de skämt du gillar. Det gäller att upptäcka vad som händer runt om och se det med lite distans. Tillvaron är full av absurditeter så du lär inte sakna stoff.

En liten varning: Försök inte vara rolig på någon annans bekostnad. Sarkastiska påhopp väcker inte publikens sympati.
Däremot är det helt okej att driva med sig själv. Självironi har höga poäng i talarsammanhang. Dock ska det du säger inte nedvärdera dig som person utan i stället förstärka din image.

Behöver du inspiration, läs tidningar, kolla in roliga rubriker och titta på humorfilmer.

Du är del av teamet
Måste chefen, som vill vara ett personligt varumärke bli egofixerad i sitt ledarskap? Nej, i så fall uteblir framgången. Det handlar snarare om att vara en aktiv del av teamet. Det handlar om att kunna vara närvarande och kasta av sig chefskostymen.

Har chefen förmågan att lyfta sina medarbetare, kan han eller hon också lyfta sig själv. Att vara ett personligt varumärke innebär inte att vara en ensamvarg.

Tvärtom gäller det att ta fram det bästa av varje individ.

Du behöver inte alltid veta bäst, du måste inte ha alla svar. Snarare vinner du på att ibland säga: »Det här kan inte jag«. Självkännedom är en fördel.

Sega inte på besluten

Hur lätt är det inte att skjuta upp beslut till i morgon, nästa vecka eller nästa månad i stället för att bestämma sig här och nu. John Cleese menar att när man har två alternativ kan man lika väl singla slant. Huvudsaken är att det händer något. Är alternativen fler kan du kasta tärning eller helt enkelt känna inåt magen. De flesta är rädda för att lita på sin intuition. Personer som blivit något utöver det vanliga har oftast haft den förmågan.

Prestera också. För om du skjuter upp besluten så läggs de på hög och då riskerar du snart att beslutsförlamas. Det här gynnar inte det personliga varumärket, eftersom det krävs initiativ om man ska sticka ut. Bruce Springsteen kan inte bara prata om sin nästa skiva, han måste producera den också. Det går inte att snacka sig till framgång, inte i ledarskapet heller.

Dåligt självförtroende ett plus
En av landets mest folkkära artister, som på ytan är rätt kaxig och tuff, sa i en intervju: »Jag tror att jag har mitt dåliga självförtroende att tacka för mycket.«

Han förklarade att om man har dåligt självförtroende så tvingas man att vara mer noggrann och omsorgsfull i det man gör.

Den här artisten såg sitt dåliga självförtroende som en styrka. Vi har något att lära här, menar författaren. Kanske är ett alltför gott självförtroende hämmande för den verkliga framgången. Visst ska man tro på sin förmåga, men det får inte gå så långt att man tror sig vara oövervinnelig. Man ska veta att man alltid kan bli besegrad, konkurrenter finns alltid.

Bli alltid bättre. Ett starkt varumärke måste alltid utvecklas och förfinas. Det gäller för personer också. Det räcker inte att »duga som man är«. Du måste sträva efter att bli ännu bättre. Öva upp din förmåga att känna av omgivningen och dig själv. För i samma stund som du lutar dig tillbaka, nöjd med dig själv, riskerar du att ta för lätt på dina uppgifter och inte anstränga dig tillräckligt.

Få andra att följa dig
Det är lätt att tro att för att sticka ut från mängden måste man vara ensam. Tvärtom handlar det om att få andra med sig för att nå sina mål. Det gäller i högsta grad i chefskapet. De dina ska ha förtroende för dig och dina tankar. Därför behöver du använda förmågan att kommunicera och övertyga. Några tips:

Sätt dig in i din omgivning och vad de vill höra.
Försök att se styrkorna hos dem omkring dig och inte bara svagheterna.
Se din omgivning som värdefull och visa den respekt.

Lev i verkligheten
Ju starkare ditt personliga varumärke är, desto större är risken att något kan gå snett och du får allas blickar riktade mot dig. Det kan vara dina chefer, dina medarbetare, din bransch eller där du bor. Därför ska du vara förberedd så att du kan bemöta påhopp och anklagelser.
Tänk igenom vad som skulle kunna gå snett. Gör scenarier och lägg upp en egen krisstrategi. Att bli ledsen, fly undan eller svara »inga kommentarer« kommer inte att rädda dig. I stället ska du försöka ge raka svar, alltid hålla dig till sanningen och inte utesluta fakta så att andra kan fylla i med sina egna spekulationer.

Ta initiativet och försök behålla det. Lägg korten på bordet, erkänn att du gjort fel. Man kan alltid bättra sig genom att lära av sina misstag.
Skyll inte på andra. Gör inte som mannen som åkte fast för doping och som försökte bortförklara det med att någon manipulerat hans tandkräm.

Planera för tur
Har vissa människor mer tur än and­ra? Det är en vanlig föreställ­ning, men svaret är nej. Psykologen och forskaren Richard Wiesman har studerat fenomenet och gjort en intressant upptäckt: tursamma människor har rent statistiskt inte större tur än andra, men de lever efter fyra principer:

De ökar sina chanser att ha tur
De följer sin ingivelse
De förväntar sig att ha tur och
De har förmågan att förvandla andras otur till sin egen tur.

De tursamma tänker positivt och ser möjligheter. De är aktiva och ger inte upp så lätt.

Det handlar mycket om att exponera sig för turen. Den som aldrig spelar på lotteri vinner så klart aldrig heller. Ställer du aldrig upp i ett lopp blir du heller aldrig en segrare. »Förloraren har alltid en ursäkt, vinnaren har alltid en handlingsplan«, sa skidåkaren Gunde Svan.
Känner du rädsla inför att utsätta dig, fråga dig då vad det värsta är som kan hända. I så fall, hur påverkar det dig? Gör en riskkalkyl. Ofta ser man då att det är värt att pröva lyckan i stället för att låta rädslan ta överhand. När det sedan går vägen är tillfredsställelsen dubbel – rädslan är besegrad och självkänslan stärkt. Man kan mer än man tror.