Så tar du täten i kompetenskampen

Kompetenskriget har bara börjat. Listan med bristyrken i Sverige fylls på varje månad.
Smarta chefer behöver vidga blicken och kapa åt sig värdefull talang redan nu. Så här lyckas du.

Annonssamarbete
Amendo

Publicerad

Text: Chefs innehållsstudio

Allt fler yrken blir bristyrken. I framtiden blir kompetensbristen i Sverige och Europa än värre. Förbered dig med nio smarta strategier som ökar mångfalden, breddar din rekrytering och ger en fördel i kompetensjakten framöver.

2011 hände något som inte hänt tidigare. För första gången i Sveriges historia var det fler som lämnade arbetsmarknaden än som kom in i den. Sedan dess lever vi med ett växande underskott på arbetskraft. En utveckling som ser ut att fortsätta, åtminstone fram till 2025, enligt SCB:s beräkningar.
”Redan i dag vittnar företag om att de inte kan ta hem affärer på grund av de saknar kompetens, som till exempel i byggbranschen”, säger Katarina Önell, seniorkonsult på Kantar Sifo med mångfald och inkludering som specialitet.

Amendo är ett konsult- och rekryteringsföretag inom ekonomi, bank, finans och försäkring. Genom sin tydliga nisch och 15 år långa erfarenhet har Amendo blivit specialister på att hitta rätt kompetens på alla nivåer, från studenter och nyexaminerade talanger till chefer och specialister. Amendo har verksamhet i hela Sverige med kontor i Stockholm, Göteborg, Sundsvall, Borås och Skellefteå. Läs mer här

Listan med bristyrken i Sverige växer sig längre, månad för månad.
Hos Amendo, som rekryterar inom ekonomi, bank, finans och försäkring, märker man tydligt av kompetensbristen.
”Efterfrågan på ekonomer och specialister inom försäkring, regelverk och finansiella instrument ökar konstant i relation till utbudet. Det ställer höga krav i rekryteringsprocesser och jakten på kompetens”, säger rekryteringschef Helene Leitner Larsson på Amendo.

Men allt är inte dystert.
”Sverige har bättre möjlighet än många andra länder i Europa, för att vi har tagit emot många människor. All tillväxt vi har i arbetskraft kommer utifrån i dag. Men även med alla flyktingar som kommit räcker det inte”, säger Katarina Önell på Kantar Sifo.

Med flyktingvågen 2015 kom cirka 160 000 flyktingar till Sverige. Alla kommer inte vilja stanna kvar, alla får inte asyl och alla är inte arbetsföra. Men SCB räknar med att det landar på ett möjligt arbetskraftstillskott på knappt 70 000 personer (nettoinvandring i arbetsför ålder 16-64 år under 2016, källa: SCB Sveriges Framtida Befolkning 2016-2060).
”Men det förutsätter att vi använder deras kompetens. Arbetslöshetssiffrorna sjunker i dag bara för inrikes födda.”

Bristyrken i Sverige

Listan med bristyrken i Sverige innehåller nu över 100 jobb (det var 80 i februari 2016). Här finns allt från redovisningsekonomer, psykologer och systemförvaltare till elmontörer, kriminalvårdare, låssmeder och undersköterskor m fl.
För ett antal år sedan innehöll listan omkring 35 jobb.

Faktum är att Sverige historiskt och före den stora flyktingkrisen, har varit sämst av alla 35 länder i OECD på att få in utrikesfödda i jobb.
”Det finns ett väldigt fokus på flyktingar som kommer akut nu, som från Syrien. Men vi får inte glömma de som finns här sedan tidigare. De som redan bor här och som inte kommit de senaste två åren.”

Arbetslöshetsglappet

Genomsnittlig arbetslöshet i Sverige i november 2016 var 6,8 procent (7,5% i april 2016) (SCB AKU Arbetskraftsundersökningar).
Det skiljer dock stort mellan inrikes födda som har en arbetslöshet på 4,5 procent, medan motsvarande siffra för utrikesfödda 21,5% (april 2016).

Ett problem är att de personer som finns tillgängliga för arbete inte alltid har rätt kompetens.
”Vi har många som inte är rätt utbildade. Vi har ju en enorm lärarbrist, tusentals buss- och tågförare saknas, verkstadsindustrin letar folk och kockar jagas med ljus och lykta”, säger Katarina Önell.
En del av det problemet går att utbilda bort. Och i många fall krävs inte 3-5 år på högskola för att kunna ta jobb som nu listas som bristyrken.

Kompetensbrist i västvärlden

Sverige har för första gången i historien mer människor som lämnar arbetsmarknaden i pensionsavgångar än andelen arbetsföra som kommer in (SCB). Detta gäller hela västvärlden. Bara i Europa beräknas arbetskraften minska med 49 miljoner människor fram till år 2050 (Eurostat).

Utbildnings- och arbetsmarknadsinsatser, statushöjning för bristyrken, övergripande integrationsinsatser – sådant ligger bortom vad alla de chefer som sitter med rekryteringsproblem och kompetensbrist själva kan påverka.
Men det finns mycket företagen själva kan göra för att säkra upp kompetensbehov.

Katarina Önell är vid sidan av jobbet på TNS Sifo också ordförande i Diversity Charter Sweden som ingår i det europeiska nätverket Diversity Charter där man arbetar för att påvisa hur framgångsrikt mångfaldsarbete kan se ut i praktisk handling.
Hon har en rad konkreta tips till arbetsgivare med behov av nya talanger som vill anställa utrikes födda:

Anställ människor som inte kan svenska språket. Visst, innebär jobbet att man ska svara i telefon på svenska går det ju inte, men det finns så många jobb där svenskakunskaper egentligen inte krävs från början.

Ställ sedan krav på att de du anställer ska lära sig svenska på ett år. Våga göra det.

Arbetsinstruktioner kan göras på många sätt. Företag som Axfood jobbar till exempel mycket med instruktiva bilder. Youtube är också ett utmärkt verktyg som mängder av människor lär sig saker från.

Testa rekryteringar på annorlunda sätt. Riddermark Bil är ett positivt exempel. De ser bortom cv och tidigare erfarenhet och utbildar själva rätt typ av personer, som de letar rätt på via webbansökan, audition och tester.

Öppna upp för praktik. Och tvärtemot vad många tror finns det inte något hinder för att anställa en person som sitter på en flyktingförläggning. Tyvärr är det dock en risk om personen inte får asyl och uppehållstillstånd och måste avsluta anställningen, men om man som arbetsgivare är medveten om den risken har man ändå god arbetskraft.

Öppna arbetsplatsen för studiebesök för nyanlända, skolor, människor som redan finns här sedan tidigare. Var engagerad i skolklassbesök redan från gymnasienivå. Kunskapen om svenskt arbetsliv är inte alltid så stor, så ett besök kan innebära ett ”aha, det finns sånna här arbetsplatser”.

Engagera dig i mentorskap. Det är också ett bra sätt att bygga nätverk och kontakter.

Ta kontakt med föreningar. Muslimska föreningen där du bor, gruppen för somalier, mm. Där kan du få värdefulla tips och råd på kompetens.

Få ut information om din verksamhet på fler språk. Du bygger då dessutom ditt varumärke som leverantör och kan få fler kunder.

Stora och etablerade företag kan agera draglok och leda vägen genom att anställa fler med utländsk bakgrund – och också använda de som de redan har ännu mer, menar Katarina Önell.
”De får jobba mer på att leda förändring och inkludering i sina verksamheter.”
För små och medelstora företag kan det vara besvärligare att ta sig tid, ge det engagemang som krävs och hitta rätt bland bra initiativ. Men Katarina Önell menar att det är ett besvär som lönar sig.
”Jag har själv jobbat som chef och vet att man kan vara stressad och pressad. Det kan finnas en rädsla för att behöva lägga mer tid, förändra, förklara arbetsuppgifter på nya sätt. Men investeringen i kreativitet och ambition blir ofta fantastisk.”

Text: Malin Kaldo