Gen Z på jobbet – så gör chefen skillnad
Generation Z kliver in i arbetslivet med höga ambitioner och stark drivkraft – men också med en större sårbarhet för stress och psykisk ohälsa. UX-designern Linnéa Gustavsson, 30, vet hur avgörande stöd kan vara för att må bra igen.
Annonssamarbete: Skandia
De är nyfikna, drivna och ständigt uppkopplade. Generation Z – de som i dag är mellan 20 och 30 år – har mycket att bidra med på arbetsmarknaden. Men många chefer vittnar om att just dessa medarbetare är mer sårbara än äldre kollegor när det gäller psykisk hälsa.
Linnéa Gustavsson är en av dem som mått dåligt.
”Jag vet inte hur många gånger jag satt på jobbet och bara grät”, berättar hon.
Stress och migrän gjorde att situationen till slut blev ohållbar.
Vändningen kom när Linnéa Gustavsson fick hjälp via Hälsoslussen, där Skandias kunder enkelt kan söka förebyggande stöd och planerad vård. Där mötte hon både psykolog och fysioterapeut – men det kanske viktigaste steget framåt var dialogen med chefen.
När Linnéa Gustavsson och hennes chef började ha regelbundna samtal om arbetsbelastningen hittade de konkreta lösningar, som fokusdagar och tätare återkoppling.
”Nu har jag lärt mig att tyda varningssignalerna och flagga när det blir för mycket. Det har gjort stor skillnad. Jag sover bättre och känner mig tryggare i jobbet”, säger hon.
Därför är Gen Z extra utsatt
Linnéa Gustavsson är långt ifrån ensam. Många unga bär redan från tonåren med sig en ryggsäck av stress. Ett pressande betygssystem, ständig uppkoppling och sociala medier gör att stressnivåerna ofta byggs upp långt innan de kliver in på arbetsmarknaden. Till detta kommer oro för klimat, ekonomi och samhällsutveckling – faktorer som kan påverka hälsan på djupet.
Det här är Generation Z
- Födda mellan cirka 1995–2010 (definitionen kan variera något).
- De som nu etablerar sig på arbetsmarknaden är främst i åldern 20–30 år.
- Kännetecknas av hög digital kompetens, starka värderingar kring hållbarhet och etik, liksom en förväntan på balans mellan arbete och privatliv.
Källor: Pew Research Center och McKinsey.
Statistiken talar sitt tydliga språk. Hos Sophiahemmet Rehab Center, som ägs av Skandia och jobbar med förebyggande och rehabiliterande insatser, var 38 procent av dem som sökte hjälp under 2024 mellan 20 och 34 år.
”För att unga ska trivas och må bra behöver de känna både delaktighet och meningsfullhet. Om kopplingen till arbetsplatsen är svag kan det enklare leda till ohälsa och i förlängningen sjukskrivning”, säger Cajsa Kaarme, kundsamordnare på Sophiahemmet Rehab Center.
Även Feelgoods jobbhälsorapport 2025 lyfter att upprepad korttidsfrånvaro är markant högre bland yngre.
När förväntningarna krockar
Generation Z värderar frågor som miljö, etik och flexibilitet högt. Om arbetsgivaren inte möter dessa värderingar kan det skapa stress och känsla av meningslöshet.
Samtidigt lyfter många unga själva fram problem som:
- Otydlighet kring yrkesrollen.
- Höga arbetskrav.
- Svårigheter att komma in i teamet.
- Brist på meningsfullhet och möjlighet att påverka.
En otillräcklig onboarding, med otydliga förväntningar och svagt mentorskap, riskerar att förstärka dessa utmaningar.
Chefen en nyckelperson
Generation Z pratar ofta mer öppet om psykisk ohälsa än äldre kollegor. Det är en styrka – men ställer också krav på dig som chef. Det handlar om att lyssna, skapa tydliga ramar och ha realistiska förväntningar.
Samtidigt är detta inte bara en arbetsmiljöfråga – utan också en strategisk satsning. Förebyggande hälsoarbete leder till lägre personalomsättning, färre sjukskrivningar och starkare engagemang.
Eller som Cajsa Kaarme, på Sophiahemmet Rehab Center, uttrycker saken:
”Att investera i ungas mentala hälsa är en investering i hela företagets framtid.”
Så stöttar du Gen Z – tre tips till chefen
1. Erbjud förebyggande stöd
Ge unga möjlighet till professionella samtal innan problemen leder till sjukfrånvaro. Låga trösklar och sekretess är avgörande. Genom en förebyggande hälsoförsäkring hos Skandia kan medarbetare söka stöd utan chefens godkännande – oavsett om orsaken är privat eller arbetsrelaterad.
2. Ta hjälp för att kunna hjälpa
Via till exempel Hälsoslussen hos Skandia kan också chefer få stöd. Där erbjuds rådgivning i frågor som rör en medarbetares hälsa, behovskartläggning och förslag på lösningar.
3. Utbilda och utveckla
Investera i kunskapshöjande insatser om mental hälsa – för både chefer och unga medarbetare, till exempel Skandias föreläsning ”Mental hälsa – för våra unga medarbetare”. De ger insikter och verktyg för att förebygga ohälsa.
Källa: Cajsa Kaarme, Sophiahemmet Rehab Center.
