Lediga chefsjobb
Alla chefsjobb

Frågan alla chefer borde ställa – innan det gått för långt

Medarbetare som utsätts för våld och förtryck i nära relationer är ingen chefsfråga. Tänker du kanske. Men det är just vad det är.
”Som chef har du ett arbetsgivaransvar att ställa de svåra frågorna”, säger socialchefen Sandra Säljö som lett arbetet med att utbilda alla chefer i Herrljunga kommun i att stötta våldsutsatta anställda.

Publicerad

Text: Chef Content

Annonssamarbete: Jämställdhetsmyndigheten

”Det är din skyldighet som arbetsgivare att följa upp de medarbetare som inte mår bra", säger Sandra Säljö. Foto: Tobias Andersson.

Ungefär var femte kvinna och var tionde man har erfarenhet av våld i nära relation, enligt en undersökning som Jämställdhetsmyndigheten låtit göra. Hälften av dessa uppgav att våldet påverkar deras prestation på jobbet. Samtidigt som arbetsplatsen är det enda trygga stället för många våldsutsatta.

Det är med andra ord dags för dig som chef och din organisation att ta tag i detta ämne, om ni inte redan gjort det. Både för det produktionsbortfall som uppstår när en medarbetare inte orkar sköta sitt arbete, men också av humanitära skäl, att hjälpa en medmänniska i nöd. Dessutom ökar möjligheten att uppfattas som en mer attraktiv arbetsgivare om ni visar engagemang för medarbetarnas hälsa och säkerhet. Och det behöver inte vara komplicerat och dyrt, ofta räcker det med att komplettera det arbetsmiljöarbete ni redan utför.

Går i bräschen
Några av landets kommuner går nu i bräschen för att – på ett systematiserat sätt – utbilda sina chefer i att stötta och hjälpa medarbetare som utsätts för våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck.

En av dessa kommuner är Herrljunga. Här är det socialchefen och tidigare tillförordnade kommundirektören Sandra Säljö som lett arbetet.

Hon betonar att chefen inte bär ansvaret för våldet. Det chefen ansvarar för är att visa var stöd finns att få.

Sandra Säljö.

”Det är din skyldighet som arbetsgivare att följa upp de medarbetare som inte mår bra”, säger hon.

Samtidigt har Sandra Säljö stor förståelse för de chefer som väjer för ämnet.

”Om du aldrig har kommit kontakt här frågorna är det fruktansvärt obehagligt att fråga en medarbetare om hon eller han blir utsatt för våldsamt beteende.”

Nolltolerans mot våld
Herrljunga kommun började jobba med våld som arbetsgivarfråga under vårvintern 2022 efter att den politiska ledningen proklamerat en nolltolerans mot våld i kommunen.

En av de första åtgärderna var att genomföra en undersökning bland de anställda.

”Vi ville veta hur många av våra egna medarbetare i kommunen som varit utsatta för våld. Av 753 anställda svarade 390. Av de som svarade kunde vi se att 17 procent vuxit upp i familjer där det förekommit våld. Drygt 20 procent av de svarande hade själva upplevt våld i nära relation och två procent uppgav att de själva utsatt någon för våld. Dessutom svarade 42 procent att de känner någon som varit utsatt för våld.”

”Detta visade att de nationella måtten även finns på vår arbetsplats och att våld i nära relationer inte bara är något som drabbar en enskild individ. De här siffrorna är generella. Det är så här det ser ut i Sverige.”

Tecken på att en medarbetare är utsatt för våld i nära relation kan vara: 

  • Oplanerad och återkommande sjukfrånvaro 
  • Avsaknad av flexibilitet runt arbetstider 
  • Tät telefonkontakt med partner/närstående på arbetstid

Medarbetare som utövar våld i nära relation kan också finnas på arbetsplatsen. Tecken på det kan vara: 

  • Ofta försöka kontakta sin partner via telefon, sms och sociala medier 
  • Ofta komma för sent eller gå tidigt 
  • Svårt att koncentrera sig på arbetet

Källa: Jämställdhetsmyndigheten

Utbilda cheferna
Nästa steg blev att vika en heldag för att utbilda cheferna i våld som arbetsgivarfråga. Cheferna fick bland annat vägledning i att ställa svåra frågor och kännedom om våldets natur. Men också en duvning i hur mycket våld i nära relation kostar både samhället (drygt 45 miljarder om året), arbetsgivaren och inte minst den utsatta själv.

”En person som utsatts för brott förlorar ungefär 1,5 miljoner i arbetsinkomst de första åtta åren efter brotten. Våldsutsatta förlorar oftare sina arbeten än andra för det här är människor som inte kan komma i tid, som inte kan jobba över eller byta arbetspass eftersom de är kontrollerade. Vi chefer tenderar då att tycka att det här är besvärliga medarbetare som man inte kan lita på. Dessutom har de 20 procents högre sjukfrånvaro än andra, vilket blir kostsamt även för arbetsgivaren”, säger Sandra Säljö.

Men det allvarligaste, poängterar hon, är att våldsutsatta löper 17 gånger högre risk att dö i förtid än vad någon som inte har utsatts för våld gör.

”Det är viktigt att påpeka att våld inte bara är fysiskt, det handlar om så mycket mer än att bli slagen. Det handlar om alla former av våld och utnyttjande – ekonomiskt, psykiskt, sexuellt. Många chefer har inte stött på de här frågorna förut och förstår inte mekanismerna bakom våld”, säger hon.

Viktigt nå våldsutövarna
Numera är det obligatoriskt för cheferna i Herrljunga kommun att ställa frågor om våldserfarenheter på medarbetarsamtalen.

”När vi har våra medarbetarsamtal finns det två frågor som tar upp detta. Den ena lyder: ’Är det någon som utsätter dig för ett beteende som du mår dåligt av?’ Och den andra är: ’Får ditt beteende någon annan att må dåligt?’ För vi vill ju även nå dem som utövar våld. Vi måste hitta båda grupperna”, säger Sandra Säljö.

Varje år genomför Herrljunga kommun en medarbetarundersökning. Numera lyder en av frågorna: ”Har din närmaste chef ställt en fråga om våld i nära relation?”.

”Svarar medarbetaren då nej på den frågan kan jag som projektledare pinpointa chefen, inte för att skälla ut utan snarare för att ta reda på vad denna chef behöver för stöd för att våga fråga. Det får inte vara ett fritt valt arbete att ställa frågor om våld, för så fort det blir ett fritt valt arbete väljer vi bort”, säger Sandra Säljö.

Sandra Säljö:
6 tips på hur du som chef kommer igång med arbete mot våld i nära relation och hedersrelaterat våld och förtryck

  1. Skaffa dig ett tydligt mandat. Om du har ledningens uppdrag att genomföra detta blir det svårt för organisationens chefer att smita undan sitt ansvar att ställa svåra frågor. Om du inte får mandatet kan du alltid börja i det lilla med dina egna medarbetare. Det finns inget som förbjuder det.
  2. Ta med HR tidigt i projektet. De är specialister på dessa frågor och vet vad som gäller när både chefer och medarbetare ber om hjälp. HR är din bästa stöttepelare för att genomföra projektet.
  3. Lär av andra. Det handlar inte om att uppfinna hjulet utan om att lära av andra och förfina den verktygslåda ni redan har. I Herrljunga har vi till exempel tagit stort intryck av det jobb Trollhättans kommun har genomfört vad gäller våld som arbetsgivarfråga.
  4. Utbilda. De chefer som ska ställa de svåra frågorna måste utbildas. Annars blir det elakt både mot dem och medarbetarna.
  5. Förankra projektet även hos medarbetarna så att de förstår varför chefen plötsligt börjar ställa frågor om våld.
  6. Ha en plan för vad ni gör när en medarbetare öppnar upp sig och ber om hjälp. Det kan vara att företagshälsovården eller primärvården kopplas in och även socialtjänsten om den utsatta behöver skydd.

Våldet i siffror
För att få ökad kunskap om hur våld i nära relationer påverkar arbetet, arbetsgivare och arbetsplatser utförde forskare vid Western University i Kanada en enkätundersökning på uppdrag av Jämställdhetsmyndigheten. Undersökningen pågick under september 2021 och besvarades av totalt 859 personer på några svenska myndigheter.

Centrala resultat

  • Över en tredjedel av de som svarade hade påverkats av våld i nära relation, antingen själva eller via en kollega.
  • Ungefär var femte kvinna och var tionde man uppgav sig ha erfarenhet av våld i nära relationer.
  • En minoritet av respondenterna uppgav att de själva hade utövat våld i nära relationer.
  • Bland de som hade utsatts för våld i nära relation uppgav nästan tio procent att våldet fortgick på eller i närheten av arbetsplatsen, till exempel genom förföljelser, trakasserier eller nedvärderande mejl.
  • Av de som uppgav att de hade utsatts för våld i nära relation svarade över hälften att våldet hade påverkat deras prestation på arbetsplatsen, ofta genom att de blev distraherade, trötta eller mådde dåligt, men ibland även på grund av fysiska skador och oplanerad frånvaro.
  • Endast en fjärdedel av respondenterna som hade utsatts för våld i nära relation hade berättat om våldet för någon på arbetsplatsen, oftast för en kollega eller en chef.