100 miljarder skäl att vara proaktiv
Sveriges sjuknota har passerat 100 miljarder kronor. Men du som är chef och tar stöd tidigt kan stärka både hälsa och resultat.
Annonssamarbete: Skandia
Skandias årliga rapport ”Hur är läget, Sverige?” visar att 48 procent av alla längre sjukskrivningar beror på psykisk ohälsa. Rapporten slår också fast att sjuknotan, nu för första gången, uppgår till drygt 100 miljarder kronor per år.
”Stress har blivit ett samhällsproblem, trots att vi har så mycket fakta på bordet”, säger Gabriel Lundström, hållbarhetschef på Skandia.
Rapporten visar att arbetsgivare ofta underskattar konsekvenserna av att vänta för länge med förebyggande insatser. Långa sjukskrivningar innebär inte bara mänskligt lidande. Det medför också högre rekryteringskostnader, ökad arbetsbelastning för kollegor och lägre produktivitet.
Behöver verktyg och tid
Gabriel Lundström ser hur frågan allt oftare hamnar på chefernas bord.
”De vet mer än andra om vilken lång lista av problem som långa sjukskrivningar innebär”, säger han.
Så varför ser vi inte fler tidiga insatser? Ofta handlar det om att många chefer behöver bättre förutsättningar i form av verktyg, tid och stöd för att kunna agera tidigt.
”Det måste finnas luft i schemat för att jobba med de här frågorna”, säger Gabriel Lundström.
Långvarig psykisk ohälsa kommer nästan aldrig som en blixt från klar himmel, utan föregås ofta av tidiga signaler. Problemet är att de sällan är dramatiska och därför lätt passerar obemärkt förbi – eller i värsta fall normaliseras – i en pressad vardag.
Här blir chefens närvaro avgörande. Regelbundna avstämningar, tydliga prioriteringar och ett klimat där det är tillåtet att prata om arbetsbelastning gör det lättare att fånga upp förändringar i tid.

”Chefer behöver också vara medvetna om vilka förväntningar deras eget beteende kan skapa. Till exempel kan ett mejl som skickas sent på kvällen uppfattas som en signal om att alltid vara tillgänglig”, säger Gabriel Lundström.
Proffsigt att ta hjälp
Stress som inte fångas upp tidigt riskerar att få spridning i organisationen. Irritation, korta svar och missförstånd kan snabbt utvecklas till konflikter som påverkar både arbetsmiljö och prestation i hela teamet.
För chefen är det då lätt att hamna i två ytterligheter. Antingen genom att gå in för sent eller genom att undvika situationen helt. Tidig dialog, tydliga ramar och ibland extern vägledning kan göra stor skillnad.
Att ta hjälp ska inte ses som ett misslyckande, utan som en del av ett professionellt ledarskap. Många av dem som vänder sig till Skandias chefsstöd, som ingår kostnadsfritt i hälsoförsäkringen, har frågor om svåra samtal med medarbetare. Cheferna känner sig osäkra på hur de ska ta upp något känsligt på ett bra sätt. Men med rätt råd och vägledning blir det enklare att agera och bidra till ett hållbart arbetsliv.
”Det är ytterst sällan någon agerar för tidigt. Det vanligaste är att man väntar för länge”, säger Cajsa Kaarme, hälso- och rehabvägledare och en del av chefsstödet på Sophiahemmet Rehab Center som i sin tur är en del av Skandia.
Genom att förbereda sig, vara tydlig med syftet och hålla fokus på konkreta beteenden kan chefen göra samtalet både tryggare och mer konstruktivt. Lika viktigt är att följa upp samtalet. Det signalerar att frågan tas på allvar över tid och inte är en akut punktinsats.
Cheferna viktig roll
För Skandias hållbarhetschef Gabriel Lundström, och alla andra som är insatta i frågan om psykisk ohälsa, kommer varken orsaker eller lösningar i rapporten som någon överraskning.
Trenden har varit tydlig de senaste åren och lösningarna kända sedan länge. Inte konstigt att chefer som jobbar hårt med frågan ibland kan känna sig nedslagna. Så vilka tecken pekar åt rätt håll? Det är något som Gabriel Lundström har funderat på:
”Det är positivt att frågan diskuteras mer. Det ger mig hopp. Medvetenhet är ofta första steget när något ska förändras. Där har cheferna en viktig roll att spela.”
Tre varningssignaler chefer bör agera på direkt
- Förändrat beteende. Visar sig ofta genom tillbakadragenhet, irritation, bråttombeteende eller minskad social närvaro.
- Förändrad prestation. Kan yttra sig genom slarvfel, svårigheter att prioritera eller minskad förmåga till struktur.
- Fysiska signaler. Vanliga tecken är trötthet, spändhet, rastlöshet eller återkommande sömnproblem.
Källa: Cajsa Kaarme, hälso- och rehabvägledare.
Så förbereder du ett svårt samtal – steg för steg
- Sätt ett tydligt syfte
Vad är det du behöver ta upp och varför just nu? Ett tydligt syfte gör samtalet tryggare för båda parter. - Välj rätt tillfälle
Ta samtalet i lugn och avskild miljö, inte i förbifarten. Svåra frågor kräver tid och fokus. - Utgå från beteenden
Beskriv vad du sett och vilka konsekvenser det får, utan att tolka eller värdera medarbetaren. - Lyssna, kom överens och följ upp
Skapa dialog, formulera nästa steg tillsammans och boka uppföljning redan i samtalet.
Källa: Cajsa Kaarme, hälso- och rehabvägledare.