Olivia Fox Cabane: The charisma myth

Vill ni se henne?

Norma Jean Baker vände sig frågande mot reportern och fotografen. Sedan fluffade hon till håret, ställde sig i en pose och plötsligt stannade alla på hela trottoaren som de stod på upp. Plötsligt förvandlades Norma Jean Baker till Marilyn Monroe.

En vanlig uppfattning är att karisma är något vi föds med, att det skulle vara en ärvd egenskap, att en karismatisk person alltid är fängslande.

Inget kunde vara mer fel, menar Olivia Fox Cabane i sin bok ”The charisma myth”.

Exemplet med Marilyn Monroe, som ägde rum sommaren 1955, mitt i New York, stärker hennes tes. Genom att förändra sitt kroppsspråk kunde ikonen stänga av och på sin karisma som om hon tryckte på en knapp.

I ena stunden var hon vem som helst, ett anonymt ansikte i mängden, för att i nästa förvandla sig till stadens mittpunkt.

Och det kan i princip även du och jag göra. Med lite träning.

Karisma ingen magi

Att karisma så ofta misstas för att vara en medfödd egenskap beror på att den, i likhet med många andra sociala färdigheter, hos många utvecklas tidigt i livet. För den konservativa har karisma funnits med så länge att personen glömt bort att det är något som den faktiskt har lärt sig.

Men forskning visar att karisma är resultatet av specifika icke-verbala beteenden, alltså inte något vare sig ärvt eller magiskt.

Apples avlidne grundare Steve Jobs var till en början allt annat än karismatisk som ledare, påpekar författaren. Mot slutet av sitt liv var han en självklar auktoritet, någon som fick hela världen att hålla andan medan han talade. Det berodde inte enbart på de produkter han representerade eller den passion han besatt. Den som går tillbaka i arkivet kan se att han var ganska långt ifrån magnetisk i början av karriären.

Att träna upp sig till att bli karismatisk innebär ett hårt och obekvämt arbete i små korta steg.

”Det innebär att du ska ta kontrollen över ditt mentala ekosystem, förstå och tillgodose dina egna behov och ta reda på vilka beteenden som inspirerar andra och sedan lära dig att hantera dem”, skriver Olivia Fox Cabane som tillägger att ”världen är ditt laboratorium och varje gång du möter någon får du en möjlighet att experimentera”.

Karisma en ledaregenskap

Det finns gott om undersökningar som pekar på att karisma är något som är värt att utveckla. Karisma höjer prestationsförmågan och karismatiska människor är följaktligen mer effektiva: en säljare säljer mer, en entreprenör har det lättare att få investerare på sin sida, en psykiater är mer uppskattad av sina patienter, en elev får fler möjligheter till stipendier och så vidare.

Och inte minst: en karismatisk chef får ett försprång när det gäller att attrahera talanger, att få medarbetare att prestera bättre och känna att deras arbete är värdefullt samt att vinna deras förtroende.

Enkel ekvation

Har du någon gång känt att du fullständigt behärskar en situation, att du är självsäker och att du får människorna runtomkring dig att andäktigt lyssna på dig och efteråt utbrista: ”Wow, vem var det där?” Det är en skön känsla. Kanske har du inte tänkt på dessa tillfällen som karisma. Det är ju bara något tillfälligt, ett infall av det som brukar kallas flyt. Den karismatiska personen är ju karismatisk hela tiden. Eller?

Fel igen, menar Olivia Fox Cabane. Karismatiska personer är inte ständigt karismatiska. Däremot har de lättare för att bli det genom att de har tränat upp förmågan.

Om träningen kan vara svår så är ekvationen bakom karisma desto lättare. Karisma utgår från tre kärnelement: makt, värme och närvaro.

Makt är enkelt att förstå, men vad menas med värme? Jo, det är detsamma som en välvilja gent-emot andra. Att uppfattas som varm är att uppfattas som välvillig, osjälvisk, omsorgsfull eller beredd att påverka världen på ett positivt sätt.

Förr var det ovanligt att de som hade uppnått makt också kunde uppvisa värme. I dag är det annorlunda. Bill Gates utstrålar intelligens och Dalai lama vänlighet, för att ta två exempel.

Den som utstrålar makt men inte värme kan möjligen uppfattas som imponerande vid en första åsyn, men i längden snarare arrogant eller reserverad än karismatisk.

Den som kan kombinera makt med värme är också den som når maximal karisma.

Överlevnadsstrategi

Men det sista elementet av de tre är det viktigaste. Närvaro är själva kärnan i karisma, fundamentet som allt bygger på, menar Olivia Fox Cabane. Den som möter Dalai lama eller Condoleezza Rize berörs av deras närvaro, hur de lyckas få den de talar med att känna sig viktigast i rummet.

Sådan närvaro går inte att fejka. Du kan inte låtsas att vara helt och hållet fokuserad. Människan sänder ut och fångar upp signaler som vi inte ens är medvetna om. Utifrån dem skapar vi oss en känsla. ”Den här personen är inte intresserad av att prata med mig”, tänker vi utan att riktigt förstå varför.

Men varför är det egentligen så svårt att vara närvarande och att undvika att tankarna fladdrar i väg?

Jo, för att hjärnan är skapad att uppmärksamma nya stimuli, oavsett det gäller syn-, smak- eller hörselintryck. Det är en överlevnadsmekanism. Genom att vara uppmärksam på det som är nytt och okänt kan vi försvara oss mot faror.

En annan orsak till att vi har så svårt att vara närvarande är, påpekar författaren, att vi lever i ett samhälle som alltmer uppmuntrar distraktion. Intrycken flödar omkring oss i ett oändligt antal kanaler och vi är ständigt distraherade.

Att det är svårt att vara närvarande är med andra ord något ganska naturligt. Forskning visar att en vuxen människa ägnar ungefär hälften av sin vakna tid åt ”tankevandringar”.

Men minsta ökning av kapaciteten för närvaro får stor effekt på omgivningen.

Förmågan att vara riktigt närvarande gör att du står ut från mängden. Det gör att du blir ihågkommen.

Ordlös kommunikation

Den allra vanligaste myten om karisma är att den karismatiska personen är någon som är högljudd. Det är fel. Icke-verbal kommunikation har ett mycket större inflytande på karisman än den verbala, vilket är något som forskningen hela tiden återkommer till. Våra hjärnor är programmerade till icke-verbal kommunikation. Olivia Fox Cabane påpekar att språket ju är ett relativt modernt påfund, sett till mänsklighetens historia.

Och för karisma är denna ordlösa kommunikation avgörande. Det spelar ingen roll hur viktigt eller kraftfullt ditt budskap är för om ditt kroppsspråk är fel så kommer du inte att nå fram.

Det går att vända på resonemanget också. Utan att säga ett ord kan du med hjälp av närvaro, makt och värme få saker sagda utan att du behöver öppna munnen.

Forskningen talar till och med om att vara ”karismatiskt introvert”. Och även om det på många håll betraktas nästan som ett socialt handikapp så kan det introverta vara en fördel i vissa former av karisma.

Lyssnaren Kennedy

Att kommunicera närvaro har, enligt Olivia Fox Cabane, tre nyckelfaktorer: att lyssna omsorgsfullt, att avhålla sig från att avbryta den som pratar och att våga lägga in två sekunder långa pauser i samtalet.

Och att lyssna är en absolut nödvändighet för karisma.

”Lyssnandet lägger grunden för den närvaro som är avgörande för karisma”, skriver Olivia Fox Cabane.

De flesta chefer som hon möter i sina coachsamtal svarar ”bli bättre på att lyssna” på frågan om vad de helst vill utveckla.

Genom att vara en god lyssnare får du människor att känna sig hörda och förstådda utan att ha sagt ett endaste ord.

John F Kennedy var en dokumenterat god lyssnare, vilket gjorde att han kunde etablera förståelse på alla emotionella plan. Han passade säkerligen in i ramen för vad som anses vara karismatiskt introvert.

Men att vara en god lyssnare handlar inte om att låta alla komma till tals och vänta på din tur att prata. Du får inte låta tankarna vandra i  väg, utan hela tiden vara närvarande även om du håller tyst.

Karismastilarna

Det finns olika typer av karisma. Vad som är rätt för dig beror på din personlighet, dina mål och situationen du befinner dig i.

Du kan alternera mellan olika karismastilar och även blanda. Men akta dig för att lägga dig till med en stil som inte passar dig; det kan bara få en negativ effekt på din karisma och hur du framstår. Ju fler karismastilar du behärskar, desto större blir din mångsidighet och självsäkerhet.

Låt välviljan vara ditt skyddsnät, uppmanar Olivia Fox Cabane. Om du har en äkta välvilja att luta dig mot kommer din karisma att träffa rätt.

Kroppen ljuger inte

Vissa omständigheter som stör vår karisma är svårare att förklara än andra, mycket på grund av de signaler (som nämnts tidigare) som skickas ut och tas emot av vårt undermedvetna.

Oavsett vi vill det eller ej avspeglar vårt kroppsspråk hur vi mår. Ansiktsuttryck, röstläge och alla andra delar reflekterar vårt mentala och känslomässiga tillstånd. Det dyker upp i ögonblick som är så korta att de knappt skulle uppfattas av en kamera, men likväl uppmärksammas av en annan person.

Det som finns i vårt huvud visas av vår kropp och är – i de flesta fall – helt omöjligt att styra.

Vad är då slutsatsen av detta? Jo, ett karismatiskt beteende måste komma inifrån.

Är ditt inre tillstånd okarismatiskt kan ingen ansträngning eller viljestyrka i världen väga upp det. Men det går att utveckla de mentala tillstånd som skapar karismatiskt kroppsspråk. Genom att luras lite.

Dikt och verklighet

Våra hjärnor kan inte skilja dikt från verklighet.  Våra sinnen har skapats utifrån verkliga fysiska reaktioner, men eftersom hjärnan inte ser någon skillnad mellan det som är verkligt och det som är påhittat så skickar den samma signaler vid båda fallen.

Det är alltså inte bara det som finns i vårt huvud som visas av vår kropp, utan även det vi tror finns i vår hjärna. Vi skräms av en skräckfilm, fastän vi vet att det bara är en film.

Denna insikt kan hjälpa oss att komma i rätt karismatiskt tillstånd. Det kan till exempel hjälpa oss att ta hand om det vi upplever som osäkert.

Avgörande för karisma är vår förmåga att hantera det osäkra. Just denna förmåga läser vi inte mycket om i läroböckerna eller på affärsskolorna.

Samtidigt är förmågan att hantera osäkerhet viktig för en chef. Osäkerhet får oss att fatta förhastade beslut, det kan göra oss handikappade i förhandlingssituationer, och det får oss att avslöja mer än vi borde, eftersom vi inte vet hur motparten tänker.

Det får oss att känna oss ängsliga. Och den som känner sig ängslig är knappast karismatisk. Ängslan påverkar förmågan att vara närvarande, det sänker självförtroendet, det stärker knappast vår makt.

Även detta – oförmågan att hantera det osäkra – är en kvarleva från vår överlevnadsinstinkt. Vi är ju mer bekväma med sådant som känns bekant – det okända kan ju visa sig vara farligt och rentav vilja äta upp oss.

Överlämna ansvaret till någon/något

När vi känner oss osäkra vill vi veta att saker och ting kommer att bli bra.

Om vi var säkra på att det skulle lösa sig – att allt skulle bli omhändertaget – skulle osäkerheten skapa mindre ängslan.

Den främsta tekniken för att hantera det osäkra är det som Olivia Fox Cabane kallar för ansvarsöverföring, vilket går ut på att man med hjälp av en form av meditation lägger ifrån sig ansvaret på en högre makt (Gud, ödet, universum … , kalla det vad du vill) och sedan försöker visualisera hur det känns att inte ha ansvaret. Reaktionen är, menar författaren, rent fysisk. Många av hennes klienter återvänder till den här tekniken utan att tänka på det; det har blivit en vana.

Självkritik är en annan källa till osäkerhet och därmed ett hinder för karisma. När våra inre röster börjar kritisera oss reagerar våra hjärnor – som ju inte kan skilja på dikt och verklighet – som om vi vore en sebra som ska fly från ett hungrigt lejon. Kroppen förses med adrenalin och kortisol och kroppens viktigaste funktioner jobbar för högtryck; andningen, musklerna, synen.

Den intelligenta tanken får stå tillbaka. Liksom karisman. För när du mitt under en konversation tänker ”det där var inte så smart sagt”, så återspeglas det i ditt ansikte. Och det märks.

Ljug för dig själv

Det finns såklart tillfällen när dessa känslor är befogade, när hindren är verkliga. Men det är i dag sällan som vi ställs inför situationer som verkligen är på liv eller död. För det mesta är det just bara våra instinkter som motarbetar oss.

Och vilken glädje har vi av dessa instinkter när vi ska tala inför våra medarbetare eller hålla ett föredrag?

Enligt Olivia Fox Cabane finns det tre steg till att behålla lugnet i de svåra situationerna: destigmatisera det obehagliga, neutralisera det negativa och skriv om verkligheten.

Ja, i korta drag handlar det om att ljuga för sig själv för att uppnå ett bättre välbefinnande, helt enkelt.

Med att destigmatisera menar författaren att helt enkelt förstå att den obehagliga upplevelsen – oavsett om det handlar om en förändring på jobbet eller en skilsmässa eller något annat – är normal, helt vanlig och inget att vara ängslig över eller skämmas för.

Det här handlar om att påminna sig själv om att det är en del av livet – och att det är ännu en biprodukt av hjärnans överlevnadsmekanik.

”Vad skulle x ha gjort?”

En enkel sak är att fråga sig själv hur en person man ser upp till skulle hantera situationen. Eller att det högst sannolikt finns någon annan i världen som har upplevt något liknande. Du är en del av ett större sammanhang och det finns många som du delar denna känsla med just nu. Nederlag är sällan katastrofala, de kan till och med hjälpa till att bygga upp ditt självförtroende.

Vår hjärnas uppfattning av verkligheten är ofta förvriden. Att vi styrs så mycket av våra negativa tankar beror på att vi tror att de avspeglar verkligheten och att dess slutsatser är legitima.

Om du till exempel under ett utvecklingssamtal får en massa positiv feedback, men även ett förslag till hur du skulle kunna utvecklas, så kommer du efteråt bara kunna tänka på det negativa, eller hur?

Att försöka kväva en negativ tanke gör den bara mer central i ditt tänkande, därför är det bättre att försöka neutralisera den.

Olivia Fox Cabanes förslag är att vi helt enkelt får vrida tillbaka verkligheten genom att neutralisera negativitet.

Det bästa sättet att neutralisera negativa tankar är att helt enkelt intala dig att de inte är verkliga. När vi upplever att någon reagerar negativt mot oss själva vet vi ju inte exakt varför de gör det. Dess reaktion har ju inte nödvändigtvis med oss att göra.

Det där som du läser av i någon annans reaktion eller blick kan mycket väl vara ett tecken på hans eller hennes egen inre otillfredsställelse. Personen i fråga kan ju ha haft en dålig dag, har fått ett tråkigt besked eller drabbats av migrän.

Kognitiv omvärdering

Författaren gör ett tankeexperiment och beskriver hur du sitter i din bil, på väg till en viktig presentation. Då girar någon plötsligt in precis framför dig på motorvägen så att du måste ställa dig på bromsen. Sedan håller bilens förare på att växelvis öka och sänka farten. Du blir irriterad. Och i takt med att ilskan pumpar förbereder sig din kropp för strid. Musklerna spänns och stresshormonerna flödar.

Hur hittar man tillbaka till ett karismatiskt tillstånd då? Det är svårt att lämna detta tillstånd som vill att du ska strida eller fly.

Återigen; att försöka kväva känslorna går inte. Däremot kan vi försöka lura vår hjärna genom att förse den med en förklaring till situationen som tar bort vår ilska.

För skulle du inte sluta vara arg om du visste att den vårdslösa bilisten i själva verket var en mamma som försökte rädda sitt barn från att kvävas i baksätet samtidigt som hon försökte stanna bilen?

Det kallas på psykologspråk för en kognitiv omvärdering.

När vi inte vet vad som händer kan vi välja en förklaring som stöttar oss i stället för att irritera oss. Det kan hjälpa oss att hitta tillbaka till ett mer karismatiskt kroppsspråk och kan förbättra prestationen.

Att tänka på en alternativ förklaring till en situation kan ofta vara tillräckligt för att reducera ilska eller iver och kan skapa medlidande i stället.

Att skriva ner sådana saker är bra, menar Olivia Fox Cabane. På så sätt blir det lättare att se förklaringen utifrån.

Man skapar en ny verklighet, helt enkelt.

En nyckelfråga i en sådan förklaring bör vara ”vilket mentalt tillstånd skulle vara mest användbart i den här situationen?”

Varje gång en situation hotar din värme eller ditt självförtroende kan du använda dig av den här tekniken.

När situationen är mer komplex kan det vara bra att skriva ner den tänkbara förklaringen. ”Att skriva påverkar vår tro bättre än andra uttrycksätt”, skriver Olivia Fox Cabane.

Att förbinda sig till saker genom att skriva ned dem har visat sig vara avgörande för att förändra någons uppfattning. Påhittade historier känns mer äkta om de är nedskrivna.

Att skapa sitt eget mentala tillstånd är viktigt för att frigöra din fulla karismapotential.

Att visualisera kan vara ett sätt att hjälpa dig med det. Använd alla dina sinnen för att visualisera hur en situation kan komma att se ut.

Du kan öka både värme och självsäkerhet genom att öva tacksamhet, välvilja och deltagande, både mot andra och mot dig själv.

Norma Jean Baker/Marilyn Monroe hittade sitt mental tillstånd och kunde ändra det från ett ögonblick till ett annat.

Det kan du också göra.