”Mindful Work”, David Gelles

En stor del av New Yorks medieelit sitter i rummet. Han som står på podiet heter Mark Hyman och är en amerikansk kändisläkare och författare. Han talar uppfordrande till åhörarna.

”Stress sker automatiskt, det är en del av din reptilhjärna. Stress är en uppfattning om ett verkligt eller inbillat hot mot dig. Det kan vara en noshörning som jagar dig, vilket faktiskt hände mig i Afrika. Eller så kan det vara att du tror att din chef är arg på dig eller att din partner har gjort något fel. Allt sker i ditt huvud. Och det sker alltid på samma sätt.”

Hyman höjer rösten.

”Stress får kortisol, kroppens stresshormon, att öka. Adrenalinet ökar, det sprutar ut över din kropp och leder till bukfetma. Ditt kolesterol ökar, men bara det dåliga, inte det goda kolesterolet. Du får inflammationer i kroppen, det sänker testosteronet och ökar infertilitet. Kvinnor tappar hår på huvudet. Det orsakar sömnlöshet, hjärtklappning, yrsel …”

”Stopp”, skriker den journalist som skulle leda diskussionen. Hon ser de stressade New York-borna i bänkraderna skruva på sig och verkar vilja förskona dem från sanningen.

Men Hyman fortsätter:

”Problemet med stress är att du inte behöver gå ut och leta efter den, stressen hittar alltid dig. Och problemet med avkoppling, eller mindfulness, är att det innebär en jäkla massa arbete. Det är en aktiv process, det är inte något som händer av sig själv. Det gör däremot stress”, säger han.

Det är dit han vill komma.

Och det är dit journalisten David Gelles vill komma i boken ”Mindful work”. Det är därför han så inlevelsefullt beskriver denna konferens.

Här och nu

Vad är då egentligen mindfulness?

Tja, fråga en neurolog och du får ett svar, fråga en psykolog och du får ett annat. Fråga en buddist och du får ett tredje.

Grovt förenklat handlar det, konstaterar David Gelles, om att sträva efter medveten närvaro, att vara deltagande i nuet utan att förlora dig i tankar på det förflutna eller inbillningar om framtiden. Det handlar om att vara här och nu.

Att vara mindful, medvetet närvarande, är att verkligen se dina känslor, även de som är obehagliga, utan att därmed klamra dig fast vid dem eller skjuta dem ifrån dig.

Den mest spridda definitionen av mindfulness kommer från Jon Kabat-Zinn, som startade forskningsinstitutet Center for mindfulness in medicine, health care and society vid Massachusetts Medical School. Enligt honom handlar mindfulness om att på ett icke-fördömande sätt vara medveten om det som sker just nu.

Mindfulness handlar om att observera vad det är vi upplever, utan att låta våra sinnen löpa amok.

Det faktum att du har en jobbig tanke i ditt huvud betyder inte att du sitter inne med sanningen. Ju mer vi lär känna oss själva genom mindfulness, desto bättre blir vi på att förstå att våra tankar inte nödvändigtvis representerar helheten av vilka vi är.

Med övning får mindfulness oss att mer sällan drömma oss bort i tanken och i stället engagera oss i det som sker här och nu. Och på så sätt bygga verklig, hållbar lycka.

En promenad i skogen

Det finns många tekniker att ta sig till detta stadie. Du kan utöva yoga eller meditera. Den allra enklaste formen av meditation är att helt enkelt öka medvetenheten kring andningen, att lyssna på dina egna andetag. På så sätt stängs allt annat ute. När du lyssnar på dina andetag börjar du se att vissa saker helt enkelt är utanför din kontroll. Du kan inte få en smärta i benet att försvinna, men du kan kontrollera din reaktion på smärtan.

Egentligen är mindfulness något som vi hela tiden ägnar oss åt. Som när vi tar en promenad i skogen och blir mer medvetna om skogens färger, dofter och ljud i stället för våra egna tankar. När vi äter mat som får oss att verkligen njuta av smaken. När vi betraktar vårt nyfödda barn och känner det inre bandet till det.

Allt detta tar oss till en plats för ren, fokuserad medvetenhet.

Mer stress

Låt oss stanna kvar vid det här med stress en liten stund till. För mindfulness och stress är intimt förknippade. Den största delen av vår stress är arbetsrelaterad.

Enligt det amerikanska psykologförbundet anger 69 procent av de amerikanska arbets-tagarna jobbet som en källa för stress. 50 procent menar att stress påverkar deras produktivitet negativt.

Under de senaste tre decennierna har stressen ökat med 18 procent för kvinnor och 25 procent för män, visar en annan undersökning.

Ska vi klara av att hantera våra komplexa jobb, hålla alla distraktioner på avstånd och – framförallt – inte duka under av stress, måste vi öka vår medvetenhet kring oss själva. Vi måste lyssna till våra signaler, vi måste hitta sätt för att bli bättre på att koncentrera oss på en sak i taget. Annars är risken stor att vi fastnar i den nedåtgående spiral som Hyman beskrev i sitt anförande inledningsvis.

Stress kan se ut på många sätt. Kroppen gör inte skillnad på de stora eller små sakerna.

Det spelar ingen roll om det handlar om att du måste hinna köpa mjölk på vägen hem eller oro över den globala uppvärmningen, det är samma delar av hjärnan som aktiveras, samma hormoner som utsöndras.

Filosofen William James, som var verksam runt det förra sekelskiftet, visste vad han gjorde när han sa: ”Det främsta vapnet mot stress är vår förmåga att välja en tanke framför en annan.”

Genom att hjälpa oss att rikta vår uppmärk-samhet bort från de negativa erfarenheterna och i stället fokusera på neutrala eller positiva, kan mindfulness befria oss från stress.

Det är just därför mindfulness är en så viktig motpol till stress.

”Genom att lära oss hantera det som händer just nu, utan att tänka på det förflutna eller framtiden, kan vi befria oss från stress – först för ett ögonblick, men i slutändan mycket längre”, skriver David Gelles och hänvisar till forskning som visar upp ett tydligt samband mellan mindfulness och hälsa.

Om vi ägnar oss åt mindfulness utvecklar vi fler antikroppar i blodet, det gör oss mer motståndskraftiga mot sjukdomar och hjälper oss att bygga upp ett starkt immunförsvar. Ett annat test, gjort på en stor grupp ungdomar som introducerades för mindfulness, visar att mindfulness är ett sätt att förebygga depression.

Historien om den ignoranta chefen

I ”Mindful work” berättas historien om mellanchefen som ignoreras av sin chef. Varje gång mellanchefen kliver in på chefens kontor för att dryfta viktiga frågor låter chefen ofta bli att ens titta upp. Han fortsätter att titta på sin mobil eller dator.

Mellanchefen känner hur detta upprepade beteende får hans blodtryck att öka – han får en stressreaktion på grund av chefens ignorans. Hans amygdala, den delen av hjärnan som hanterar stress, blossar upp och överöser honom med negativa känslor som strömmar genom hans kropp.

Till en början låter han det vara så. Han går tillbaka till sitt skrivbord och låter sin avsky flöda. Han börjar läxa upp sig själv för att inte göra något åt chefens okänslighet.

Till slut börjar han träna mindfulness. Det ger honom ett lugn. Tack vare det kan han utveckla sitt självförtroende och ta itu med det problem som orsakat honom så mycket olycka. Genom meditationen får han en förståelse för vilken enorm mängd stress som spänningen mellan honom och hans chef skapar.

Han inser också att han kan ändra det. Men i stället för att drämma näven i chefens bord börjar han arbeta på sin egen reaktion på det ignoranta beteendet. När hans chef ignorerar eller avbryter honom ser han till att återvända till sin andning. Han försöker skala bort alla tankar genom att fokusera på den. Det är inte alltid lätt, men gradvis går det bättre och bättre. Efter ett tag svarar hans amygdala inte längre lika intensivt på chefens dåliga beteende. Mellanchefen skapar på så sätt ett utrymme att agera och att kommunicera tydligt utan att överväldigas av ilska.

Till sist har han byggt upp ett sådant lugn att han klarar av att på ett lugnt sätt prata med sin chef. Han berättar att han inte känner sig respekterad när han ignoreras på det sättet, att han inte känner sig lyssnad på och han ber om sin chefs fulla uppmärksamhet.

Mellanchefen har förberett sig på att chefen ska reagera med ilska. Men chefen blir tagen på sängen och börjar, för första gången, verkligen lyssna. Det blir en vändpunkt. Hans chef ber om ursäkt och slutar behandla honom på det sättet.

Det lyckade resultatet smittar sedan av sig på resten av mellanchefens arbete. Han blir mer effektiv, mer fokuserad och mer angelägen om att hitta lösningar som inte bara gynnar honom, utan hela hans team.

Var är David Gelles sensmoral i detta?

Att försöka hantera vår stress är det första steget mot att utveckla en mer medveten och mindful relation till arbete och liv. Det gör att vi kan hantera våra känslor på ett mer effektivt sätt, ta bättre hand om oss själva och andra och vara friskare och lyckligare.

Pengar att tjäna

För några år sedan skrev David Gelles en artikel till Financial Times med titeln ”The mind business”. Han hade själv ägnat sig åt meditation, i olika former, under nästan femton år, men kände sig osäker på hur en artikel om mindfulness skulle tas emot av läsekretsen. Han var en profilerad eko-nomi-journalist och hans läsare var vana vid att läsa helt andra typer av artiklar från honom.

Skulle det här betraktas som flum?

Men genomslaget blev enormt. Hans artikel spreds över hela USA. Det fick honom att inse att tanken på mindfulness redan finns inför-livad i många organisationskulturer, att företagen har börjat betrakta mindfulness som en investering. I ”Mindful work” finns flera exempel på företag som har kunnat sänka sina sjukvårdskostnader och ännu fler som har gjort arbetet mer effektivt tack vare sitt arbete med mindfulness.

Detta i en tid då vi tillbringar alltmer timmar på jobbet, då vi förväntas vara tillgängliga jämt och när vi omges av miljarder distraktioner som ideligen påverkar balansen mellan arbete och fritid.

Mindfulness får inte nödvändigtvis en dålig chef att bli bra, skriver David Gelles. Men det kan påverka kulturen i en organisation, vilket i slutändan påverkar individerna i den. Det kan ge oss ett nytt sätt att arbeta på. Genom att vara mer accepterande, mindre distraherad och alltmer idealistisk kan du som chef effektivare hantera din egen tid och de förväntningar som finns på dig.

Ett återkommande exempel i boken är företaget General Mills, som sedan många år erbjuder sina medarbetare att delta i mindfulnessövningar på jobbet. Till en början möttes detta med skepsis, men efter att ha provat en tid började övningarna få många med-arbetare att känna sig mer bekväma med sig själva. De började tillföra mer till sina respektive team. De blev mer koncentrerade och bättre på att se vad som gjorde dem ineffektiva. De började delta mer aktivt i konversationer och kände ett allt mindre behov av att låta tankarna vandra i väg.

I dag är dessa övningar en väsentlig del av företagets kultur.

Mindfulness växande betydelse för arbetsplatsen är också ett logiskt steg i många organisationers strävan efter att ta större socialt ansvar. Företagens miljömedvetande och vilja att ta ansvar för sin omvärld ökar, många skaffar sig ett mer holistiskt synsätt när det gäller sitt inflytande på omvärlden.

Konsten att hålla fokus

Användningen av mindfulness har inneburit framgångar för företag som Google, General Mills, Goldman Sachs och Apple. Dessa konkurrenskraftiga företag har förstått att medarbetarna behöver verktyg för att kunna hantera trycket som de möter. De har erkänt att det finns ett behov av att reflektera över vad som är viktigast, för att på så sätt skapa vägar att övervinna svåra utmaningar.

För att hantera det dagliga arbetet måste alla ta sig förbi krav och distraktioner. Men du som chef har ett särskilt stort ansvar att ha fokus och tydlighet när du fattar dina viktigaste beslut, när du behöver vara kreativ för att skapa förändring, när du behöver medkänsla för kunder och medarbetare. Och – inte minst – du måste ha modet att gå din egen väg.

När du tar på dig större ledaransvar är nyckeln att hålla fötterna på jorden och vara autentisk. Är du mindful är du också medveten om din egen närvaro och hur du påverkar andra människor. Du har möjlighet att både följa och delta i varje ögonblick. Och det hindrar dig från att glida bort från dina värderingar och det du står för.

Det finns ofta en spänning mellan det krävande jobbet och de personliga värderingarna. David Gelles säger sig ha sett åtskilliga exempel på hur chefer har börjat meditera och sedan sagt upp sig från sina jobb. Det kan ibland kännas svårt att både vara hängiven mindfulness och sitt jobb. Men det går.

Det medvetna ledarskapet

Utifrån alla företag som David Gelles har mött i sin forskning kring mindfulness i näringslivet har han identifierat tre kvaliteter för ett effektivt ledarskap.

Dessa är klarhet, fokus och medkänsla.

Klarhet. Med det menas att se saker som de är, att inte ha förväntningar på att det ska vara på ett annat sätt. Det innebär också att förstå att vår initiala reaktion kanske inte är det som är den absoluta sanningen. Det som vi känner just nu kan komma att förändras. Därför är det bra för oss att inte hålla fast vid våra första intryck, utan att i stället ge oss själva utrymme att vara flexibla.

Fokus. Att ideligen försöka föra uppmärksamheten tillbaka till andningen stärker våra sinnen, ungefär på samma sätt som kroppen blir stark av upprepade besök på gym. Det är särskilt viktigt i en tid då vårt digitala liv innebär att många hela tiden vill ha vår uppmärksamhet. Alltför många reagerar omedelbart på det som landar i e-postens inkorg, i stället för att sätta sina egna agendor.

Medkänsla. I allmänhet är vi inte särskilt bra på att erkänna svårigheter, snarare ganska bra på att förneka och ignorera saker som är jobbiga. På arbetsplatsen kan medkänsla vara en omvälvande kraft. De blir ännu mer omvälvande om den hanteras av en chef med inflytande över organisationen. Den medvetna chefen erkänner sin egen smärta, men låter den inte påverka andra.

Som journalist är David Gelles själv alltid uppkopplad, han är ständigt beredd att sticka ut på uppdrag om hans arbetsgivare kräver det av honom. I boken beskriver han hur hans vardag kan se ut:

Så fort han kliver ur sängen går han igenom sina fyra olika mejlboxar, han läser ett antal tidningar och deras webbsidor och han skummar några bloggar. På vägen till kontoret kollar han sin telefon nästan varannan minut. Om det skulle dyka upp ett mejl svarar han på det medan han går.

Han är inte ensam om att ha det så här. Vi har alla möjligheter att vara på jobbet tjugofyra timmar om dygnet, fastän vi inte är på kontoret. Men att distraktion i dag har blivit norm betyder inte att det är okej att vi sköter våra jobb slarvigt. Om vi inte kan vara ständigt uppmärksamma kommer vi sannolikt bli ineffektiva. Bara genom att fundera på vad vi ska laga till middag eller vad som hände i går riskerar vi att gå miste om potentiella ögonblick att utöva det vi kan bäst.

Men det går att lära sig att vara på jobbet när vi är på jobbet och att vara lediga när vi är hemma. Meditation är ett sätt att stärka våra mentala muskler, vilket ger oss möjlighet att hålla fokus och fördjupa vår koncentration. Genom att träna på att stanna kvar i tanken på till exempel andningen kan vi träna våra koncentrationsmuskler. Så fort tankar börjar vandra i väg för vi vår uppmärksamhet tillbaka till andningen.

David Gelles beskriver hur han i ena stunden kan sitta på en familjemiddag och vara fullständigt närvarande i samtalet, för att en stund senare kliva ut ur rummet och för en stund vara på jobbet, då han plötsligt blir uppringd av en person som han har sökt i flera dagar och som är en viktig källa för en artikel.

Bättre lyssnande, bättre samtal

Fokus och medkänsla går hand i hand. När du är fokuserad och närvarande i ett samtal, i stället för att låta tankarna fladdra omkring, kan samtalet knyta dig närmare din omgivning.

I boken får Tim Ryan, som är ledamot för Demokratiska partiet i USA:s kongress, utgöra ett exempel på detta. I kraft av sitt ämbete är han en eftertraktad person med ett fullspäckat schema. Stressnivån är alltid hög, vilket länge förde med sig att han alltid, oavsett om det gällde medarbetare eller väljare, var den som ledde samtalen. Han forcerade fram frågor, avbröt svaren och kunde plötsligt ta konversationen i en helt ny riktning. Sällan hölls den röda tråden.

Samtalen gjorde honom ännu mer stressad.

Numera, efter att ha tränat mindfulness, koncentrerar sig Tim Ryan på att ha en medveten närvaro i alla samtal. För första gången lyssnar han på riktigt. Han avbryter inte, utan försöker i stället måla upp bilder utifrån det som han får höra. Följden har blivit att han verkligen blir berörd av andras historier på ett sätt som han aldrig har blivit förut.

Det skapar medkänsla och det har gjort hans jobb roligare. Som kongressledamot har han åstadkommit mer. Han har till och med blivit mer tålmodig när det gäller att lyssna till meningsmotståndares åsikter.

”Jag försöker att lyssna på dem mer än jag gjorde tidigare och hitta kärnan till något som vi skulle kunna jobba på tillsammans, hitta en gemensam nämnare”, berättar han för Gelles.

Att vara medkännande är inte detsamma som att vara mjuk, men vid de tillfällen då Tim Ryan verkligen inte håller med lyckas han hålla tillbaka aggressionen.

McMindfulness

Synen på mindfulness som något flummigt lever i högsta grad kvar hos många. Alla är inte frälsta. Men du ska inte tro att alla utövare av mindfulness jublar över att metoden har blivit mainstream heller. ”En hel kultur vars syfte är att minska lidande har tagits över av kapitalismen”, muttras det hos vissa buddister.

Det påpekas att mindfulness som används som teknik för att förbättra prestationer och tjäna mer pengar snarare handlar om att bygga ego än att komma i kontakt med sitt inre jag.

Andra menar att den teknik som används av de stora bolagen endast syftar till att få med-arbetarna att tanklöst följa order i stället för att bli medvetet närvarande.

Lite hånfullt talas det, med en blinkning mot marknadsekonomins främsta landmärke, om ”McMindfulness”.

Efter att ha både utövat meditation och följt dess utveckling under femton års tid så kon-sta-terar David Gelles att han aldrig har sett någon bli en sämre person av att utöva mindfulness.

Det enda han egentligen är starkt kritiskt till är onlinekurser i mindfulness. Framför datorn går koncentrationen förlorad.

”Att få en nybörjare som använder sig av en dator, ett instrument konstruerat för multitasking, att vara medvetet närvarande är en uppgift för en dåre”, skriver han.

Gelles ställer sig på samma sida som Thich Nhat Hanh, den vietnamesiske munken som ägnat sitt liv åt att sprida mindfulness. Han ser inget problem med att en konsekvens av mindfulness blir högre effektivitet och bättre prestationer så länge chefer och företagsledare utövar ”äkta” mindfulness. Utövaren kommer i grunden att förändra sitt perspektiv på livet, öppna sitt hjärta och odla medkänsla.

”Men om du ser mindfulness som ett sätt att tjäna en massa pengar, då har du inte rört dess verkliga syfte. Det kan se ut som mindfulness, men inuti skapas ingen frid, ingen glädje. Det blir bara en imitation.

En kultur för mindfulness

När evenemanget Wisdom 2.0 Conference arrangerades för första gången i Silicon Valley, start-up-bolagens mecka i USA, år 2010 dök några hundra gäster upp för att diskutera utmaningar för mindfulness i en digital värld. I bänkraderna satt ingenjörer, entreprenörer och meditationsfantaster.

Bara tre år senare lockade evenemanget närmare 2 000 människor. Bland gästerna fanns Twitters grundare Evan Williams, Linkedins vd Jeff Weiner, journalisten och mediemogulen Arianna Huffington och Fords styrelseledamot Bill Ford.

Det är inget snack om att mindfulness har blivit en självklar del av organisationsvärlden, åtminstone i USA. Där har mindfulnesskulturen fått ett starkt fäste och det var ingen som tyckte att det var särskilt anmärkningsvärt när Steve Jobs, Apples grundare, förklarade att han var buddist.

Och Evan Williams på Twitter vågade börja med mindfulness och meditation eftersom så många i hans närhet gjorde det.

För honom har det inneburit ett sätt att växa tillsammans med företaget.

Han är inte längre den motvilliga chefen, han har blivit mer skicklig på att hantera sin ständigt växande medarbetarskara genom att anamma många av egenskaperna hos en medveten ledare.

Hans akilleshäl har alltid varit att knyta an till människor. I takt med att de företag som han har grundat har vuxit har det blivit allt svårare att behandla alla medarbetare som kompisar. Då allt fler blev beroende av hans ledarskap blev han stressad.

”Så jag fejkade, och naturligtvis kände mina medarbetare det. Det skadade min effektivitet”, säger han.

I hans värld kommer företagets DNA till stor del från grundarens personlighet. Nu har han insett att han inte måste vara någon bra talare, han måste inte heller vara den chef som alla förväntar sig att han ska vara.

I sitt dagliga mediterande tar Evan Williams hjälp av en app som heter Lift, vilken dokumenterar hans träning. Även om han fortfarande jobbar hårt har han blivit bättre på att acceptera vad som händer med företaget och honom själv.

Från rädsla till förlåtelse

Det är möjligt att mindfulness inte kommer att ställa hela vårt ekonomiska system på ända. Men det kan, skriver David Gelles, bidra till att skapa en värld med mer rättvis fördelning av välståndet, mindre korruption och girighet och en hållbar framtid. Mindfulness kan ändra oss inifrån och ut. Det kan göra oss medkänsliga och få oss att acceptera ofullkomlighet.

Det kan hjälpa oss att flytta fokus från girighet till tacksamhet, från rädsla till förlåtelse. Och det kan göra samma sak för företag.

Med hjälp av mindfulness kan arbetsplatserna bli lite mänskligare, produkterna bli lite mer hållbara och konsumenterna få det lättare att göra bättre val.

Oavsett vilken typ av arbetsplats vi jobbar på kan mindfulness tillföra ett nytt djup till våra jobb. För chefer kan det innebära ett sätt att leda på ett mer effektivt sätt.

Det är en tyst revolution som äger rum på arbetsplatserna i världen just nu.