”Så kommer vi ur hypermaskulinitet”
”Hypermaskulinitet uppstår ur starka traditionella normer för könsroller där män har förväntats vara starka ledare och försörjare. Den bilden förstärks och upprätthålls av populärkultur, filmer, spel och reklam, som fortsätter att romantisera hårdhet, muskler och dominans. Detta får unga kvinnor att bländas av styrka och rikedom (ofta synonymt) och unga män att pressas att efterleva idealen för att bli betraktade som ”riktiga män”.
Överdriven maskulinitet kan vara ett försvar mot jämställdhetsrörelser som ifrågasätter förlegade ideal där kvinnor förväntas vara underordnade män – en reaktion där rollerna förstärks, för att återfå en känsla av kontroll och makt.
I tider av hög ekonomisk och social osäkerhet kan de här idealen ge oss en falsk känsla av stabilitet och beslutsamhet i form av ett svartvitt- och rätt/fel-tänkande. Men där nyanserna och komplexiteten i att vara människa går förlorade.
Jämställdhetsfrågor är lika mycket en mansfråga, där vi gemensamt låter unika människor vara just unika.
Det är också ytterst en samhällsfråga och en global mänsklighetsfråga.
Vi gör dagligen val som kan främja jämlikhet och andra ideal, som omsorg och empati och som värnar livet på ett vördsamt sätt för människor, djur och för planeten.
Låt inte maskulinitet definieras av dominans, aggression eller känslomässig avskildhet. Låt istället en kultur av mångfald, empati, öppenhet och maktmedvetenhet uppstå på både individuell och kollektiv nivå.
Vi kan göra mycket för att komma ur hypermaskulinitet. Vi har makt.
Här är några tänkbara steg och strategier:
- ”Ge makt till dem som inte vill ha den”, de har förmåga och empati till att bygga bra team. Citatet tillskrivs Platon men har visst stöd i forskning.
- Utbildning och samtal Öka graden av medvetenhet om könsroller, jämställdhet och makt. Träna konsekvenstänkande om vad snäva normer kan göra.
- Avdramatisera och normalisera mänskliga känslor som oro, ängslan och behov av bekräftelse och tillhörighet. Träna i att på djupet utsättas för den skörhet och sårbarhet som präglar allt levande.
- Främja sunda, kloka maskulinitetsideal som känslomässig öppenhet. Uppmuntra samarbete mer än konkurrens och värdera omsorg, vänlighet och omtänksamhet som manliga/mänskliga ideal.
- Manliga förebilder och mer civilkurage! Som man är du redan en förebild. Hur använder du din makt till att påverka mot ökad jämställdhet? Hur kan du säga ifrån när någon förminskar kvinnor, kvinnlighet eller värden som omsorg?
Vi förlitar oss ofta på ensidiga discipliner. Ekonomi, statsvetenskap, juridik och till viss del psykologi (med ett individperspektiv) dominerar offentliga samtal och medier när viktiga händelser inträffar. Det ger oss en snäv och ofullständig bild av verkligheten.
Sociologer, antropologer, etnologer, socialpsykologer (med ett individ i grupp-perspektiv) och andra samhällsvetare som studerar människan i sitt sammanhang får ofta mycket mindre utrymme.
Vi behöver fler perspektiv på mänsklig existens och de komplexa interaktionerna mellan individ och samhälle. Tvärvetenskapliga ansatser behöver få större plats i samtalet. Det kan hjälpa oss att hantera existentiell oro på ett mer nyanserat sätt.
Oro och ängslan behöver inte vara något patologiskt som ska medicineras bort, utan kan ses som en naturlig del av att vara människa
”Den bästa ledaren kan förstå och påverka relationer”
Ledarskap är ett hantverk där förmågan att skapa relationer och förstå gruppdynamik är avgörande. Som sociologen Goffman påpekade, handlar det om att förstå och navigera i sociala nätverk där vi alla är beroende av varandra.
Ett effektivt ledarskap innebär att förstå maktrelationer som finns både inom och utanför en grupp. Den bästa ledaren är inte den som enbart styr, utan den som också kan förstå och påverka de relationer som skapar obalans i en grupp.
När den sociala sensitiviteten är hög och insikten om gruppdynamik stark, växer ett hållbart ledarskap fram.
Det handlar inte om att hålla fast vid en statisk idé om styrka eller framgång, utan om att skapa förutsättningar för ömsesidig utveckling och ständig rörlighet.”
Åsa Lundquist Coey, doktor i management och komplexitet, vid Handelshögskolan Executive Education-program och föreläsare på Chefakademins Executive MBA.
Lästips
Social acceleration: A new theory of modernity av Hartmut Rosa
Sociologen Hartmut Rosa beskriver i sina studier hur vårt förhållande till världen har blivit alltmer aggressivt, vi ser naturen som något som ska exploateras.
Interaction Ritual av Ervin Goffman
Sociologen Ervin Goffman beskriver hur ledarskap handlar om att förstå och navigera i sociala nätverk där vi alla är beroende av varandra.
Shibboleteffekten av Julia Romanowska
Forskaren och läkaren Julia Romanowska visar hur kultur och konst kan påverka ledarskap och stärka empati. Genom experimentella studier utforskar hon hur litteratur och musik förändrar vårt sätt att se på makt och relationer.
Det här är ett av bidragen med tankar och reflektioner till en samskapad text hos Chefakademin inför Kvinnodagen 2025. Sju ledarskapsexperter har delat med sig av reflektioner, tankar och anteckningar. Du hittar hela den gemensamma texten här.
