Så blir du en bättre chef för medarbetare med NPF

Allt fler svenskar, både unga och vuxna, har under senare år diagnostiserats med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). Det är just nu också mycket debatt och fokus på diagnosticering, och på senare tid också avdiagnosticering.
Som chef är möjligheten stor att du har medarbetare i ditt team med en diagnos. Vissa väljer att berätta om sin diagnos, medan andra håller den privat. Kanske har du som chef också en NPF-diagnos.

Så vad innebär det här för dig som chef och ledare? Vad behöver du kunna och veta om olika NPF-diagnoser för att kunna anpassa ditt ledarskap på bästa sätt?

”Du behöver förstå att människor kan fungera olika och behöva information eller hjälp och stöd på olika vis för att maxa sin potential”, säger psykologen Gabriella Svanberg som har över 25 års erfarenhet av neuropsykologi och utbildar ledare om NPF och neuroledarskap hos Chefakademin.

”Lär dig mer om fyra områden som vi alla kan fungera lite olika inom. Och som vi alla har mer eller mindre av. Det här är inte svart eller vitt”, understryker hon.

”Som chef behöver du inte haka upp dig på diagnoser, men de här olika dragen är bra att känna till för att få alla medarbetare att fungera bra och må bra”, säger Gabriella Svanberg, som också gör podden Den hållbara hjärnan, tillsammans med Chefakademins utbildningschef Annika Kvist.
”Jag är inte intresserad av diagnosen utan vill veta vad det är som lägger hinder i vägen i jobbet. Vad är det för krav, förväntningar, kommunikation eller arbetsmiljö som gör att just den här personen kan prestera som bäst?”

Att skapa tydlighet, struktur och utrymme för olikheter – det är vad gott ledarskap handlar om, konstaterar Gabriella Svanberg.
”Det här är ju egentligen att skapa de bästa förutsättningarna för alla.”

Här nedan förklarar hon mer om de fyra områden som gör att vi som människor reagerar och agerar på olika sätt.

Ett viktigt fokus för dig som chef är också att påverka klimatet på arbetsplatsen, så att olikheter och personliga utmaningar hanteras öppet och tillåtande. Där kan du själv föregå med gott exempel.
”Släpp lite på locket som chef. Säg vad du själv har svårt med: ’Jag är inte alltid så bra på deadlines. Och påminn mig gärna om jag fastnar i jobb och glömmer att äta lunch’. Då blir det lättare för andra att också vara öppna.”

Personer med sensorisk känslighet har svårt att filtrera intryck. Mycket ljud och röriga miljöer blir hinder för att kunna prestera bra. 
Har du medarbetare som vill arbeta mycket hemifrån, som vill ha ett eget arbetsrum eller sätter sig avskilt för att få jobbet gjort så är det här ofta en faktor. 
”För vissa är det överväldigande att jobba i öppna landskap eller miljöer med blinkande ljus, prat och prylar överallt”, säger Gabriella Svanberg.

Några möjliga lösningar och anpassningar kan vara hörselkåpor, glasögon, ljuddämpande skärmar runt skrivbordet och att städa bort visuella störmoment i arbetsmiljön.

Alla tolkar inte stämningen i ett möte, undertexter, kroppsspråk eller sociala koder på samma sätt. För den som har svårt att läsa av andra kan det skapa missförstånd och konflikter.

En person kan ta över samtalet på möten utan att märka att andra blir irriterade. Eller uppfattas som oartig utan att mena det.

”Ett sätt att hantera det är att förekomma”, säger Gabriella Svenberg.
Sätt spelregler med talartid, agenda, tydliga roller i mötet.

Som chef och ledare behöver du agera och kommunicera mycket tydligare än vad du kanske tror är nödvändigt. Raka och tydliga besked behövs. Fråga också ibland om hur personerna mår eller hur de upplevde exempelvis ett möte, eftersom de inte alltid visar det utåt.
”Formulera feedback konkret och tydligt, gärna skriftligt. Du måste säga det du vill ha fram med ord.”

Här handlar det ofta om ojämn uppmärksamhet, svårighet att prioritera och att strukturera arbetsuppgifter, eller att reglera sin energinivå. 
”Personen kan vara smartast i gruppen, men behöva mycket mer hjälp med prioriteringar och avgränsningar än vad chefen tror”, förklarar Gabriella Svanberg.

Det kan handla om svårigheter att komma igång med uppgifter eller att förstå var man ska börja eller hur stor arbetsinsats som förväntas. 

Här behöver du som chef ge individanpassad strukturhjälp eller hjälpa till med time management. Dela upp uppgifter i mindre och tydliga delar. Specificera vad som ska göras, hur mycket och till när. Följ upp oftare än du tror är nödvändigt.

När en person plötsligt fräser till eller får oväntade utbrott kan svårighet att reglera känslorna ligga bakom. Vissa samlar på sig stress, irritation eller osäkerhet – och reagerar kraftigt när det till slut rinner över.

Chefer som hanterar de tidigare tre områdena på ett bra sätt förebygger att det blir problem med det emotionella. 
”Vet medarbetare vad de ska göra och slipper stress så känner sig de flesta betydligt mer stabila emotionellt”, säger Gabriella Svanberg.

Många med emotionell känslighet är känsliga för kritik.
”Då behöver du vara diplomatisk och noga med hur du säger saker. Fråga gärna innan hur personen vill få feedback.”