Lediga chefsjobb
Alla chefsjobb

Terriern som gärna gör en pudel

Okategoriserade
Text: Redaktionen
Publicerad

Det var en jublande glad Erik Fichtelius som gjorde entré som nybliven vd för UR, Utbildningsradion, en dag i augusti 2009. Medarbetarna berättar om en ­vd som tog folk i famn i rena glädje­yran.

LÄS MER: Fler Cheftester

»Han frustade av glädje och berättade för alla hur kul han tyckte att det skulle bli att börja här«, minns en medarbetare.
Energin var det i alla fall inget fel på, vilket medarbetarna kunde konstatera när nye chefen efter bara fyra dagar på jobbet presen­terade en omorganisation.
»Nog för att vi uppskattade att få en handlingskraftig vd, men innan man föreslår en omorganisation måste man lära känna organisationen«, påpekar en av de överrumplade medarbetarna.

Så blev det fel också. Erik Fich­­telius tvingades backa och återkomma med nya förslag. De­­baclet förklarade han med att han varit lite fumlig med tekniken och skickat utkastet till fel personer …

UR är ett public service-företag med uppdrag att göra utbildningsprogram för radio, tv och webben. Man producerar också böcker. På UR arbetar inte bara journalister, tekniker och administratörer utan även pedagoger. Det är alltså en brokig samling att chefa över och borde vara ett drömjobb för den som i likhet med Erik Fichtelius har folkbildarambitioner.

Erik Fichtelius kom till UR från SVT24. Där hade han hamnat när det avslöjades att han under flera år gjort hemliga intervjuer med dåvarande statsminister Göran Persson, samtidigt som han var inrikespolitisk reporter och SVT:s utfrågare i valprogrammen 2002.

Senare blev det känt att Erik Fichtelius hade varit på en privat middag på Harpsund hos statsministern. Hur var det egentligen ställt med den journalistiska integriteten, undrade man?

Erik Fichtelius fick lämna redaktionschefsjobbet på SVT24, för att på heltid ägna sig åt att klippa ihop tio års intervjuer till fyra entimmesprogram.

»Ordförande Persson«, som programserien hette, sändes 2007 och gav Erik Fichtelius Stora Journalistpriset som »Årets förnyare« samma år. Det var andra gången han fick denna fina utmärkelse.

Det var alltså en imponerande journalistkarriär som föregick utnämningen till vd på UR. Karriärbytet har inte gått helt gnisselfritt.
De medarbetare vi har intervjuat har den största respekt för Erik Fichtelius publicistbakgrund, men är inte lika imponerade av honom som vd. Det blev en kulturkrock.

Ledarskapsbetyg på Erik Fichtelius: 28/40

Ledarstil: 3 (av 5)
Engagerad, energisk och klåfingrig. Gladlynt chef som trivs i kontorslandskapet. Mycket idérik och överöser medarbetarna med infall. Ingen respekt för hierarkin och kan köra över mellanchefer, vilket ­skapar oro i organisationen.

Delegering: 2 
Delegerar aldrig fullt ut. Har tagit ett fast grepp om organisationen. Resultatet har blivit att många medarbetare inte vågar ta beslut utan att fråga honom. Lägger sig gärna i  allas jobb.

Beslutsfattande: 4
Snabb. Ibland blir det fort och fel, men ibland också fort och rätt. Har fått riva upp beslut, till synes utan att generas. Tog snabbt tag i gamla surdegar när han tillträdde och visade handlingskraft.

Rekrytering: 3  
Har mest tillämpat internrekrytering, med blandat resultat. Har blåst upp vissa rekryteringar i förväg, som inte visat sig hålla ­hela  vägen.

Kommunikation:  4
Karismatisk och skicklig talare. Kommer gärna till tillställningar där han får berätta om UR. Medarbetarna uppskattar att företrädas av en känd publicist och litar på hans förmåga att hantera politiker.

Konflikthantering: 4  
Tar gärna en debatt när konflikterna dyker upp. Ibland kan han tyvärr själv skapa konflikter genom sin spontanitet. Lika öppen för dis­kussion i de situationerna.

Motivation: 4
Hans entusiasm och engagemang för UR smittar av sig på medarbetarna. Är en tillåtande chef, som uppmuntrar medarbetare att ta lite risker.

Personlighet: 4
Karismatisk, informell och handlingskraftig. Har ett stort människo­intresse och är en mycket skicklig nätverkare. Bra på att bygga alli­anser. Har temperament, men är inte långsint.

I likhet med andra erfarna journalister låter sig Erik Fichtelius inte skrämmas av titlar, status eller hierarkier. Det är ett förhållningssätt som premieras hos en journalist.

Men som vd måste man följa vissa regler i umgänget med medarbetare och mellanchefer. Ta hänsyn till hierarkin, helt enkelt.
Det gör inte Erik Fichtelius.

»Erik förstår inte att han måste gå tjänstevägen«, säger en medarbetare. »Det är inte bra när han som vd går direkt på enskilda medarbetare med sina förslag och idéer. Hans förslag uppfattas som order, därför blir man orolig.«

Detta är ett inslag i hans ledarstil som samtliga vi har intervjuat tar upp som ett problem hos en i övrigt uppskattad chef.
Under Erik Fichtelius tid på Ekot skämtade medarbetarna om att de måste låsa redigeringsrummen för att få jobba ifred.
»Fast han är själv medveten om att han kan störa ordningen genom sitt sätt att vara«, påpekar en medarbetare.
»När vi kritiserar honom pudlar han ordentligt. På så vis är han prestigelös. Då bättrar han sig ett tag, men det dröjer inte länge förrän han är tillbaka i gamla vanor.«

Men det finns också lyckade exempel på vad som kan hända när man går ifrån de gängse beslutsvägarna. Programmet »En bok, en författare« som sänds varje dag på Kunskapskanalen är ett sådant.
Hade Erik Fichtelius gått den vanliga vägen hade programmet i bästa fall sänts om ett år. Alla UR-idéer ska först förankras bland målgrupperna, vilket ger ett flöde av analyser från utbildningsvärlden som organisationen måste tugga sig igenom först.
»Jag vet inte hur Erik ser på det här, som journalist kan man ju vara ganska otålig. Han kanske sitter och tuggar fradga av frustration inne på rummet, vad vet jag«, spekulerar en medarbetare. »Han lyckades i alla fall driva igenom ’En bok, en författare’ på nolltid och det känns bra.«

Erik Fichtelius oortodoxa ledarstil kan ändå försätta mellancheferna i ­­­­en svår sits.
»Det finns en risk att han härjar runt på mellanchefernas revir och då fungerar inte organisationen som det är tänkt. Han styr och ställer för mycket«, säger en medarbetare.
»En vd ska inte peta i detaljer. Men här har det gått så långt att man inte alltid vågar ta beslut själv, utan allt ska upp till vd.«
»Jag upplever att han skickar en oro nedåt i organisationen, som inte funnits tidigare. Arbetsledare som har tagit strid mot honom blir väldigt oroliga för att vi inte ska leverera det de har lovat. Det känns som om det står mycket på spel för dem«, säger en annan.

»Medarbetarna tycker det är skitjobbigt när vd går direkt på dem med sina synpunkter, förbi deras närmaste chefer. Det skapar oro: Är det fel på min chef? Varför litar inte Erik på min chef?«

Men det finns ett annat sätt att se på saken. Nämligen att medarbetarna själva kunde visa mer  kurage. Flera av dem är övertygade om att Erik Fichtelius tål betydligt mer motstånd än vad han får.
»Erik är själv en modig person och jag tycker att vi som är hans medarbetare skulle kunna visa mer mod. Jag tror faktiskt att han behöver mer tuggmotstånd för att fungera riktigt bra«, funderar en självkritisk medarbetare.
»Han behöver någon som säger stopp«, instämmer en annan. »Annars drar hans genialitet och oräddhet honom alldeles för långt. Men vi låter honom hållas eftersom han är den han är. Det går ut över stämningen på arbetsplatsen.«

Andra menar att det inte alls handlar om brist på kurage, utan om att medarbetarna måste få tid att vänja sig vid en ny typ av chef.
»Tidigare vd:ar på UR har varit ganska bleka typer som mest har  arbetat externt. Nu har vi fått en publicist som styr och ställer och har åsikter om programverksamheten och det är vi inte vana vid.«

Erik Fichtelius är alltså en mycket handlingskraftig vd.
»Erik är ohyggligt snabb med att ta beslut. I likhet med andra nyhetsmänniskor är han otålig och då går det för fort. ’Nu känns det bra, nu kör vi’, säger han och så sätter han igång.«
»Visst blir det fel ibland men då river han upp beslutet med samma glada humör.«

Som talesperson för UR kunde man däremot inte ha fått någon bättre, det är alla vi har intervjuat överens om. Han har ett enormt nätverk, stor social kompetens, minne som en häst, intresse för människor och är på det hela taget en trevlig prick. Och ingen tvivlar på hans engagemang för UR.
»Erik är fantastisk på att plädera för UR och arbetar hårt för att överbrygga gamla surdegar mellan oss och SVT. Tidigare betraktade SVT oss lite som att vi la beslag på pengar som egentligen borde gå till SVT. Nu tror jag att de har en annan bild av oss«, noterar en medarbetare uppskattande.

När UR flyttade in i sina nya lokaler hälsades de välkomna av SVT:s vd Eva Hamilton, vars tal visade att nu var det dags att gräva ner stridsyxan.
Som kommunikatör får Erik Fichtelius högt betyg.
»Erik gillar att framträda och är en elegant estradör«, berättar en medarbetare.

»Men tyvärr blir det fel ibland och det beror på att han inte är så taktisk eller har förberett sig tillräckligt. Då talar han utifrån det som rinner upp i skallen på honom. Det leder till att vissa kan känna sig förbigångna – när vd nämner en avdelning måste han nämna alla, annars blir folk sura.«

Och när det uppstår konflikter är Erik Fichtelius inte en chef som sopar dem under mattan.
»Han skulle inte ens backa om jag så tog med mig hela avdelningen in till honom för att klaga.«

Däremot är det inte alltid så lätt att få rätt gentemot honom.
»Det är inga problem med att säga emot Erik, tvärtom«, säger en annan. »Det går till och med att höja rösten utan att han blir arg tillbaka. Men man får vara ganska envis om det ska tränga igenom.«

Alla är också överens om att Erik Fichtelius är en idéspruta av sällan skådat slag. Fast när idéerna ska genomföras har han inte alltid tänkt igenom konsekvenserna.
»Erik kan delegera, men gör det aldrig fullt ut. Han drar igång projekt, men han förstår inte när han måste dra sig tillbaka. Det handlar inte om illvilja, utan om att han är så engagerad.«
Så låt vara att Erik Fichtelius är en chef som inte låter medarbetarna arbeta ifred, många ser ändå stora fördelar med hans energi och närvaro.
»Erik är precis en sådan chef vi behövde«, säger en medarbetare.
»Det är roligt, men inte komplikationsfritt att arbeta med Erik Fichtelius«, säger en annan.

Erik Fichtelius svarar på Cheftestet:

»Jag tycker att betyget överraskande väl, på gott och ont, fångar mitt ledarskap. Redan som ung Ekochef fick jag kämpa med min spontanitet, som kunde ställa till det för mig. Jag kämpar fortfarande med den.
Jag är fostrad som nyhetsreporter. En bra nyhetsreporter sprutar ur sig goda idéer och ser till att genomföra dem omedelbart. Den egenskapen efterfrågas och belönas för reportern, men måste tyglas hos en chef.

Å andra sidan, hellre ett antal snabba beslut som man prestigelöst kan ändra än ett antal ärenden i långbänk. Och hellre en öppen och tillgänglig chef i landskapet än en bakom stängd dörr.
Problemet är att man hela tiden tolkas och övertolkas som chef. Ett glatt tillrop uppfattas lätt som ett beslut och därför har jag infört ett förbud mot soffbeslut på UR.  Ett samtal med mig innebär inget beslut förrän det är stadfäst och protokollfört i företagsledningen. Det är en spärr mot spontanitet, otydlighet och kortslutning av linjen. Men jag tror jag måste påminna alla om den regeln.«

 

Skapa ett gratiskonto, läs Chef digitalt för

0:-

  • Tillgång till våra låsta artiklar och webinar gratis!

Skapa ditt gratiskonto

Se alla våra erbjudanden