2017-04-cb-peak

Prova Chefboken: Peak av Anders Ericsson

Du kan bli en talang på vad som helst. Nyckel är att träna på exakt rätt sätt, målmedvetet och med tydlig feedback från andra. Det menar svenske professorn Anders Ericsson, världsledande forskare på extraordinära prestationer, som här avslöjar framgångsverktygen för både dig själv och dina medarbetare.

Lyssna på Chefboken:

Klicka på pil-ikonen i spelaren för att ladda ned filen på datorn eller mobilen.
Vill du spara ned filen på mobilen? Klicka här för en steg-för-steg-instruktion.

Fulltext:

Talangerna, de som är riktigt duktiga, har hög status i dag. Vi pratar om hur vi ska locka dem och behålla dem. Ordet talang används som om vissa har det och andra inte. Men tittar vi på forskningen om presta­tioner och talang ser vi att det inte handlar om någon unik medfödd gen.

Alla har i princip samma potential att bli en ta­lang och bli riktigt bra på nästan vad som helst. I varje fall om man ska tro den omfattan­­de forsk­ning som Anders Ericsson ägnat sitt liv åt. I  över 30 år har han forskat på de världsledande, de extraordinära, de som sticker ut inom sitt område, som de bästa violinisterna, schack­spelarna, idrottarna och stridspiloterna med flera. Han har läst andras forskning om högpresterande och själv blivit en expert på just experter. Av allt detta har han dragit slutsatser om dem och om sättet som de tränat på.

Kontentan är att de som är extremt duktiga inom sitt område inte har en speciell gen eller medfödd talang. Där­emot har de lärt sig att utnyttja hjärnan och kroppens anpassnings­för­måga. Och den förmågan har vi alla fötts med.Anders Ericssons forskning har vänt upp och ner på synen på inlär­ning och talang. Att utvecklas handlar inte längre om att nå vår medfödda potential, det handlar om att skapa vår potential.

Många har protesterat mot detta. Det finns ju mängder av exempel på underbarn, på människor som redan som små var så mycket bättre än andra. Som Amadeus Mozart, han hade väl en medfödd talang för musik och absolut gehör – eller?

Fakta: Anders Ericsson

Anders Ericsson är svensk professor i psykologi vid Florida State University i USA. Han är världsledande forskare på extraordinära prestationer. Hans studier av framgångsrika musiker, schackspelare och idrottsmän, har vänt på det vi tidigare trott om exceptionella prestationer: det är inte gener eller talang som avgör vår framgång, utan på vilket sätt vi tränat.

Hans forskning har inspirerat många, bland annat till 10 000-timmarsregeln, som han anser missuppfattats. Det är kvaliteten, inte kvantiteten, som är viktig. Han har skrivit flera vetenskapliga artiklar och böcker.

Nej, säger Anders Ericsson, Mozarts förmåga berodde inte på gener utan på något helt annat. Hans pappa Leopold Mozart var en violinist och tonsättare som aldrig riktigt lyckades. I brist på egen framgång bestämde han sig för att hans barn skulle lyckas. Amadeus storasyster drillades i musik från det att hon var sex år. När hon var elva år spelade hon piano och cembalo lika bra som en vuxen. Men det dög inte riktigt för Leopold, så när Amadeus var fyra år började hans pappa undervisa honom på heltid.

Om Amadeus Mozart i stället skulle ha uppfostrats i en annan familj där han inte hade exponerats för och tränats så mycket i musik, skulle han inte varit lika duktig och inte utvecklat absolut gehör. Det är Anders Ericsson övertygad om. Flera olika forskningsrapporter visar också att i princip alla kan utveckla absolut gehör med rätt träning.

Det är just rätt träning som är nyckeln till framgång och bättre presta­tio­ner. Efter att ha studerat hur högpresterare har lärt sig att bli så bra, har Anders Ericsson och hans kolleger utvecklat en metod för att hjälpa människor att bli riktigt bra på vad de vill bli bra på – målmedveten och handledd övning.
Det vanligaste sättet att utvecklas inom ett område i dag är att öva om och om igen. På så sätt kan du bli bättre på något och nå en godtagbar nivå. Detta gäller oavsett om du vill lära dig spela piano eller bli bättre på att sälja. De flesta nöjer sig med den nivån, men med målmedveten övning kan du nå längre. Mål­medveten övning har några utmärkande egenskaper:

  • Den har väldefinierade, specifika mål.
  • Den är fokuserad och koncentrerad.
  • Den innehåller feedback, från dig själv eller någon annan.
  • Den kräver att du lämnar din bekvämlighetszon.

Den sortens träning förändrar din fysik, men också din hjärna, den utnyttjar kroppens och hjärnans anpassningsförmåga. Att kroppen förändras av fysisk träning är självklart. Men det är först de senaste 10–20 åren som forskare har förstått att också vår hjärna utvecklas och förändras under hela våra liv. Hjärnan har en otrolig anpassnings­förmåga, eller plasticitet, som neuroforskare kallar det. Tidigare var det en allmän ”sanning” att hjärnan i princip slutar växa när vi uppnådde vuxen ålder. Men hjärnans struktur och funktion är inte bestämd, den förändras när den används. Genom medveten och hand­ledd träning kan vi forma hjärnan – din hjärna, min hjärna, vilken hjärna som helst – så som vi vill, konstaterar Anders Ericsson.

När du lär dig något nytt får du alltså strukturella förändringar i hjärnan, i de delar av hjärnan som är relevanta för den speciella färdighet som du utvecklar. Hjärnan anpassar sig efter utmaningar genom att på olika sätt skapa nya kopplingar mellan nervcellerna och därigenom öka din förmåga att utföra det som krävs. När du slutar träna en färdighet går förändringarna tillbaka.

Men det är inte alltid vi har hjärnan med oss när vi ska förändras och utveckla en ny färdighet.
Både kroppen och hjärnan vill ha balans och strävar efter att upprätthålla den. Därför håller vi oss helst inom vår bekvämlighetszon, att tänja den är besvärligt. För att bli bättre måste vi utmana den balansen, tills vi nått en ny bekvämlighetszon där vi har balans. Då behöver vi tänja på den nya gränsen för att utvecklas vidare.
Konsten är att hitta rätt nivå på utmaningen. Går du alltför långt utanför din bekvämlighetszon protester hjärnan eller kroppen. Enligt Anders Ericsson förändras hjärnan och kroppen snabbast när den pressas utanför sin bekvämlighetszon, men inte alltför långt från den. Genom att pressa sig själv för hårt under för lång tid kan man framkalla utbrändhet och ineffektiv inlärning.

För Anders Ericsson är medveten träning ett sätt att ta kontroll över vårt eget öde och forma vår potential på olika sätt som vi själva väljer. De flesta av oss lever i det som han kallar Landet lagom. Vi rör oss ungefär så mycket att vi klarar vår vardag och kanske ett och annat fysiskt intresse, som löpning, vandring eller golf. De flesta av oss är långt ifrån vältränade elitidrottare. Även om vi faktiskt skulle kunna bli det med rätt träning.

Samma sak gäller de intellektuella aktiviteter vi ägnar oss åt. Vi lär oss tillräckligt mycket för att klara oss, men när vi väl når en viss gräns som känns ”lagom” pressar vi oss sällan att gå bortom den. De flesta är nöjda med att leva i den balans och harmoni som kroppen och hjärnan har och har ingen lust att göra det arbete som krävs för att ändra den.

”Lagom brukar i allmänhet vara just lagom. Men det är viktigt att komma ihåg att det finns ett alternativ. Om man vill bli påtagligt bättre på något, så kan man bli det”, säger Anders Ericsson.

Den som är expert och framgångsrik har utvecklat avancerade varianter av det som kallas mentala representationer. Det är en sorts inre mentala bilder och mönster som bevaras i långtidsminnet. De används för att snabbt och effektivt kunna reagera på vissa typer av situationer. Alla använder mentala representationer för att lyckas med olika uppgifter och ofta sker det omedvetet.

Det som skiljer högpresterare från andra är kvantiteten och kvaliteten på de mentala representationerna. En schackspelare har exempelvis utvecklat en mängd komplicerade och avancerade representationer för olika drag. Duktiga fotbollsspelare har lärt sig att kunna förutse kommande händelser på planen, vilket gör det möjligt för dem att kunna fatta bättre beslut i stunden. Avancerade klättrare har memorerat vilka handgrepp de behöver använda vid varje klättergrepp de ser, så att hjärnan automatiskt sänder ut en signal till handen och förbereder den för rätt grepp. En mindre erfaren klättrare, däremot, behöver medvetet tänka ut vilket grepp som är det bästa i varje situation och sedan hur de ska forma handen och armen på rätt sätt. För att bli bättre på något behöver du alltså utveckla din mentala representation för just det du vill bli bättre på.

I boken beskrivs en studie av försäkringssäljare. De som sålde mest kunde mer om alla de olika försäkringar som företaget erbjöd, vilket inte är så förvånande. Men forskarna kunde se att de mest framgångsrika säljarna hade en mer komplex mental representation. De hade utvecklade en inre struktur för att veta vad de skulle göra eller säga för varje problem, livssituation och reaktion som olika kunder kunde tänkas ha. Om kunden har problemet X och säger Y så gör jag så här, men har de problemet X och säger Z så gör jag på detta sätt och så vidare. Den mentala strukturen de utarbetat gjorde att de mycket snabbare och mer korrekt kunde räkna ut vad de skulle göra i varje tänkbar situation, vilket förstås gjorde dem till mer effektiva säljare.

En framgångsrik expert finslipar också sin mentala repre­sen­tation för att höja sin prestationsförmåga. De övervakar och utvärderar sina prestationer hela tiden. Om det behövs, modifierar de sina mentala representationer för att göra dem mer effektiva.

”Det är som att gå uppför en trappa under tiden som man bygger den. Varje steg uppåt gör det möjligt att bygga nästa trappsteg. Under tiden som vi pressar oss att göra något – att utveckla en ny färdighet eller skärpa en gammal – utvidgar och skärper vi våra mentala representationer, vilket gör det möjligt för oss att åstadkomma mer än vi kunde tidigare”, säger Anders Ericsson.

Att utveckla extraordinära förmågor och skapa effektiva mentala representationer kräver mycket kraft och tid för träning. Under någ­ra år studerade Anders Ericsson flera av de bästa violinisterna i Berlin. De som var allra duktigast hade tränat ungefär 10 000 tim­mar i snitt när de var 20 år. Just den forskningen har lett till en rad populära teorier om prestationer och träning. Malcolm Gladwell myntade begreppet 10 000-timmarsregeln i sin bok Outliers: 10 000-timmarsregeln och andra framgångsfaktorer som kom 2008. Kort innebär regeln att du behöver träna 10 000 timmar för att bli expert på något inom de flesta områden.

”Tyvärr är denna regel, som är det enda som många människor i dag känner till om övningens effekter, felaktig i flera avseenden”, säger Anders Ericsson och kallar i sin bok regeln för en klatschig formu­lering.

Det finns inget magiskt med siffran 10 000, flera av de duktigaste violinisterna hade övat ungefär 7 400 timmar när de var 18 år. Och även de som var 20 år och hade övat 10 000 timmar i snitt var ännu inte i världsklass. Hur mycket du behöver träna på något för att bli världsbäst, beror förstås på vilken konkurrens det finns inom det området och hur svårt och komplicerat det är.

”Gladwell skilde inte heller mellan den handledda övningen som musikerna i studien utförde och vilken sorts aktivitet som helst som skulle kunna förses med etiketten övning.”
Anders Ericsson ger dock Gladwell rätt på en punkt. För att bli fulländad inom ett område där många människor försöker bli experter, krävs enormt stor ansträngning under många år. Kanske inte exakt 10 000 timmar, men det kommer att krävas mycket.

Den stora skillnaden är dock inte antalet timmar som du tränar utan hur du tränar. Anders Ericsson talar sig varm för den handledda övningen. Den handledda övningen har flera tydliga egenskaper:

  • Den är just handledd. Den är till för att öva upp en färdighet där det är känt hur den görs bäst och tränas mest effektivt. Handledaren ska förstås kunna det, och utforma övningar som bäst utvecklar den färdigheten.
  • Den går utanför bekvämlighetszonen. Eleven ska prova det som ligger strax utanför hans eller hennes nuvarande för­måga. Den kräver nästan maximal ansträngning, vilket i allmänhet inte är njutbart.
  • Den förutsätter väldefinierade, specifika mål och handlar ofta om att förbättra någon aspekt av den prestation som eleven vill blir bättre på, den syftar inte till någon vag allmän förbättring. När ett övergripande mål satts upp utarbetar handledaren en plan för att åstadkomma en rad små förändringar som tillsammans leder till den önskvärda större förändringen.

Träna andra med handledd övning

Du kan använda principerna för handledd övning som vägledning för att utveckla den mest effektiva sortens träning inom ditt speciella område.

1. Börja med att identifiera högpresterarna, de bästa, inom det område ni vill bli bättre på.
Använd någon form av objektiv måttstock för att skilja ut de dukti-gaste. Inom idrott eller annat med tydliga objektiva mått kan det vara lätt. Men ska ni hitta en expert inom ett område som är svårare att mäta, är det bra att tänka på att vi ofta är partiska. Vi påverkas exempelvis av utbildning, ålder, erkännande, vänlighet och utseen-de när vi bedömer en annan persons kompetens och skick-lighet. Flera forskningsförsök har visat att de vi tror är experter, ofta är lika bra och ibland sämre än andra. En person som jobbar länge med något behöver inte vara expert, den kanske bara har gjort samma sak många gånger.

Tänk igenom vad som utmärker goda prestationer inom det område ni vill öka prestationerna och försök komma på olika sätt att mäta dem på. Leta sedan efter de som fått bäst resultat.

2. Genom urvalet har ni förhoppningsvis fått en bild av vad som gör experterna så duktiga.
Utforma träningstekniker som gör att flera kan göra likadant. Kom underfund med vad som skiljer dem från de mindre framstående inom samma områden och vilka träningsmetoder som hjälpt dem att komma dit, även om det inte alltid är uppenbart. Ni kan titta på vad som är speciellt med deras sätt att träna och öva och vad de gör annorlunda jämfört med de som inte är lika bra. Det kan ge er en fingervisning om var ni kan börja.

Finns experterna internt så kan ni förstås använda dem. Men för att bli bättre räcker det inte med att veta vad ni ska göra, ni behöver göra det också och träna medvetet på att göra det som verkligen förbättrar prestationerna.

3. Samarbeta med en duktig handledare.
En effektiv tränare förstår vad som måste ingå i ett framgångsrikt träningsprogram och kan förändra det för att passa varje individ. Handledaren kan också ge värdefull feedback.

Läs Chefboken i pdf-format:

nyhetsbrev-9

Missa inget!

Chefs populära nyhetsbrev Ditt ledarskap och Din karriär samlar varje vecka det bästa från Chef.se.
  • Konkreta råd i ditt chefskap
  • Användbara metoder och verktyg
  • Relevanta erbjudanden

Relaterade artiklar

bella-2
 

Så var Chefdagen – allt du behöver veta

Här kan du följa liverapporteringen från Chefdagen.

elisabeth-wennstrom1
02:19 min
Annonssamarbete Chef + ManpowerGroup

Årets Chef: "Lär dig leda med Styrkefokus"

Video:

Fokusera på styrkorna för att lyfta dina medarbetare, ditt ledarskap och resultat. Elisabeth Wennström, Årets Chef 2018 berättar om modellen bakom hennes ledarskap.

asdasda
 

Chocksiffror: Sveriges chefer mår uselt – här är orsakerna

Sju av tio chefer mår så psykiskt dåligt att det går ut över deras jobb, enligt Chefs undersökning. Ohanterlig stress och sömnstörningar är de främsta orsakerna.
chef_team_tidskriftspriset2017-2-2
Jobba på Chef

Chef söker en säljare till vår contentstudio                        

Chefs innehållstudio har vuxit kraftigt det senaste året och nu vill vi ta nästa steg med en dedikerad säljare. Vi söker dig som är engagerad, kreativ och affärsorienterad.
contentartikel-2-chefboken
Chefboken

Måste-böckerna som ger chefen framtidskoll

Förstå vad som händer – före de flesta andra. Chefbokens redaktör Björn Hedensjö väljer ut böckerna som ger dig ett kunskapsmässigt försprång.
startsida1
 

Hylla en kvinnlig ledare som betytt mycket för dig

Tacka eller berätta om en kvinnlig chef, mentor eller kollega som har haft betydelse i din karriär: #honlyftemig
Lars-Olof Moberg, Länsförsäkringar
Annonssamarbete Chef + &frankly

"Så hjälper vi varandra att växa"

Lars-Olof Moberg vände en negativ spiral. Mindre stress, mer engagemang hos medarbetarna – och 30 procents högre lönsamhet.
”Verktyget vi använder hjälpte oss att sätta igång en dialog och skapa förändring.”

topp100-2018
 

Chef.se en av de bästa sajterna i Sverige – för femte året i rad

Chef.se hamnar återigen på listan över Sveriges fem bästa tidskriftssajter, när IDG presenterar prestigefyllda Topp 100-listan.
nyhetsbrev-9

Missa inget!

Chefs populära nyhetsbrev Ditt ledarskap och Din karriär samlar varje vecka det bästa från Chef.se.
  • Konkreta råd i ditt chefskap
  • Användbara metoder och verktyg
  • Relevanta erbjudanden