Lediga chefsjobb
Alla chefsjobb

Mona vs Fredrik – vem är bästa chefen?

Okategoriserade
Publicerad
Statsminister Fredrik Reinfeldt. Foto: Sylvia Rezania

Det är två ganska coola personer som kandiderar till posten som statsminister.
Mona Sahlin beskrivs som en person som sällan agerar i affekt, utan som i svåra situationer lugnt konstaterar att »det löser sig«.
Fredrik Reinfeldt är eftertänksam och undviker att dra förhastade slutsatser, och ser till att ha rejält på fötterna innan han fattar ett beslut.
De båda partiledarnas avslappnade ledarstilar lockar till sig en och annan kritiker.

LÄS MER: Fler Cheftester

Sahlin får höra att hon ibland är för snäll. Reinfeldt kan driva medarbetare till vansinne med sin tidskrävande eftertänksamhet.
Ändå har både Sahlin och Reinfeldt, utåt sett, i dag starkare ställning än någonsin.

En person som jobbar nära Mona Sahlin menar att hon i dag har större stöd än vad företrädaren Göran Persson hade innan han slutade.
»Hon börjar få partiets kärlek nu. Det är i och för sig lite konstigt, med tanke på att hon har varit politiskt verksam så länge, men det känns verkligen som att det har svängt under hösten och våren«, säger personen.
Även Moderaterna är stolta över sin partiledare.

LÄS MER: Om Fredrik Reinfeldt

LÄS MER: Mona Sahlins betyg i Cheftestet

»Fredrik har inte gjort bort sig och vi behöver aldrig försvara honom när vi är ute och möter väljarna«, säger en moderat kommunpolitiker.
Men om man gläntar på det glänsande locket till grytan så puttrar det en del missnöje därunder.

Inom Socialdemokraterna finns det krafter, främst äldre, som har problem med att ta Mona Sahlin på allvar. Hon har helt enkelt inte förtroendet fullt ut.
Fredrik Reinfeldt har av vissa partikamrater kritiserats för att hans ledarskap inte är tillräckligt entusiasmerande inför valrörelsen.

Men nu är det valår och Socialdemokraterna vill ha tillbaka sina skrivbord på regeringskansliet, som de anser att de korttidslånat ut till alliansen.
Och alliansen har naturligtvis inte för avsikt att flytta på sig.
Det är klart att det i det här läget råder total enighet om ledarskapet i partierna. Alla älskar sin partiledare.
»Leden sluts så in i helsike«, som någon uttrycker det.

Både Sahlin och Reinfeldt har tidigare varit föremål för Cheftest i Chef. Det har då krävts målfoto för att kunna avgöra vem som besitter det vassaste ledarskapet.
Mona Sahlin och Fredrik Reinfeldt har i dessa granskningar skrapat ihop 26 poäng vardera, vilket har placerat dem på delad artondeplats på Chefs ledarliga. Nu får de några poäng till. De är inte sämst, men långt ifrån bäst.

Så sett ur ett ledarskapsperspektiv, vad skiljer dem åt?
Fredrik Reinfeldt kan knappast ha nött särskilt hårt på mattorna i Sagerska palatset. Under åren som statsminister har han rest mycket, i genomsnitt två dagar i veckan, för att besöka människor i deras vardag.  I mötet med medborgarna beskrivs han som »ödmjuk och avväpnande«.

»Folk blir väldigt positiva av att träffa Fredrik. De släpper garden och vågar vara väldigt öppna när de träffar honom. Han är bra på att ta folk«, har en av personerna kring statsministern sagt.
Trots åren vid makten finns hans ödmjukhet kvar. Liksom öppenheten som präglar det dagliga arbetet på regeringskansliet. Fredrik Reinfeldts dörr står för det mesta öppen. Så ofta han kan deltar han i Moderaternas riksdagsgrupps tisdagsmöten.

»Han är otroligt tillgänglig för den som vill. Skulle jag behöva prata med honom inom en kvart skulle jag kunna det«, sa en av de moderata riksdagsmän som står Reinfeldt nära för ett och ett halvt år sedan.
Men ju längre bort från Rosenbad man kommer desto diffusare blir bilden av statsministern. Nu som då förra testet gjordes klagar moderata kommunpolitiker i såväl norr som söder på att de ser för lite av sin partiledare.

Och detta handlar en hel del om Reinfeldt som person. Han drar sig gärna tillbaka och funderar innan han fattar beslut.
Ibland önskar medarbetarna att han lite snabbare ska sätta ner foten.

Kanske har Mona Sahlin det lättare att nå in till både medarbetarna och människorna.
»Hennes politiska kompass leder henne oftast rätt så att hon hamnar på samma sida som de utsatta«, står det i Chefs porträtt av Mona Sahlin från 2008.
Samma förmåga gör henne till en lyssnande ledare som ofta har en uppmuntrande kommentar till övers.

Åren i politiken – och inte minst de smällar hon har fått ta emot – har tonat ned hennes personliga sida en aning, dock utan att frånta henne förmågan att beröra medarbetarna.
»Hon är behaglig att arbeta med« och »hon har en modern ledarstil«, var några av åsikterna för två år sedan.
Det är omdömen som används än i dag när hennes ledarstil ska beskrivas.

Däremot lär Mona Sahlin få leva med att stämplas som slarver så länge hon lever. Det finns historier från hennes tid som partisekreterare då det inte gick att se vem som satt bakom skrivbordet på grund av alla högar.

Uppenbarligen har den så kallade Tobleroneaffären i mitten av 1990-talet, när arbetsmarknadsminister Sahlin använde statens konto för privata utlägg, etsat sig fast i folkets minne.

Och även hos henne själv.
»Mona blev väldigt skadad under den förra rundan. Hon är mycket försiktigare nu än vad hon var förut. Hon är lite mer sluten. Hon litar inte på så många«, säger en person med god insyn i den socialdemokratiska ledningen.

I Chefs porträtt av Sahlin för två år sedan efterlystes tydlighet.
Det är något som hon fortfarande behöver jobba på. Inte minst när det gäller ansvarsfördelningen inom samarbetet med Miljöpartiet och Vänsterpartiet.
»Och så skulle hon behöva ha fler starka företrädare omkring sig. Hon växer i sådana sammanhang«, säger en mångårig medarbetare.

Även om Göran Persson har dragit sig tillbaka till sitt sörmländska gods så kastar hans kroppshydda en skugga över ledarskapet inom Socialdemokraterna.
Men skuggbilden är mindre än man kan tro.

»Mona Sahlin har en annan ledarstil och helt andra människor omkring sig. Hon har format sitt eget ledarskap. Men det hade säkert varit annorlunda om hon hade varit man och kommit från landet, inte kvinna och utpräglad stockholmare, då hade hon jämförts med Göran«, säger en högt uppsatt socialdemokrat.

På många sätt är de också varandras motsatser, Göran och Mona. Sahlin målar med breda penseldrag, medan Persson djupdök i detaljerna. Persson förhärligade gärna sig själv, medan Mona Sahlin är duktig på att ge beröm och uppmuntra medarbetare.

Framför allt har det blivit ett öppnare och mer tillåtande klimat sedan Persson avgick.

Det är inte bara över det socialdemokratiska ledarskapet som Perssons ande vilar. Göran Persson är ju på sätt och vis även Fredrik Reinfeldts företrädare.
Reinfeldt är dock långt ifrån en spegelbild av Persson. Den förre landsfadern agerade som just en fadersgestalt och lovade dyrt och heligt att ta hand om oss.

Den nuvarande landsfadern har bedyrat att han ska – delegera!

För i den borgerliga alliansen mellan Moderaterna, Folkpartiet, Kristdemokraterna och Centerpartiet har han först och främst varit ledare. Reinfeldt låter den som bär ansvaret för en fråga tala om sin sak och talar heller aldrig om för någon vad den ska säga. Frågor om ekonomin ska besvaras av finansminister Anders Borg. Punkt slut.

Alliansen är ett komplicerat samarbete som innebär att alla måste känna att de vinner på det. Att stå tillbaka och låta de andra partiledarna och sakkunniga kliva fram har uppenbarligen varit ett bra drag, vilket inte minst går att utläsa i opinionsmätningarna.

Moderaterna har mått bra av alliansen, medan de andra partierna inte mår lika bra.
Samtidigt som Reinfeldt under de senaste fyra åren har blivit lite tryggare i rollen som statsman – inte minst tiden som ordförande i eu har skänkt honom ett lugn – så har han envetet fortsatt att resa runt och möta männi­skor i deras vardag.

»Jag tror att Fredrik har bestämt sig för att han vill ändra bilden av den klassiska moderaten som någon som lever i en bubbla och bara umgås med likasinnade«, säger en moderat kommunpolitiker.
Ett sådant förhållningssätt till kommunikation smittar naturligtvis av sig på både hans ledarskap och partiets bild av honom.
När det gäller rekrytering har varken Mona Sahlin eller Fredrik Reinfeldt fått några lysande omdömen.

Medan Sahlin har anklagats för att välja kompisar framför kompetens så fick Reinfeldt se sin första regering falla i bitar under sitt första år som statsminister, där avhopp och skandaler avlöste varandra. Maria Borelius, Cecilia Stegö Chiló och Mikael Odenberg fanns alla med när regeringen presenterades, men inte ett år senare.
Dessutom slutade Reinfeldts statssekreterare Ulrika Schenström efter en mycket uppmärksammad utekväll tillsammans med en journalist från tv4.

Att Sahlin är dålig på rekrytering ses internt som en direkt orsak av det gatlopp hon fick löpa i mitten av 1990-talet, som en följd av den tidigare nämnda Tobleroneaffären.

»Därför har hon ett bälte omkring sig av förtrogna som skyddar henne. Hon har ett behov av att ha en personlig relation med sina medarbetare. I långa loppet är det naturligtvis inte bra. Men jag tror att hon är medveten om det«, säger en person.

Ett av Reinfeldts problem är att han nästan bara har män omkring sig.
»Det ser ut som om det kommer en delegation från banken när de är ute och åker«, som någon uttrycker det.
Så vilket parti har den bästa ledaren, sett ur ett ledarskapsperspektiv? Vem klarar sig bäst i en bedömning med Chefs ledarskapskriterier som måttstock?

Tja, på det stora hela har både Reinfeldt och Sahlin vuxit sig lite starkare i sitt ledarskap sedan de blev granskade förra gången. De har blivit lite tryggare i sina roller, men också lite mindre personliga.

Allra mest har Fredrik Reinfeldt vuxit. Med en poängs marginal, främst tack vare konsekvent delegering och förbättrad kommunikation, lägger han sig precis före Mona Sahlin på ledarskapsligan.

Men en jämförelse mellan de båda parti­ledarnas ledarskap blottar också förvånansvärt många gemensamma beröringspunkter:
Oavsett vem som vinner valet så är Sveriges blivande statsminister en person som har tillbringat större delen av sitt liv i politiken, men som är relativt ny i sin roll som ledare för sitt parti.

Det är en person med stor kunskap och stort engagemang, men som fortfarande har en del trovärdighet att vinna i de egna leden och som behöver bli bättre på att samla rätt människor omkring sig. Men det är också en person som jobbar aktivt med att utveckla sitt ledarskap och som gillar att delegera. Och vars ledarskapskurva pekar uppåt.

Partiledarnas reaktioner på Cheftestet:

Mona Sahlin:

Vilken är din främsta ledaregenskap?
”Jag bottnar i min långa erfarenhet, det gör mig trygg som ledare. Jag väjer inte för svåra beslut, det gör att jag står pall när det blåser. Jag är också bra på att lyssna och är vardagsnära.”

Hinner du utveckla ditt ledarskap?
”Ett ledarskap utvecklas hela tiden. Jag förbereder mig noggrannare och idrottar mer i dag än tidigare.”

Vad har du blivit bättre på som ledare?
”Jag har blivit vald till partiledare, dessutom som den första kvinnan på posten, för Sveriges största parti. Jag har låtit mitt parti genomlysa sakpolitiken i stora rådslag för att vässa jobbpolitiken. Jag har därefter lett socialdemokratin in i ett fördjupat samarbete med Miljöpartiet och Vänsterpartiet. Så att kompromissa med andra, utan att göra våld på min egen vision som ledare och mina egna värderingar, det har jag medvetet utvecklat.”

Under våren har du fått utstå en del smutskastning från dina motståndare. Hur hanterar du sådant?
”Som ledare och chef blir man alltid ifrågasatt. Det hör till jobbet. Men ren smutskastning slår alltid tillbaka på avsändaren, det kan man vara förvissad om. Mitt fokus är på sakfrågorna och på de resultat jag vill åstadkomma.”

 

Fredrik Reinfeldt:

Fredrik Reinfeldt  har avstått från att svara på Chefs frågor.

Fotnot: Artikeln är hämtad ur Chef nr 6/7 2010.

Skapa ett gratiskonto, läs Chef digitalt för

0:-

  • Tillgång till våra låsta artiklar och webinar gratis!

Skapa ditt gratiskonto

Se alla våra erbjudanden