Porters femkraftsmodell: Klassisk modell för lönsamma affärer

Modellen lanserades först av Harvardprofessor Michael E Porter i en klassisk artikel i Harvard Business Review 1979: How competetive forces shape strategy och används traditionellt för att förstå hur attraktiv en bransch är att verka inom sett ur ett lönsamhetsperspektiv.

Enligt Porters femkraftsmodell finns fem krafter som avgör maktförhållandena i en affärssituation.

Leverantörers förhandlingsstyrka: Nyckelfrågan gäller hur lätt det är för leverantörer att driva upp sitt pris. Hur många leverantörer finns för varje insatsprodukt? Hur unik är varje leverantörs insatsprodukt? Är det lätt att byta ut leverantören eller dess insatsprodukt? Ju färre leverantörer du har att välja på och ju mer du behöver deras hjälp – desto större är deras makt över dig.

Kunders förhandlingsstyrka: Hur lätt är det för kunden att pressa priset? Hur många kunder finns det? Hur viktig är varje enskild kund för affären? Hur lätt kan de byta ut dig som leverantör? Är kunderna få och betydelsefulla för affären har de troligtvis stor makt över dig som leverantör.

Befintliga konkurrenter: Antal konkurrenter och deras förmåga är viktiga faktorer. Har du många konkurrenter och de erbjuder produkter som liknar din har du lite makt i förhållandet – dina köpare kan då lätt byta från dig till en annan leverantör. Men om du besitter en unik produkt eller kunskap står du stark i konkurrensen.

Eventuella nya konkurrenter: Kan andra aktörer ge sig in på din marknad? Har du patent? Använder du dig av skyddad teknologi eller open source? Har det kostat dig mycket att skaffa prodiuktionsmedlen? Det påverkar styrkan i din position.

Eventuella substitut för produkten: Kan din produkt eller tjänst ersättas? Hur mycket tid sparar din automatisering av en viss serie arbetsmoment egentligen? Kanske kunden lika gärna lägger tid på att göra detta själv – eller anställer någon annan för att utföra arbetet? Om det är lätt att ersätta din produkt tappar du i makt.

Vad som är relevant i de fem krafterna skiftar naturligtvis mellan produkter, tjänster, möjligheter eller vad det är man analyserar.

Ett tänkbart exempel är ett scenario där en person funderar på att lämna sitt jobb för att istället öppna en kaffebar i Stockholms innerstad, enligt följande modell: