fabrik-industri-metoder-na-resultat

Lean Production: Lär dig grunderna

Chef förklarar.

Japansk produktionsfilosofi började tilldra sig allt större intresse i början av 1980-talet. I första hand var det anställningsförhållandena som stod i fokus. Här lär du dig grunderna i lean.

Myter om livslång anställning spreds och ledare i väst sökte förklaringar till japanernas spektakulära industriella framryckning.

Begreppet mager produktion har successivt växt fram som en av förklaringarna till de japanska framgångarna. Mager produktion kan sägas bestå av två element. Det första elementet är av produktivitetskaraktär och tar fasta på arbetets hårda innehåll i bemärkelsen lägre kostnader per producerad enhet.

Det andra elementet bakom begreppet mager produktion har en mjukare karaktär. Det består av en strävan mot ständig förbättring (Kaizen – se detta begrepp) som innebär att människor motiveras och stimuleras att på olika sätt tillägna sig ett nytt synsätt på sitt arbete och möjligheterna som ligger i arbetsinnehållet.

Intresset för japansk produktionsfilosofi tog ordentlig fart under 1980-talets andra hälft. Det var då de s.k. transplanterna började operera i västvärlden. Med transplant avses en japanägd fabrik i västerländsk miljö. MIT presenterade 1987 en undersökning av produktiviteten i japanska fabriker belägna i väst och med arbetskraft från väst.

Det visade sig då att produktiviteten var nästan lika hög som moderföretagets fabriker i Japan, dvs. knappt 40 procent högre än motsvarande fabriker ägda av västerlänningar och drivna i västerlandet. Visserligen hade de japanska fabrikerna goda förutsättningar. De etablerades ofta i regioner med hög arbetslöshet och kunde driva kraven gentemot de fackliga organisationerna på ett helt annat sätt än vad som var brukligt. Dessa möjligheter hade i och för sig även västerländskt ägda anläggningar.

Det femåriga forskningsprojektet vid MIT syftade till en förnyad syn i följande avseenden:

  • Arbetarens ansvar.
  • Flexibilitet.
  • Relation till underleverantörerna.
  • Kvalitet.
  • Minimerad  lagerhållning.
  • Sparsamhet i alla led.

Bland de element som främst karakteriserar mager produktion kan följande nämnas:

  • Korta omställningstider.
  • Minimala förråd och mellanlager.
  • Småpartistorlekar.
  • Minimala staber.
  • Flexibel personal.
  • Högt maskinutrymme.
  • Nollfelstillverkning.
  • Aktivt kvalitetsarbete.
  • Ständig förbättring – Kaizen.
  • Eliminering av produktivitetsförluster.
  • Eliminering av onödig kapitalbindning.

Genom denna produktionsfilosofi blir alla involverade i kontinuerliga förbättringar.

Några av elementen ovan förtjänar att lyftas fram och betonas speciellt. Dit hör exempelvis kravet på flexibel arbetskraft som kan hjälpa till där den för tillfället åstadkommer störst nytta. Detta är naturligt i många arbetssituationer, främst inom småföretagandet. Vi vill uttrycka det så drastiskt som att flexibilitet vad beträffar arbetsuppgifterna utgör en av småföretagarnas stora konkurrensfördelar gentemot storföretaget.

I mindre företag hjälper människor till där det behövs i en helt annan utsträckning, medan processen i storföretag inte sällan hindras genom att anställda vägrar att utföra andra arbetsuppgifter än de som de ursprungligen anställts för.

Fokusering på tider i form av såväl ställtider som genomloppstider är en annan framträdande komponent inom mager produktion. En del har ju anammats i väst. Vi känner till litteratur om tidskonkurrens och projekt som  T50 inom ABB
(Asea Brown Boveri-koncernen). I många fall kan tidsfaktorn utgöra en utmärkt approximation för produktivitet, dvs. kostnad per producerad enhet.

Ett annat mycket centralt moment är Kaizen, som syftar till förbättringar av såväl produktivitet som kvalitet.

Kvalitetsmomentet har kommit att bli ett utslag för det japanska näringslivets och samhällets behov efter det andra världskriget av att inte bli sedda över axeln. Under lång tid efter kriget betraktades japanska produkter som dåliga.

Detta skapade i Japan ett starkt behov av att visa världen att japansk industri kunde producera högkvalitativa produkter. Detta torde vara en viktig orsak till att kvalitetsambitionerna blivit så starkt uttalade just i Japan.

Japansk industri och mager produktion har kommit att framstå som bärare av ambitionen att nå optimal kvalitet. Till konceptet om mager produktion ska också läggas den uppenbara arbetstrivsel som de inblandade känner. Många undersökningar har gjorts som visar att de anställda tycker att arbetslivet är mer meningsfullt än människor som inte involveras i detta. Denna upptäckt har faktiskt satt i gång en diskussion i västerlandet om människan i produktionen.

Tankar om de biopsykosociala förhållandena på arbetsplatsen med krav på att motivera människor genom information, ledarskap, engagemang och utveckling har kommit att framstå som väsentliga inslag i ledarskapsdebatten. Betydelsen av människan som subjekt i stället för som objekt har uppenbarats för industriledare. Individerna betraktas mer som utvecklingsbara människor än som utbytbara objekt.

Men metoden lean production har hamnat i en påtaglig kris i Japan. Ansatsen anses vara förslitande, hård och skoningslös och leder till hög personalomsättning. Det blir allt svårare att motivera ungdomen att ställa upp på denna metodansats och den anses av många passa i asketisk kultur med stark självuppoffring som grundförutsättning.

Dags att logga in!

Artikeln du vill läsa är låst. Logga in som tidningen Chef-prenumerant (eller bli prenumerant idag!) för att fortsätta läsa.

3 nr av Chef + Chef Premium
199 kr
Värde: 462 kr
Digitalt innehåll
Direkt tillgång till digitalt innehåll på chef.se
Tidningen Chef
En prenumeration på papperstidningen
Verktygslåda
Tillgång till den digitala verktygslådan Chef Premium
Digitalt innehåll
Direkt tillgång till digitalt innehåll på chef.se
Tidningen Chef
En prenumeration på papperstidningen
Verktygslåda
Tillgång till den digitala verktygslådan Chef Premium