Hälsa — från motion till strategisk fråga

En av världens främsta wellness-forskare, professor Dee Edington, sneglar avundsjukt på Skandinavien när det gäller att skapa en positiv organisation, som är en förutsättning för att lyckas med wellness-management, enligt hans forskning.

”Träning, viktkontroll och kontroll av blodtryck räcker inte. Vi behöver en ny mer positiv definition av hälsa och välbefinnande”, säger Dee Edington, som kallas ”the father of wellness”.

I 35 år har han, främst via Health Management Research Center vid University of Michigan, forskat på och jobbat med att mäta, analysera och rådge företag hur de ska lyckas med sitt hälsostrategiska arbete, det som kallas wellness management.

Förra året blev Dee Edington utsedd till en av de tio mest inflytelserika personerna inom hr-området av Human Resource Executive Magazine, tillsammans med bland andra president Barack Obama.

”Vad är det egentligen som formar vår hälsa? Först trodde vi att det bara handlade om att röra på sig, nu vet vi mycket mer, men jag tror att vi har en lång väg kvar innan vi vet vilka de verkliga grundstenarna i att må bra är. Relationers betydelse tror jag framför allt att vi kommer att lära oss mycket mer om”, säger Dee Edington.

I sommar släpper han en ny bok skriven tillsammans med kollegan Jennifer Pitts från det egna konsultbolaget Edington Associates, som heter Shared Values Shared Results: Positive Health as a Win-win Organizational Philosophy.

Huvudbudskapen i den är att för att uppnå medarbetarnas fulla potential måste arbetsgivare sträva mot den positiva organisationen och individuell positiv hälsa. Grundstenarna för att nå dit är gemensamma värderingar hos medarbetare och arbetsgivare, samt att se till att båda parter gynnas av att uppnå samma mål.

I Sverige anses vi ligga långt framme när det gäller hälsomedvetenhet. Även när det gäller ett inkluderande ledarskap. Men när det gäller att jobba strategiskt med hälsa har svenska arbetsgivare i allmänhet inte kommit så långt.

”Jag hör fler höga chefer poängtera att hälsa är en viktig fråga och de underlättar på olika sätt för medarbetarna att röra på sig. Men man arbetar inte så systematiskt med hälsofrågor”, säger Christer Zaar, som just lämnat vd-stolen i företagshälsobolaget Previa för träningskedjan Actic.

Han är övertygad om att svenska arbetsgivare så småningom kommer att tvingas se mer strategiskt på hälsoarbetet.

I USA växte industrin kring wellness-program till arbetsgivare fram redan på 80-talet. I dag omsätter den 6 miljarder dollar. Drygt hälften av alla amerikaner är sjukförsäkrade via sina jobb och bland arbetsgivarna som erbjuder försäkringar har nästan samtliga också ett wellness-program för sina anställda. Den direkta ekonomin i minskade sjukkostnader har hittills varit det främsta incitamentet. Samtidigt pratade man tidigt även om vinster i ökad produktivitet och engagemang hos medarbetarna.

Insikten om företagskulturen och ledarskapets enorma betydelse för om ett hälsoprogram ska fungera fick sitt genomslag för fem, tio år sedan. I en stor genomgång av wellness-program samt intervjuer med över 300 beslutsfattare som presenterades i Harvard Business Review 2010, kom man fram till att wellness-satsningar som gav positiva resultat vilade på sex pelare:

1. Lev som du lär.
Det krävs att alla ledare i organisationen lever enligt den hälsokultur som de vill skapa.

2. Mål.
Wellness-initiativet måste gå hand i hand med företagets filosofi och mål.

3. Relevans.
Programmen måste vara relevanta och av hög kvalitet.

4. Tillgänglighet.
Träning och till exempel hälsocoach-hjälp måste ­finnas lättillgängligt.

5. Samarbeten.
Skapa samarbeten med aktörer inom hälsa för att få ned kostnaderna.

6. Kommunikation.
Kommunicera tydligt kring vad som finns tillgängligt och varför det är viktigt, både för medarbetarna och organisationen.

Eva Forsberg Schinkler, beteende­medicinare, ledarskapskonsult och Chefs hälsoexpert, arbetar med ledarskaps- och organisationsutveckling i svenska organisationer. Hon har hela tiden hälsoperspektivet, men har slutat tala om ”well-being”. För att nå upp på ledningsnivå i Sverige måste man prata i andra termer, är hennes erfarenhet.

”För tio år sedan när jag började jobba med hälsa och motion på företag fick jag svaret i receptionen att ’friskvården ligger nere i källaren’. Den hade inte, och har fortfarande ingen, strategisk roll. Jag insåg att jag måste prata med vd:n och då frågar jag i stället vem som sätter kulturen i bolaget.”

I dag jobbar hon med de tre benen kultur, strategi och struktur för att skapa tydliga spelregler som ger förutsättningar för människor att må bra. Mer traditionella hälsokomponenter som mat och träning kommer in under avsnittet om balans i livet i hennes ledarskapsprogram.

”Vad gör organisationer som har en hög frisknärvaro? De har inte en massa hälsoprogram, de har en god organisation där arbetet är bra strukturerat och de jobbar med vettiga saker. Där skapas god hälsa.”

Rena hälsoinsatser från arbetsgivare i Sverige blir många gånger fel tycker hon.

”Det blir lite hälsofeeling vid sidan om så att de slipper jobba med de tunga sakerna som att förändra företagskulturen och stärka ledarskapet.”

Eva Forsberg Schinkler ser en trend i att hälsomedvetenheten kommer in underifrån i organisationen, via allt mer hälsomedvetna medarbetare. Det kommer att dröja tills insikterna om välmåendets grunder når styrelserummen, tror hon.

”I många styrelserum har man ännu inte förstått vad som är god ekonomi i en organisation. Man har fortfarande fokus på att producera mer och då ska männis­kor springa fortare. När de inte klarar det längre måste de bytas ut. Men långsiktigt håller det inte. Det kommer att bli en brist på arbetskraft och då är det en stor kon­kurrensfördel att vara en god arbetsgivare.”

För att verkligen vara konkurrenskraftig i den framtida ekonomin behöver man som arbetsgivare hitta fram till den positiva organisationen, menar Dee Edington.
Positiv hälsa och den positiva organisationen bygger på den positiva psykologin som de senaste åren fått starkt fäste i USA. Det handlar enkelt uttryckt om att man i stället för att bota sjukdom fokuserar på vad det är för faktorer som bidrar till att vi mår riktigt bra.

”Jag frågade mig själv, och andra, om det går att hitta saker som sticker ut hos lågriskindivider när det gäller vitalitet, energi och entusiasm. Min gissning är att det går att relatera till attityd, mening, motståndskraft”, säger Dee Edington.

Dee Edington är kritisk till, och inte minst mot sig själv, att fokus när det gäller hälsoinsatserna hela tiden har varit på arbetsgivarens vinning. Medarbetarnas personliga hälsa har bara setts som ett led i att de ska jobba bättre och stanna längre. Dee Edington tror att nyckeln till att nå verklig framgång är att man som arbetsgivare visar att man vill att medarbetaren ska vara frisk och stark för sin egen skull.

”Wellness är inte bara träning och kost utan innefattar i hög grad den mentala delen. Bryr sig arbetsgivaren och cheferna i företaget om dig som medarbetare? Känns ditt jobb meningsfullt? Bra wellness för arbetsgivaren är när den anställda känner sig mer lojal och entusiastisk, då kommer resultaten automatiskt.”

Hur gör man då rent praktiskt? För att hälsoarbetet ska få fäste och åstadkomma en långsiktig förändring måste man, precis som i vilket förändringsarbete som helst, börja hos medarbetarna och fråga dem ”vad behöver ni för att må bra?”, menar Dee Edington.

”Starta med en vision, i stället för att bara köpa in ett program. Det kommer inte bara att ge ett högre deltagande i programmen utan också skapa engagemang och bygga relationerna i företaget”, säger han och tillägger:

”Om ett bolag verkligen ska ha en miljö som behåller folks hälsa måste de utbilda sina chefer så att de respekterar människor, bryr sig om sina medarbetare. Vi saknar det i USA och såvitt jag vet är skandinaviska företag bättre på det här. Om vi skulle smälta samman våra olika erfarenheter tror jag att vi skulle komma långt inom wellness.”