Hårt chefskap reaktion efter lösa tyglar

”Du är Kung”, ”Chefen har alltid rätt”, ”Ta befälet”. Något hände med omslagsrubrikerna på Chef i mitten av 2000-talet. Det var som om chefen plötsligt behövde sättas på en tron och pumpas full med adrenalin, självförtroende och metoder för att våga ryta ifrån mot de urjobbiga medarbetarna.

Marsnumret 2004 pryddes av en vuxen man med en napp i munnen. ”Vägra leda ett vuxendagis” var rubriken.

”Det som förklarar rubrikerna tror jag är lättnaden över att efter de väldigt mjuka och flummiga 80-tals-idéerna äntligen vara tillbaka i managementstrukturer med kontroll och standardisering där chefsrollen fått en ny status.”

Det säger Kjell Lindström, ledarskapscoach och författare. Han startade själv sitt konsultbolag Noden som jobbar med verksamhetsutveckling och utbildning samma år som Chef grundades, 1995.

Pendeln slår fram och tillbaka mellan ledarskap och chefskap, konstaterar han.

Chef nummer 3, 2004.

”Det pendlar mellan hårt och mjukt, mellan struktur och tillit i 25-årscykler.”

Den hårda taylorismen runt sekelskiftet 1900 följdes av den mjuka human relations-teorin och så har det fortsatt.

Och i mitten av 1980-talet då tjänsteproduktion, kunskapsarbetet och kunden i fokus tog över på allvar blev det väldigt mjukt och gosigt. Det här krockade med de gamla strukturerna med linje- och stabsorganisationer. Jan Carlzon skrev Riv pyramiderna. Commitment och företagskulturen hamnade i centrum och det var mindre struktur.

”Chefen försvann nästan, det blev fult att vara chef. I de här organisationerna fanns bara ledare.”

Men flummigheten fungerade inte för effektivitetssökande ekonomer och så slog det tillbaka igen.

”Det blev ett totalt omslag mot value management och balanced scorecard. I början av 2000-talet var man tillbaka i processer kopplat till it. Då var också chefen tillbaka, inget snack. Man behövde ha koll på medarbetarna och att de gjorde det som man hade bestämt. Det var minsann inget dagis, vi har strukturer och beslut har vi tagit.”

Ja, och sedan vände det förstås igen.

”Nu är vi på väg mot att luta oss mot värdegrunder och NLP (neurolingvistisk programmering). Vi har strukturerat organisationen så otroligt mycket att vi känner att det löser inga probem att skapa ytterligare ett system. Nu vill vi tillbaka till de mjukare värdena”, säger Kjell Lindström.

Årets Chef 2004 minns tillbaka:

”Jag mixar än i dag hårt och mjukt”

I motiveringen stod bland annat att hon ”kombinerar en stark känsla för den egna orten med förmågan att ställa krav på resultat i en globaliserad och hårt konkurrensutsatt bransch”. Och att hon stod för ett ledarskap präglat av lyhördhet och beslutskraft.

”Jag har stått både för struktur och att lita på mina medarbetare och låta människor få chansen. Ordning och reda skapar trygghet. Det är nog en mix mellan ett hårt och ett mjukt ledarskap.”

Varför tror du att chefen behövde boostas så där runt 2004 i Chef?

”Det kan ha haft med globaliseringen att göra, tänker jag. Man såg att klimatet blev tuffare när man skulle konkurrera mot hela världen. Man skulle ju aldrig skriva så i dag, tiderna förändras väldigt fort.”

För Notes Torsby-fabrik gick det väldigt bra från det att Gerd Levin-Nygren blev vd år 2000 och fram till industrikrisen 2008–09. Då ville styrelsen flytta produktionen utomlands, men Gerd Levin-Nygren protesterade bestämt, kunderna hade uttryckt att de ville ha kvar produktionen i Sverige. Det slutade med att hon fick gå, men fabriken blev trots allt kvar och verksamheten är lika stor i dag som den var när den var flytthotad.

Var det ett modigt ledarskap?

”Jag stod på mig och värnade mer om verksamheten än om mitt eget jobb. För bygden och bolaget var det det bästa som kunde ske.”

Själv fick hon omgående nya erbjudanden och gick efter några månaders paus till industribolaget Hanza som är noterat på OMX First North. Där är hon inne på sitt sjätte år som chef för elektronikdivisionen.