»Chefer, läs böcker!«

Jag läste Mårten Blomkvists biografi om Bo Widerberg. Skildringarna av filminspelningarna är fruktansvärt spännande. Jag får ångest. Ingen ordning, råfilmsbudgeten överskrids, folk blir förbannade, ska statisterna till masscenerna komma?

Det kan aldrig bli någon film, tror jag (fast jag har facit). Men det blev det och inte vilka filmer som helst – Kvarteret Korpen, Mannen på taket, Ådalen 31 och inte minst Elvira Madigan. Ett särpräglat ledarskap gestaltas – det skulle kanske inte bli alla poäng i den här tidningens rankning. Men det visar något annat; den kreativa styrkans förmåga och modet att våga identifiera och finansiera en begåvning. Två viktiga förutsättningar för framgång.

Skulle boken vara en bra bok i en läsecirkel för chefer? Vilken stollig idé? En bokcirkel för upptagna chefer – bortslängd tid, kan man tycka. Men om man bara bytte managementlitteraturen mot skönlitteratur, skulle det inte kunna vara lika bra eller till och med bättre?

Jag lyssnade till läkaren Töres Theorell som refererade en undersökning som visade hur chefer som fick höra texter och musik som belyste frågor som kärlek, gudstro, förtryck, folkmord, och sedan fick reflektera tillsammans över frågor som ont och gott, fri vilja, ansvar, mod, blev bättre chefer. De skapade ett bättre arbetsklimat genom en större förmåga att förstå mänskliga problem.
För är inte skildringar av olika sam­tider och mänskliga relationer en underskattad tillgång för ledarskapet och redskap för en personlig utveckling, i allt vad som finns från Odysséen till Jonas Karlssons noveller i Den perfekte vännen.

Få säger att konsten inte är viktig, men dess betydelse är just att den är en obönhörlig sanningssägare och rentav kan vara ganska obehaglig. Konsten har en förmåga att beröra och ställa frågor som vi själva måste besvara. Som i Widerbergs fall skapande fantasi och hans finansiärers kreativa nyfikenhet att våga invänta det färdiga resultatet.

Dessutom är, som journalisten Simon Kuper skriver, litteraturen ingen dålig omvärlds- och framtidsanalys. Konstnärer från da Vinci till Tom Clancy har förutspått det som man kanske inte trodde skulle hända. Science fiction-författaren HG Wells förutsåg att människan skulle kunna flyga innan bröderna Wright gjorde det. Jules Verne förutsåg månfärder från Florida och skrev boken Från jorden till månen 1865. I Förvandlingen skildrar Kafka Förintelsen innan den ägde rum och Tom Clancy skrev om självmordspiloten som med en Boeing 747 flyger in i Capitolium.

Visst, jag har ett uppdrag som ordförande i Kulturrådet, har kanske en osund och måhända okritisk tilltro till konstens betydelse i synnerhet i vår tid. Men jag tycker att jag får medhåll från bara vad sociologen Zygmunt Bauman säger i en intervju med kulturjournalisten Kaj Schueler: »Min tes är att Europas enda chans att återvinna sin position i världen är via kulturen. Europa kan aldrig mer bli en militärmakt och har en mycket liten chans att bli en ekonomisk stormakt.«

 Starta bokcirkeln nu! Kanske Chefs läsare tipsar om de bästa böckerna för en sådan.

Kerstin Brunnberg var vd för Sveriges Radio 2007–09. Hon är ord­förande i Statens kultur­­­­­­råd och styrelse­ledamot i Democratic Voice of Burma.