wordpress-21-05

”Think again”, Adam Grant

Släpp gamla kunskaper och idéer som inte längre tjänar dig och skapa dig ett flexibelt tänkande. Det uppmanar Adam Grant i sin nya bok. Vi behöver se på jobbet, livet och världen mer som forskare som ständigt experimenterar, ifrågasätter och testar hypoteser. Så skapar vi en företagskultur som bygger på lärande och utforskande.

Nyhet! Lyssna eller läs i Chefboken-appen

Du har väl inte missat nya Chefboken-appen? Appen ingår i din Chefboken-prenumeration och gör det enklare att läsa och lyssna, oavsett var du är. Du kan ladda ned ljudfiler för offlinelyssning och spara böcker i ditt personliga bibliotek. Det är enkelt att komma igång: Ladda ned appen ”Chefboken” i App Store eller Google Play – du loggar in precis som på Chef.se.
Läs mer om Chefboken-appen här.

Om författaren

Adam Grant är professor i organisationspsykologi vid Whartonuniversitetet i Pennsylvania och är en av deras mest uppskattade lärare. Han är också en av de yngsta som blivit professor på Wharton, då han var 28. Nu är han 39 år. Han debuterade med boken Give and take 2013 och 2016 kom hans bok Originals, som handlar om de nyskapande originalen. Hans böcker har alla toppat bästsäljarlistorna. Han senaste bok Think again kom ut i februari i år.

Grant är en av världens mest anlitade föreläsare och hans Ted talks har mer än 20 miljoner tittare. Han har blivit prisad för sitt skrivande och arbete, och anses vara en av världens mest inflytelserika tänkare om ledarskap och organisation. Dessutom har han varit simhoppare på elitnivå — och trollkarl.

Att vara mentalt vältränad blir allt viktigare när förändring sker allt snabbare. Det innebär främst att vara flexibel och kunna tänka om, att se bortom våra vanor, instinkter och antaganden om människor och världen. Att kunna ställa allt vi tidigare trott på, på ända och tänka på ett nytt sätt.

I Think again undersöker Adam Grant hur det går till när vi tänker om. Han tittar först på hur vi som individer kan göra för att inte fastna i gamla låsta tankar, sedan på hur vi kan tänka om och nytt tillsammans och till sist hur vi kan skapa gemensamt livslångt lärande i samhället och i organisationer. Han vill bjuda in dig till att släppa kunskaper och åsikter som inte längre tjänar dig och bli förankrad i en känsla av flexibilitet, snarare än i det permanenta. Han är övertygad om att den som behärskar konsten att tänka om både blir lyckligare och får mer framgång i livet.

I dag går utvecklingen betydligt snabbare än tidigare. Ny forskning och nya upptäckter kommer hela tiden, även om vi har svårt att ta dem till oss. Det kan ta år innan ny kunskap går in i vårt medvetande så att vi anpassar oss till den. Att tänka om och ifrågasätta våra sanningar är nämligen inte lätt. Vi har alla en tendens att hålla fast vid det vi tidigare trodde var sant och vi föredrar det som känns rätt snarare än det som faktiskt är rätt. I privatlivet märks det när vi fortsätter med vanor och relationer fast de uppenbart är dåliga för oss. I jobblivet märks det i hur organisationer kan hålla kvar vid rutiner, vanor, tjänster och produkter trots att de för länge sedan egentligen är överspelade.

I boken beskriver Grant forskaren Phil Tetlocks indelning i olika personlighetstyper och deras sätt att tänka och agera:

  • Predikaren är en roll vi tar när det vi har som heligt ifrågasätts. Då kommer vi med en predikan för att skydda och försvara våra ideal.
  • Åklagaren är en roll vi tar när vi upptäcker brister i andras resonemang. Då radar vi upp olika argument som visar att andra har fel och vi själva har rätt.
  • Politikern är den roll vi spelar för att vinna över andra på vår sida. Vi kampanjar och lobbar för att alla ska godkänna och tycka om oss.

I alla dessa tre roller, när vi predikar för att få rätt, anklagar andra för att ha fel eller försöker få andras stöd, bryr vi oss inte om att ifrågasätta vårt eget tänkande.

Adam Grant föreslår en helt annan roll med ett annat mindset – forskarens.

  • Forskaren analyserar fakta ordentligt, söker efter andra perspektiv från flera olika trovärdiga källor och testar i mindre skala innan den storsatsar.

”Som forskare är själva grunden i jobbet att tänka om och tänka igen på nya sätt. Du får betalt för att ständigt vara medveten om begränsningarna i din egen förståelse. Du förväntas ifrågasätta det du vet, vara nyfiken på det du inte vet och ständigt uppdatera dina egna åsikter och synpunkter utifrån ny information”, skriver Adam Grant.

Alla kan tänka som en forskare. I olika forskningsförsök har det också visat sig vara lönsamt.

I ett försök undersöktes entreprenörer i två olika grupper. Båda grupperna fick traditionellt företagsstöd. Men den ena gruppen tränades också i att tänka som en forskare. Det innebar att de såg affärsstrategin som en teori att testa, kundintervjuerna som ett sätt att utveckla hypoteser och skapa produkter och prototyper i mindre skala, som i experiment. De fick också i uppgift att mäta resultatet extremt noggrant och alltid fatta beslut utifrån det. Gruppen som tänkte som forskare hade ett resultat på i genomsnitt 12 000 dollar, kontrollgruppen hade ett snitt på 300 dollar. Forskargruppen fick också upp sitt resultat och fick fler kunder mycket snabbare än kontrollgruppen utan forskarens sätt att tänka.

 

SVÅRT FÖR DE SMARTA

Det är lätt hänt att tro att du kan tänka som en forskare om du är smart, men ofta är det precis tvärtom. I försök har det visat sig att hög intelligens kan vara en nackdel för den som vill bli mer flexibel. Ju högre IQ, desto mer sannolikt är det att du faller för stereotypa föreställningar. Ju smartare du är, desto svårare har du att uppdatera dina åsikter. Det är också så att intelligenta människor har en tendens att leta efter och ta mer hänsyn till data som stärker den egna uppfattningen, än till data som inte gör det. En förklaring är att den som anser sig vara intelligent, inte vill erkänna för sig själv att den tänkt fel, eftersom det kan uppfattas som ointelligent.

Inom psykologi pratar man om confirmation bias – vi ser det vi förväntar oss att se. Det finns även något som heter desirability bias – att vi ser det vi vill se. Dessa två fenomen gör det svårare för oss att tänka nytt och kan till och med förvrida vår intelligens till att bli ett vapen mot sanningen. Och det som är tragiskt är att vi oftast är helt omedvetna om vad som sker med vårt tänkande.

Det som roar Adam Grant mest är människor som säger att de är opartiska och inte har några fördomar och som tror att de är mer objektiva än andra. Ofta har begåvade människor lättare att gå i denna fälla – det är helt enkelt svårt att se att du som är så smart skulle ha dessa mentala begränsningar.

När vi är som en forskare låter vi inte våra idéer bli våra ideologier, och vi börjar inte med svar eller lösningar utan låter oss ledas av frågor och gåtor. Vi predikar inte från intuition utan vi lär ut utifrån evidens. Vi har inte bara en sund skepticism gentemot andras argument, vi vågar också vara oense med våra egna argument. Att tänka som en forskare innebär inte att ha ett öppet sinne, utan också att ha ett aktivt öppet sinne, att söka efter orsaker till att vi kanske har fel, inte orsaker till att vi måste ha rätt, och sedan se över våra åsikter utifrån vad vi lärt oss.

Vi måste alltså kunna ändra oss. I rollen som en predikare är det ett tecken på moralisk svaghet att ändra uppfattning, när vi är forskare är det ett tecken på intellektuell integritet. Som åklagare är det att erkänna oss besegrade att bli övertygade om att andra har rätt, som forskare är det ett steg mot sanningen. Som politiker agerar vi som svar på andras reaktioner på oss som person, som forskare ändrar vi oss när vi möter en skarpare logik och bättre data.

Att tänka som en forskare börjar ofta med intellektuell ödmjukhet – att känna till och inse allt vi inte vet. Att se våra tillkortakommanden öppnar en dörr till tvivel och när vi ifrågasätter vår nuvarande förståelse av saker blir vi mer nyfikna på den information vi saknar. Det i sin tur leder till nya upptäckter. Vetenskapligt tänkande föredrar ödmjukhet framför stolthet, tvivel framför säkerhet och nyfikenhet framför avslut.

I boken visar Adam Grant hur motsatsen kan skada. Hur stolthet och fasta övertygelser kan leda till feltolkningar och felaktiga beslut. Det finns flera exempel på företag som gått under på grund av att ledningen inte velat se att deras lönsamma produkt inte längre är vad som efterfrågas. I stället har de låst sig vid gamla föråldrade lösningar.

Grant listar de mest irriterande saker som folk säger i stället för att tänka om:

  • Det är så vi alltid har gjort.
  • Det där är alldeles för komplicerat, låt oss inte övertänka nu.
  • Det är inte vad min erfarenhet har visat.
  • Det kommer aldrig att fungera här.

När det finns mycket motstånd mot förändring har forskning visat att det hjälper att förstärka det som kommer att vara som tidigare. Visioner om förändring är alltid mer lockande om de inkluderar visioner om kontinuitet. Budskapet är att även om vår strategi förändras, kommer vår identitet att vara densamma. Det skapar en trygghet som gör det lättare att acceptera förändring.

Träna din förmåga att tänka om

  1. Tänk som en forskare — när du ska forma en åsikt, undvik frestelsen att predika, anklaga eller göra politik. Behandla din nya tanke som en ledtråd eller hypotes och testa den mot data.
  2. Definiera din identitet utifrån värderingar och inte åsikter. Det är lättare att undvika att fastna i gamla åsikter om du inte fäster dig vid dem som en del av din självbild. Se dig själv som någon som uppskattar nyfikenhet, lärande, mental flexibilitet och sökande efter kunskap.
  3. Leta efter kunskap som går emot dina åsikter. Du kan motarbeta filterbubblor, confirmation bias och komma bort från ditt ego genom att engagera dig i idéer som utmanar dina antaganden. Följ dem som får dig att tänka till, även om du oftast inte håller med dem.

I boken beskriver Grant relationen mellan självförtroende och kompetens och hur det påverkar vår förmåga att tänka. Den ena ytterligheten är den som tror att de vet mest och bäst, den han kallar baksätesföraren. Det är en person med högre självförtroende än kompetens.

Den andra ytterligheten är den som har det som kallas bluffsyndrom, eller ”imposter syndrome” på engelska. Det är kompetenta personer som inte ser sin egen kompetens och som är rädda att bli påkomna som en bluff. Deras kompetens är ofta mycket större än deras självförtroende.

En person som är baksätesförare har väldigt mycket svårare än andra att ifrågasätta sina kunskaper, åsikter och tankar. Men även den som lider av bluffsyndromet kan ha svårt att tänka om, särskilt om sina egna förmågor. För att kunna tänka om gäller det att hitta den rätta mixen av kompetens och självförtroende.

Den rätta balansen är att känna förtroende för dig själv, den du är, men vara osäker på om du har rätt verktyg och metoder. Du vet att du kan, men inte alltid hur. Adam Grant kallar det ödmjukt självförtroende, något som ger många fördelar.

Den som lider av bluffsyndrom kan också se att det ger vissa fördelar. Att inte vara helt säker på att du kan något gör att du anstränger dig mer, kan bli mer motiverad och även bli bättre på att lära dig saker.

”Vi behöver inte vänta på att vårt självförtroende ska öka för att vi ska kunna nå utmanande mål. Vi kan bygga upp det genom att nå utmanande mål.”

Som exempel lyfter författaren fram Halla Tómasdóttir, en isländsk framgångsrik affärskvinna som kandiderade till presidentposten 2016. Hon har ofta känt av bluffsyndromet och tvekade länge inför att ställa upp i valet. Till slut gjorde hon det och kom tvåa, trots att hon inte hade någon politisk erfarenhet. Att det ändå gick så bra tackar hon sitt bluffsyndrom för. Det gjorde att hon ansträngde sig mer, att hon provade flera olika vägar och metoder att nå sitt mål. Osäkerhet gör att vi ställer frågor, lättare tar till oss nya idéer och provar nya sätt att agera. Ödmjukhet behövs för att kunna se våra svagheter och gör det lättare för oss att komma över dem.

Kalibrera ditt självförtroende

  1. Akta dig för att fastna på dumhetstoppen och blanda inte ihop självförtroende och kompetens. Dunning-Kruger-effekten innebär att den som är inkompetent är oförmögen att förstå att den är inkompetent, vilket gör att man slutar försöka utvecklas och förbättras.
  2. Använd fördelarna med tvivel. När du upptäcker att du tvivlar på din förmåga, omforma situationen till ett tillfälle att växa. Du kan ha förtroende för din förmåga att lära samtidigt som du ifrågasätter din nuvarande lösning på ett problem. Att veta vad du inte vet är första steget till att utveckla expertis.
  3. Omfamna glädjen i att ha fel. När du upptäcker att du begått ett misstag, ta det som ett tecken på att du upptäckt något nytt. Var inte rädd för att skratta åt dig själv. Vi måste kunna erkänna att vi har fel för att kunna ta till oss nya fakta.

”När våra grundläggande uppfattningar ifrågasätts har vi en tendens att stänga ner i stället för att öppna upp. Det är som om det finns en minidiktator i våra huvuden som kontrollerar flödet av fakta i vårt sinne. Inom psykologin kallas detta totalitärt ego, och dess jobb är att hålla borta hotande information.”

Ett bra sätt att tänka om är att be om hjälp från andra. Adam Grant ger olika förslag på hur du kan bjuda in andra att ifrågasätta ditt tänkande:

  • Lär dig något nytt från alla du möter. Fråga också andra vad de har tänkt om och nytt kring på sista tiden. Starta samtal om vid vilka tillfällen ni ändrat uppfattning det senaste året.
  • Bygg ett nätverk som utmanar, inte bara stöttar. Det är förstås bra att ha en hejaklack som peppar dig, men du behöver också ha kritiker som utmanar dig. Bjud in dina mest omtänksamma kritiker att ifrågasätta ditt sätt att tänka. För att de ska förstå att du är öppen för avvikande åsikter behöver du berätta varför du respekterar deras motstånd och när det brukar tillföra mest värde.
  • Skygga inte undan från konstruktiva konflikter. Oenighet behöver inte vara obehagligt. Konflikter mellan människor är ofta kontraproduktiva, medan konflikter runt en fråga kan hjälpa dig att tänka om. Om du omformulerar oenighet till att det är en debatt är det mer troligt att människor närmar sig frågan intellektuellt snarare än att ta den personligt.

Adam Grant beskriver hur han mött många ledare som skyddar sig mot konflikter. På vägen mot mer makt gör de sig av med dem som ifrågasätter och utmanar, och lyssnar i stället mest till dem som håller med. De omger sig med behagliga ja-sägare och blir mer mottagliga för förförelsen från dem som smickrar och håller med.

Forskningen har visat att när ett företag går dåligt har de vd:ar som lyssnat på smicker och främjat konformitet blivit övermodiga. De håller fast vid de befintliga strategiska planerna i stället för att byta kurs. Resultatet blir att de misslyckas.

Starka ledare lyssnar på kritiker och på dem som ifrågasätter eller tänker annorlunda. Vi lär oss mer av dem som utmanar oss än dem som håller med. Ändå har vi alla en tendens att dra oss undan från dem som utmanar. Vissa organisationer har därför byggt in utmanande nätverk som en del av sin kultur.

En del av boken handlar om hur du övertygar andra att tänka om och ändra åsikt. Det vanligaste sättet människor använder är att försöka övertyga andra om att vi själva har rätt, ofta med fakta och logik. Vi är som en predikare, ibland som en åklagare och även som en politiker. Det leder sällan till att du lyckas, i stället sluter sig folk, går i försvar och blir ännu mer övertygade om att de själva har rätt och du fel.

I boken ger Adam Grant några tips på hur du kan tänka i stället.

Få andra att tänka om

  1. Praktisera konsten att lyssna övertygande. När vi försöker få andra att öppna sina sinnen kan vi nå längre genom att lyssna än att prata. Det bästa sättet att hjälpa andra att bli klara över sina tankar och att hitta sina egna skäl till förändring är att fråga mer, snarare än att komma med uttalanden.
  2. Fråga efter hur, snarare än varför. När människor beskriver varför de har extrema åsikter intensifieras deras engagemang. När de i stället får förklara hur de skulle göra sina tankar till verklighet förstår de oftare begränsningarna i sin egen förståelse av frågan och börjar mildra en del av sina åsikter.
  3. Fråga ”Vilket bevis skulle få dig att ändra uppfattning?” Du kan inte tvinga någon att ändra uppfattning och hålla med dig. Det är mer effektivt att fråga dem vad som skulle få dem att öppna upp sitt sinne för att se om du kan övertyga dem utifrån deras villkor.
  4. Fråga andra hur de bildade sin uppfattning från början. Många av våra åsikter, som stereotyper, är godtyckliga och vi har utvecklat dem utan någon form av data eller djupare tankearbete. Du kan hjälpa människor att omvärdera sina åsikter genom att få dem att fundera om de skulle tänka annorlunda om de vore födda i en annan tid eller plats.

När forskare studerat vad toppförhandlare har gemensamt har de sett flera saker. En är att de inte ser förhandlingar som en strid utan som en dans. De tycker att det är spännande att debattera och är nyfikna och intresserade av dem de pratar med.

Här är några andra saker som hjälper dig att övertyga andra att tänka om och ändra sig:

  • Bekräfta er gemensamma grund. Att erkänna vilka punkter ni har samma syn på innebär inte att du är svag, det visar att du är villig att förhandla om vad som är sant och motiverar den andra att överväga dina synpunkter.
  • Kom ihåg att ”less is more”. Om du staplar upp mängder av skäl till att stödja det du tror på kan andra bli defensiva så att de avvisar hela din argumentation baserat på dina minst övertygande punkter. Använd bara några få av dina starkaste argument.
  • Förstärk friheten att välja. Ibland gör människor motstånd, inte för att de ogillar argumenten, utan för att de har en känsla av att bli kontrollerade. Då kan det underlätta att respektera deras självständighet genom att påminna om att det är upp till dem att välja vad de tror på.
  • Ha ett samtal om samtalet. Om det blir starka känslor i ett samtal kan det vara bra att styra om samtalet till processen. Du kan nå framgång genom att uttrycka besvikelse eller frustration över hur samtalet går och fråga andra om de känner likadant.

Att tänka om tillsammans är en form av livslångt lärande. I stället för att hamna i låsta positioner när vi är fast i vår egen uppfattning, kan vi nå längre genom att ha mer nyanserade samtal. Adam Grant beskriver forskning runt samtal och polarisering och hur du kan göra för att få bättre samtal:

  • Komplicera omtvistade ämnen. Det finns alltid fler än två sidor av varje fråga. I stället för att behandla polariserade frågor som två sidor av ett mynt, titta på dem ur alla vinklar i ett prisma. Att se olika nyanser av grått gör oss mer öppna.
  • Skygga inte för det ovissa. Att erkänna att det finns påståenden som går emot varandra och motstridiga resultat minskar inte trovärdigheten. Snarare är det ett effektivt sätt att engagera andra och uppmuntra dem att vara fortsatt nyfikna.
  • Expandera ditt känslomässiga omfång. Du behöver inte ta bort frustration eller indignation för att ha en produktiv konversation. Du behöver bara blanda in en bredare mix av känslor i ett samtal för att lyckas nå fram, som nyfikenhet eller att erkänna att du är förvirrad eller ambivalent.

För organisationer kan det vara en fråga om överlevnad att ha förmågan att tänka om och ifrågasätta nuvarande sätt att jobba på. Att kunna tänka om är vanligare i organisationer som har en kultur av ständigt lärande, där utveckling är ett kärnvärde och att tänka på nya sätt är en rutin. I lärande kulturer är det en norm att vara medveten om vad du inte vet, att tvivla på rådande praxis och fortsätta att vara nyfiken på nya rutiner att testa. Det finns evidens för att organisationer förnyar sig mer och gör färre misstag i lärande organisationer.

Efter att ha studerat och varit rådgivare i förändringsinitiativ på Nasa och i Gates Foundation har Adam Grant sett att lärande kulturer blomstrar i en kombination av psykologisk trygghet och ansvar för processer.

Han skriver om Amy Edmondsons forskning om psykologisk trygghet. En av de saker hon upptäckte var att grupper med hög psykologisk trygghet rapporterade fler misstag. Först tolkade hon det som att de gjorde fler fel. Men det visade sig att det handlade om att de rapporterade alla misstag, men egentligen gjorde färre misstag än grupper med lägre psykologisk trygghet. I en otrygg grupp mörkar medlemmarna misstag eftersom de är rädda för att straffas. Resultatet blir bland annat att de inte lär av sina misstag utan att alla fortsätter att upprepa dem. Och eftersom de inte lyfter felaktigheter eller problem kan de inte heller ifrågasätta nuvarande rutiner, strategier eller praxis.

Psykologisk trygghet skapar du genom att främja ett klimat med respekt, tillit och öppenhet där alla kan lyfta oro och förslag utan att vara rädda för repressalier. Du gör det genom att vara ödmjuk och visa din sårbarhet och att du som ledare är mänsklig.

I prestationsinriktade kulturer leder betoningen på resultat till att den psykologiska tryggheten undermineras. När vi ser att folk straffas för misstag och misslyckanden blir vi oroliga för att bidra med vår kompetens och börjar försvara vår karriär. Vi börjar använda självbegränsande beteenden och biter oss i tungan i stället för att uttrycka våra frågor och tankar. Vi vill inte heller utmana ledaren och vi censurerar oss själva när det finns experter som tycks ha alla svar.

Psykologisk trygghet

Här är några kännetecken för en organisation med psykologisk trygghet:

  • Ni ser misstag som en möjlighet att lära.
  • Ni är villiga att ta risker och misslyckas.
  • Alla säger vad de tycker på möten.
  • Ni delar öppet vad ni kämpar med.
  • Ni litar på teammedlemmar och arbetsledare.
  • Ni kan sticka ut hakan.

En organisation med psykologisk otrygghet kännetecknas av motsatsen:

  • Alla ser misstag som ett hot mot sin karriär.
  • Ni vill inte utmana och skaka om det som är.
  • Alla håller idéer för sig själva.
  • Alla visar bara upp sina styrkor.
  • De flesta är rädda eller misstänksamma gentemot kolleger och arbetsledare.
  • Du blir uthängd, grillad och utfryst om du utmanar eller ifrågasätter.

Psykologisk trygghet är inget du skapar genom en kort insats – det är en process som handlar om att skapa en trygg kultur. Det är också samma sak som behövs i en lärande kultur. Men även om psykologisk trygghet gör så att vi kan och vågar ifrågasätta auktoriteter, är det inte säkert att det motiverar oss till att utmana. För att skapa en lärande organisation där alla har förmågan att tänka om, tänka nytt och ifrågasätta behövs en typ av ansvar som gör att alla i organisationen tänker om och ifrågasätter vanor och bästa praxis på jobbet.

I prestationsinriktade kulturer har folk en tendens att bli fästa vid bästa praxis. Risken med att säga att en rutin är den bästa är att den fryser i tid så att vi slutar ifrågasätta och utveckla den. Vi behöver sträva efter att ständigt hitta bättre praxis, menar Adam Grant.

Han ger tre råd för att tänka om och tänka nytt i en organisation:

  1. Överge bästa praxis. Att ha ett sätt att göra något på som man säger är det bästa, får alla att tro att den ideala rutinen redan finns. Om vi vill att människor ska tänka över sitt arbetssätt är det bättre att ha ansvar för processer och ständigt söka efter bättre praxis.
  2. Etablera psykologisk trygghet. I lärande organisationer känner sig människor säkra på att de kan ifrågasätta och utmana status quo utan att straffas. Psykologisk trygghet börjar ofta med att ledarna visar och är förebilder i ödmjukhet.
  3. För protokoll över hur ni tänker om. Utvärdera inte beslut bara utifrån resultatet. Följ hur noga olika alternativ övervägdes i processen. En dålig process med ett gott resultat är tur, en bra process med ett dåligt resultat kan vara ett smart experiment.

I slutet av boken vill Adam Grant uppmuntra alla att tänka om angående sin karriär. Våra visioner och planer för vad vi vill i livet och i karriären kan inspirera oss att sätta mål och guida oss när vi ska uppnå dem. Men de kan också ge oss tunnelseende och göra oss blinda för alternativa möjligheter.

”Vi vet inte hur livet kommer att utvecklas och att låsa vårt livs GPS på ett enda mål kan ge oss rätt riktning till fel destination”, skriver Adam Grant.

När våra planer inte går som vi tänkt oss är inte den första instinkten att tänka om, utan att ösa in mer resurser och anstränga oss mer. Det gäller oss som individer och som organisationer. Den absolut vanligaste åtgärden när vi inte lyckas som vi tänkt med att nå mål är att öka vårt engagemang. Vi rationaliserar, vi letar efter sådant som försvarar vår plan och våra åsikter för att lugna vårt ego, skydda vår självbild och bekräfta att våra tidigare beslut var rätt. Denna tendens kan stärkas av det som också är en av de starkaste faktorerna för framgång, nämligen grit – jävlar anamma.

De som har mycket grit är mer benägna att stanna kvar på den utstakade vägen trots misslyckanden och utebliven framgång. De är också mindre benägna att tänka om, ifrågasätta sina beslut och utvärdera. Det gäller alltså att hitta en balans mellan grit och förmåga att tänka om, att kunna stoppa sig själv när uthålligheten och jävlar anamman gör så att du blir blind för verkligheten.

Adam Grant ger fyra råd för hur du kan tänka om när det gäller din karriär och ditt liv:

  1. Släng tioårsplanen. Vad som intresserade dig förra året kanske tråkar ut dig i år och det du tyckte var förvirrande i går kanske blir spännande i morgon. Passioner utvecklas. Planera ett steg i taget så att du blir öppen för att tänka om.
  2. Tänk om när det gäller ditt agerande, inte bara din omgivning. Att jaga lyckan kan jaga iväg den. Att byta en typ av omständighet till en annan är inte alltid tillräckligt. Att bygga en känsla av meningsfullhet och syfte startar ofta med att du börjar agera för att lära mer och bidra till andra.
  3. Schemalägg livs-check-in. Det är lätt att bli uppslukad av olika åtaganden. Men precis som du gör en hälsokontroll hos din läkare är det bra att stämma av ditt liv en till två gånger per år. Det är ett sätt att uppskatta hur mycket du lärt dig, hur dina åsikter och mål har utvecklats och huruvida dina nästa steg kräver att du tänker om.
  4. Ge dig tid för att tänka om. De flesta har kalendrar som är fulla av göromål och väldigt lite tid för att tänka. Adam Grant har bestämt sig för att tänka och lära sig nytt en timme per dag.

”Det kräver ödmjukhet att ompröva våra tidigare åtaganden, tvivel att ifrågasätta våra nuvarande beslut och nyfikenhet att tänka om våra framtidsplaner. Det vi upptäcker under resans gång kan frigöra oss från låsningen i vår vanliga omgivning och våra tidigare själv. Att tänka om kan göra oss fria att göra mer än bara uppdatera vår kunskap och våra åsikter – det är ett verktyg för att leva ett rikare liv”, avslutar Adam Grant.


Dags att logga in för fortsatt läsning!

Artikeln du vill läsa är låst. Logga in som Chefboken-prenumerant (eller bli prenumerant idag!) för att fortsätta läsa.

Chefboken appen
Lyssna eller läs till över 150 sammanfattade böcker
De främsta böckerna, noga utvalda och översatta
Ny sammanfattning varje månad
Rabatt på Adlibris
Rabatt på månadens bok i sin helhet
Chefboken appen
Lyssna eller läs till över 150 sammanfattade böcker
De främsta böckerna, noga utvalda och översatta
Ny sammanfattning varje månad
Rabatt på Adlibris
Rabatt på månadens bok i sin helhet