cb-01-17-alec-ross-the-industries-of-the-future

”The industries of the future”, Alec Ross

Vi lever nu i en av de mest omvälvande tidsperioderna i mänsklighetens historia. Alec Ross, rankad som en av de främsta innovationsexperterna i USA, har skrivit en bok för chefer som vill förstå de trender som sveper över världen — och hur man bäst anpassar sig till den nya verkligheten.

Nyhet! Lyssna eller läs i Chefboken-appen

Du har väl inte missat nya Chefboken-appen? Appen ingår i din Chefboken-prenumeration och gör det enklare att läsa och lyssna, oavsett var du är. Du kan ladda ned ljudfiler för offlinelyssning och spara böcker i ditt personliga bibliotek. Det är enkelt att komma igång: Ladda ned appen ”Chefboken” i App Store eller Google Play – du loggar in precis som på Chef.se.
Läs mer om Chefboken-appen här.

”The industries of the future”

Titel: The industries of the future.

Författare: Alec Ross.

Förlag: Simon & Schuster.

Utgiven: 2016.

Antal sidor: 252.

Språk: Engelska.

Typ av bok: En bok om de allra viktigaste trenderna och samhällsrörelserna som kommer att påverka våra liv, arbetsplatser och affärs-modeller i en nära framtid.

Bokens nytta: Den är baserad på grundlig research och går igenom det som är allra viktigast att känna till – en ”crash course” i framtidskunskap.

Bokens innehåll: Alec Ross har rest världen över för att träffa start-up-företag, toppchefer och forskare i frontlinjen. Baserat på intervjuer och egna erfarenheter beskriver han hur sådant som robotik, genteknik, delningsekonomi och nya betalsystem vänder upp och ner på världen som vi känner den i dag.

Skriven för: Dig som har en position som beslutsfattare. Boken hjälper dig att ta ut rätt riktning i en föränderlig omvärld – och att fundera på din egen och andras roller.

Bokens viktigaste budskap: Vi står inför större förändringar än många tror. För att förstå vart världen är på väg – och för att som chef fatta rätt beslut – behövs koll på de starka, samhällsförändrande vågor som sveper över världen.

Han torkade spyor på en countrybar i West Virginia. För honom var det tuffa nattpasset på baren bara ett sommarjobb. Men människorna som han mötte där hade ofta en annan historia – för dem var jobbet i nattliga städpatrullen det enda de kunde få. Förändringar i omvärlden hade så gott som helt slagit ut den en gång så stolta gruvnäringen i West Virginia.

Med denna berättelse inleder Alec Ross sin bok ”The industries of the future”.

Just förändringar i omvärlden, och hur man bättre navigerar i en värld där allt ställs på ända, har sedan blivit det som Alec Ross brinner för. I sin bok, riktad till chefer och beslutsfattare, identifierar han de allra största och viktigaste kommande förändringarna i världen.

Han har rest världen över för att träffa start-up-företag, toppchefer och forskare i  frontlinjen. Baserat på intervjuer och egna erfarenheter beskriver han hur sådant som robotik, genteknik, delningsekonomi och nya betalsystem vänder upp och ner på världen som vi känner den i dag.

Att förstå vad som ska hända inom ett decennium eller två är första steget för att undvika att bli sidsteppad. Vilka branscher är de viktiga om tio år? Vilka samhällen står bäst rustade inför förändringarna? Och hur kan man ge sina barn bästa möjligheterna i den nya världen? Det är några av frågorna som författaren vill besvara när han guidar läsarna genom det som kan vara verklighet i en nära framtid och det som kommer att påverka våra liv, arbetsplatser och affärsmodeller.

Här kommer robotarna

I vår del av världen blir befolkningen allt äldre. I Japan är den här utvecklingen ännu tydligare. Men det finns en skillnad mellan Europa och östasiatiska länder som Japan och Sydkorea: Där ingår robotar som en självklar lösning när problemet med att ta hand om landets gamlingar diskuteras.

Och det är inte bara en avlägsen framtids-vision. Redan i dag utvecklas i Japan flera avan-cerade robotmodeller för hemmabruk. Och de ska vara på marknaden inom några år. Ett exempel är Toyotas modell Robina, en ”kvinnlig” robot som väger 60 kilo, är 120 centimeter lång och kommunicerar med både ord och gester. Robinas ”bror”, Humanoid, klarar sådant som att diska, ta hand om dina sjuka föräldrar eller spela musikinstrument.

Robotrevolutionen som vi står inför i dag påminner på många sätt om den situation vi befann oss i när internet var helt nytt. Precis som internet gjorde kommer även robotarna att revolutionera våra liv – och jobb.

Att robotar är i full färd med att bli väldigt mycket smartare är en orsak till att de kommer att bli ett allt viktigare inslag i samhället. De har nämligen tillgång till internet – och därmed den kunskap som alla andra robotar av samma typ samlar på sig. Tidigare robotar har begränsats av det den egna hårdvaran och mjukvaran klarat av.

Utöver detta utvecklas materialen i raketfart. Robotar i dag kan ha kroppar gjorda av silikon eller till och med spindelsilke, som kan kännas otäckt realistiskt. Nanoteknik innebär att vi så småningom kommer att kunna producera självständiga robotar långt mindre än ett korn sand. De kan användas för sådant som att diagnostisera och behandla sjukdomar ända nere på cellnivå.

Alec Ross tror att robotar under hans livstid kommer att gå intill oss på gatan, jobba bredvid oss på kontor, ta våra åldrande föräldrar på promenad och därefter laga middag åt dem. Självklart kommer de då också i allt högre grad att ersätta våra jobb, och inte bara de allra enklaste jobben.

Kinesiska mobiltillverkaren Foxconn, som i dag har en miljon medarbetare, har annon-serat planer att investera i lika många robotar. För chefer i många branscher väntar strategiska beslut av den typen de kommande decennierna.

I en relativt nära framtid handlar det om självkörande bilar och leveransdrönare som ersätter chaufförer. Det finns också nyutvecklade robotar som gör sådant människor aldrig skulle klara. Ett amerikanskt forskarteam testar bland annat robotar som tar sig in i kroppen och strålar cancerceller med perfekt precision, och i Sydkorea används robotar som storskaligt jagar de maneter som förstör fisket.

Alec Ross

Alec Ross är 43 år och anses vara en av USA:s främsta innovationsexperter. Han jobbar i dag på Johns Hopkins-universitetet och som rådgivare till investerare, företag och regeringar runt om i världen.

Han var i fyra år innovationsansvarig på amerikanska utrikesdepartementet, under Hillary Clinton. Dessa år innebar mängder av resor till start-up-företag och forskningscentra i 41 länder världen över. Ross flög bara under den här perioden en sträcka motsvarande till månen och tillbaka –  plus en extratripp till Australien.

Alec Ross växte upp i West Virginia, i dag USA:s fattigaste delstat. I dag bor han med fru och tre barn i Baltimore, nära Washington, DC.

Författaren konstaterar att utvecklingen på många områden är av godo. Till att börja med löser robotarna en del problem som ansetts olösliga. Arbetsplats och bilolyckor blir färre, sjukvården tar jättekliv, liksom äldrevården, för att nämna något. Dessutom frigör de också mycket tid till annat. Men i samhällen som inte är väl förberedda på omvälvande förändring är det stor risk för social misär och oro.

Det är inte bara serveringspersonal, ersatta av serveringsrobotar, som är i riskzonen. Runt 60 procent av den amerikanska arbetskraften arbetar i dag med att samla in och tillämpa information – något som datorer och robotar i de allra flesta fall kommer att göra bättre. Där kan det till och med handla om att ersätta sådant som jurister.

Framtiden för den mänskliga maskinen

Lukas Wartman är forskare inom genetik vid Washington University. Det som gör hans historia anmärkningsvärd är att han använt sig av det egna universitetets banbrytande forskning för att rädda sitt liv. När han drabbades av leukemi kunde han kartlägga sitt eget DNA, upptäcka vilken gen som gett upphov till hans cancer och sedan sätta i gång med en riktad behandling. Wartman är inte bortom risk, men verkar nu fri från en sjukdom som så gott som alltid är en dödsdom för vuxna som insjuknar i den.

Alec Ross berättar historien om Lukas Wartman som en illustration av det genombrott som vi är på väg mot inom genteknik. De nya kunskaperna på området kommer i en nära framtid att få de senaste decenniernas medicinska framsteg att framstå som små. Om några år kan vi angripa cancerceller med verklig precision och leverera förstklassig vård från världens allra bästa sjukhus till de mest avlägsna och fattiga delarna av världen.

Att kartlägga hela det mänskliga genomet, de  tre miljarder så kallade basparen i vårt DNA, har länge varit den stora utmaningen för forskarna på området. Ett första grovt ”utkast” var klart år 2000. Sedan dess har takten i avkodningen ökat rejält.

Ronald Davis, chef för Stanforduniversitetets genomteknologicenter, liknar i boken situationen i dag vid hur det såg ut för e-handeln 1994, det år då Amazon grundades. Ett stort, kommande kliv är individuellt anpassade mediciner.

Med dagens datakraft är vi inte bara bättre på att kartlägga genomet, utan också att få ut information från det. Ett dataprogram utvecklat vid Johns Hopkins-universitetet är ett exempel. Det fungerar som en ”höghastighetsdetektiv” som tar reda på exakt var cancerceller muterar. Programmet ger också information om hur en medicin ska se ut för att bromsa spridningen.

Men kan man ”hacka” hjärnan på ett liknande sätt?

Om hjärnan kan avkodas går det att använda kunskap om genomet för diagnostik och behandling av psykisk sjukdom. Men här är utmaningarna betydligt svårare. Att upptäcka sårbarhet för depression betyder att man måste förstå kanske hundratals genetiska riskfaktorer.

Samtidigt sker här en enorm utveckling. Bara de senaste åren har vi gått från att inte känna till några gener kopplade till schizofreni, till att nu ha koll på hundratals. De täta upptäckterna antyder en framtid med mycket bättre, mer precisa mediciner.

Framstegen inom life science handlar inte bara om gener. Spridningen av mobilteknik kan också få stor betydelse – sex miljarder av totalt sju miljarder människor på jorden har tillgång till mobiltelefoner. Det är fler än de som har tillgång till toaletter. Hur detta kan revolutionera vård finns det redan exempel på. Som ett afrikanskt projekt som använder ljus och kamera på mobiler för att diagnostisera malaria.

En viktig lärdom för chefer är just hur central mobilen kommer att bli även i branscher där det i dag kanske inte känns helt självklart. Alec Ross hävdar att framgångsrika företag inom life science de kommande 20 åren kommer att vara de som förstår mobilens möjligheter.

När pengar, marknader och förtroende blir kod

Precis som med robotteknologi och life science har utvecklingen av våra betalningsmedel sakta krupit framåt – för att plötsligt explodera. Med internet kom förändringar. Nu sköter många i industrialiserade delar av världen sina bankärenden i telefonen. Men även här ligger de stora förändringarna framför oss – de kommande decennierna kommer våra pengar att brytas ner till kod. Att förstå vad det betyder är lika viktigt för en rörmokare som för en börs-vd.

Att kapa mellanled är en viktig drivkraft för de konkurrerande entreprenörer och företag som vill att vi ska använda våra mobiler i stället för kassaapparater och plånböcker. De avgifter som tas ut vid vanliga korttransaktioner är ibland höga, och ofta komplicerade. Betydligt billigare och mindre komplicerat är det att använda betaltjänster på nätet, som Paypal. Att göra den sortens system globala är ändå inte helt lätt, eftersom vissa länder helt enkelt förbjuder aktörer som Paypal. Ironiskt nog är det länder där stabila betalsystem ofta saknas, och där välfungerande globala webbtjänster skulle göra mest nytta.

Samtidigt är inte västvärlden ledande, åtminstone inte om man räknar antalet transaktioner. I kinesiska Alipay genomförs exempelvis 2,85 miljoner transaktioner i minuten. Den här sortens ”kodade” marknader kommer att leta sig in i de mest isolerade hörnen av världen.

I Afrika har detta redan gått långt. I ett land som Kongo, där åtminstone 75 procent av befolkningen lever på under en dollar om dagen, har kodade betalsystem blivit en möjlighet för ”vanligt folk” – nästan varannan person har tillgång till en mobiltelefon.

Förutom att de kodade betalsystemen ger affärsmöjligheter finns också en säkerhetsaspekt. Med pengarna i molnet i stället för i fickan riskerar man inget rån. I vissa länder har man gjort lokala satsningar, som i Kenya där en mobil valuta, M-pesa, nu står för transaktioner motsvarande 25 procent av BNP.

Förutom ökad effektivitet i alla typer av transaktioner betyder kodade betalsystem att korruption minskar, eftersom det är lättare att kontrollera transaktioner.

Man behöver också hitta ett sätt att koda förtroende för att digitala betalsystem ska slå igenom. Det har blivit tydligt i och med den så kallade delningsekonomin. Första stegen togs redan 1995, när Ebay skapade en tjänst där köpare och säljare betygsätter varandra under överinseende av företaget – och där kunder lärde sig att lita på varandra.

Uthyrningstjänsten Airbnb är ett kanske ännu mer välkänt exempel som använder sig av samma princip. Delningsekonomi har egentligen inget att göra med att dela något, utan handlar om förtroendealgoritmer.

Detta är kanske särskilt tydligt med transporttjänsten Uber, vars logistikmodell inte kommer att stanna i det globalt spridda taxiupplägg som bolaget är känt för i dag. Räkna med att Uber kommer att försöka ta över marknaden för paketleveranser, skriver författaren. Föreställ dig att du öppnar appen som lokaliserar dig och frågar om du vill att paketet ska hämtas nu. Du anger adressaten, en förare plockar upp paketet och allt är klart.

Uberekonomin skalar bort ett helt led ur ekonomin. De pengar som tidigare hamnade hos taxibolagets ägare i exempelvis en europeisk småstad, går nu till Ubers aktieägare i Silicon Valley – men förarna är kvar. På samma sätt kan Airbnb och andra företag i delningsekonomin komma att utrota hela branscher.

Samtidigt ger delningsekonomin ofta väl-behövliga intäkter på lokala marknader. Exempelvis använder nästan hälften av uthyrarna i Berlin intäkterna till nödvändiga utgifter som den egna hyran.

Det finns nästan inga gränser för vad delningsekonomin kan komma att omfatta. Det är något som kan få väldigt tydliga effekter för personalansvariga chefer. Författaren spår att det blir framtidens sätt att hitta specialiserad arbetskraft. Det kan innebära att exempelvis headhunting-firmor blir helt överflödiga, ersatta av digitaliserade marknadsplatser. Algoritmstyrda marknader och kodat förtroende tar i steg efter steg också över de regler som traditionellt regeringar ställt upp, exempelvis konsumentskydd.

Själva valutorna har också börjat ta steget bort från nationalstaten. Bitcoin, som skapades mitt under brinnande finanskris 2008–09 är det mest välkända exemplet på en transnationell, digital valuta. Den lagras i kod, handlas online och krypteras för att vara säker, åtkomlig för innehavaren med en kodnyckel.

Det finns i dag flera dussin så kallade kryptovalutor av det här slaget, men bitcoin är den klart mest spridda. Att bitcoin skapades under finanskrisen är ingen slump – den presenterades som ett försök att ta fram en valuta som inte var beroende av förtroendet för enskilda centralbanker. Genom ett invecklat system som heter Blockchain, och som publikt lagrar varenda transaktion som görs med bitcoins, blir systemet säkert.

Effekten av kryptovalutor som bitcoin kan potentiellt bli stor. När de fungerar som bäst gör de bedrägeri omöjliga – en risk som är inbakad och kostar i nästan alla andra transaktioner. Mellanled tas också bort och gör transaktionerna mer effektiva, något som även gynnar konsumenterna.

På global nivå kan de göra att ekonomiskt underutvecklade länder får plats bland länder i mainstream-ekonomin – bara ett 20-tal länder har i dag fullt utvecklade system för banker och betalningar. Författaren tror att de flesta kryptovalutor som finns i dag kommer att försvinna. Men det finns troligen en motsvarighet till Google bland dem, och konceptet är här för att stanna.

Kod som vapen

Malware, virus, mask, trojan, cyberattack. Termerna som beskriver hur kod används som vapen är välbekanta från nyhetsrapportering. Men vad attacker av det slaget verkligen kan få för betydelse har vi knappt börjat få grepp om. Skalan är redan i dag enorm. Kostnaden för cyberattacker – politiska, i kommersiella syften, eller sådana som bara ska förstöra – överstiger nu 400 miljarder dollar årligen. Det är mer än BNP för 160 av världens knappt 200 länder.

It-säkerhet är i dag så affärskritiskt att varje chef i ett större bolag nu bör se till att minst en styrelseledamot har goda kunskaper i ämnet, enligt Alec Ross.

När internet växer omfattar det inte bara nya användare, utan i stort sett alla typer av maskiner. ”Internet of things”, som innebär att allt från bilar till kylskåp är uppkopplade mot nätet, har i realiteten skapat mängder av nya mål för hackare.

Men varför skulle någon vilja hacka ett kylskåp? Faktum är att det redan har hänt. Infekterade brödrostar och kylskåp kan exempelvis användas som plattformar i attacker mot andra mål. De system som gör ditt liv så mycket mer bekvämt kan också komma att användas för att göra ditt liv betydligt mer besvärligt.

Alec Ross kallar militariseringen av kod det största steget inom vapenutveckling sedan atombomben – men där företag och inte bara stater kan vara målet för attackerna. Det är därför självklart att nämna i en bok om framtidsbranscher. Säkerhetssektorn växer exponentiellt och Alec Ross tror att megaföretag kommer att växa fram ur start-up-floran. Och om någon universitetsstudent skulle fråga honom vilken karriär man ska sikta på om man vill ha 50 år med stark och stadig löneutveckling är svaret enkelt: Det är it-säkerhet.

Virusattackerna chefer ska ha koll på

Det finns tre huvudsakliga typer av attacker:

1. En kategori är attacker som riktar in sig på att stjäla eller offentliggöra hemlig information, som kreditkortsnummer. Ett välkänt exempel är när ryska eller ukrainska hackare skaffade tillgång till runt 40 miljoner kreditkortsnummer från kunder hos amerikanska kedjan Target – något som sedan kostat firman miljardbelopp.

2. En annan variant är attacker som riktar in sig på att minska tillgängligheten till något. Så kallade DDoS-attacker (distributed denial of service = nät) överbelastar system och stänger på så vis ned sidor på internet.

3. Den sista huvudkategorin är attacker som riktar in sig på att ta över och förstöra hårdvara och kod.

Data – informationsålderns råvara

Från det ögonblick som ett barn får en egen mobil eller spelar sitt första tv-spel börjar ett livslångt bygge av en hög med personlig data. Det är data som kan samlas in, kodas och säljas – och som kommer att spela en central roll för alla chefer som behöver känna sina kunder.

Även när vi inte tänker på det pågår kommersiell katalogisering av oss. Amerikanska företag sitter på runt 75 000 datapunkter med information om snittamerikanen. Det är ett väldigt lågt nummer om man utgår från hur det kommer att se ut i framtiden.

Så sent som år 2000 var bara 25 procent av världens data lagrad digitalt. Ett decennium senare var siffran 94 procent – och utvecklingen accelererar hela tiden. Ett vanligt missförstånd är att det är lagringstakten som är banbrytande när det handlar om ”big data”. Men de stora effekterna i våra liv och på våra arbetsplatser kommer att bero på något annat – nämligen vår förmåga att utvinna betydelsefull information.

Big data kan, för att använda en liknelse, jämföras med både ett mikroskop och ett teleskop – det ger kunskap om det mest intima, men ger också korrelationer som tidigare varit för avlägsna för att kunna observeras. Medan vi i dag märker av det i rekommendationer på Netflix kommer big data i framtiden att vara en integrerad del av våra liv. Den kommer att påverka allt från hur vi pratar till vad vi äter.

Att språkbarriärer mer eller mindre kommer att elimineras det kommande decenniet är en effekt. Dagens översättningsverktyg, som Google Translate, utvecklas i en takt som gör att svårigheter som språkliga nyanser och dialekter kommer att övervinnas. De översättningar som görs nu bygger på cirka en miljard dagliga översättningar som ungefär 200 miljoner människor gjort. Med den exponentiella tillväxten i översättningsdata kommer snart en lika stor datamängd passera igenom översättningsverktygen på en timme.

Ju mer data som samlas in, desto bättre blir maskinerna på att uppfatta nyanserna i språket. Med hårdvara som exempelvis en öronsnäcka som direktöversätter det du hör och säger är språkförbistring något som inom tio år kan läggas på historiens skräphög. Universella maskinöversättningar kommer såklart att accelerera globaliseringen radikalt genom att exempelvis släppa in icke-engelskspråkiga i världsekonomins huvudfåra.

Kanske ännu större inflytande kan big data få på hur vi äter. Vårt största hopp för att lyckas ge mat till en växande världsbefolkning är genom så kallat precisionsjordbruk och big data. I tusentals år har bönder jorden över utgått från erfarenhet och instinkt när de fattat beslut om matproduktion. Med databaserat precisionsjordbruk kan information om allt från väder, vattennivå, kvävenivåer och luftkvalitet användas för att låta algoritmer avgöra precis vad som bör odlas på en given jordplätt vid ett givet tillfälle.

Författaren tror att småskaliga jordbruk kan vinna lika mycket på den här utvecklingen som storskaliga konkurrenter. I länder som Indien är de potentiella vinsterna från produktivitetsökningen enorma.

Big data kommer också att totalt revolutionera bankväsendet med helt ny ”fintech”, finansiell teknologi. Författaren resonerar så här: Bankernas uppgift i dag är att lagra kapital, flytta kapital och sätta ett pris på risk. De gör det med hjälp av gamla datasystem från 1980- och 1990-talen. Men modern tillgång till big data skulle innebära både en mer effektiv verksamhet och bättre villkor för kunderna. Att inte Google i dag driver en egen, överlägsen bank beror mest på nuvarande bankregleringar.

Men det finns uppstickare som visar hur det kan komma att se ut i framtiden. Som en start-up som heter Square Capital, som ger sina småföretagskunder möjlighet att med en knapptryckning låna pengar när verksamheten växer. Säkerheten baseras på att Square kan se all data från kundens nuvarande och tidigare transaktioner. Återbetalning sker genom att ett litet belopp dras till Square varje gång småföretagets kunder handlar – en realtidsekonomi baserad på data.

I en inte särskilt avlägsen framtid kommer big data att upphöra att vara ett modebegrepp, och snarare något som nästan omärkligt puttar oss i olika riktningar i vår vardag. Författaren ger ett hypotetiskt exempel; ett program som går igenom din garderob, beräknar ungefär vad din dejt bör gilla och föreslår vad du ska ta på dig.

De framtida marknadernas geografi

Ambitionerna att ”starta ett nytt Silicon Valley” finns i hela västvärlden och projekt av den typen har en sak gemensamt – de lyckas aldrig. Anledningen att det inte fungerar är att det är för sent. Silicon Valley har ett sådant försprång i att vara en perfekt miljö för just internetföretag att utmanare aldrig riktigt hinner ikapp.

Däremot är fältet öppet när det handlar om att skapa en ledande hub för de framtids-branscher som beskrivs i denna bok – robotik, genomik och it-säkerhet, för att nämna något. Vad krävs för att lyckas?

En sak som är viktig är stark lokal expertis inom ett område. Exempelvis kommer mycket av innovationerna inom it-säkerhet från Israel, och runt universiteten i Bostonområdet uppfinns mycket av det nya inom lifetech.

Till skillnad från vissa bedömare, som tror att alltmer makt och kapital kommer att koncentreras till Silicon Valley, tror Alec Ross att framtiden är jämnt fördelad geografiskt. Big data blir en råvara som man kan dra nytta av på samma sätt i Tel Aviv som i Kalifornien. Och det är ”alfastäder” – med välutbyggd fysisk och teknisk infrastruktur, och öppenhet för olika kulturer, som kommer att leda utvecklingen.

En annan framgångsfaktor är hur väl chefer tar vara på sina unga medarbetare – sina ”digitala infödingar”.   

Förändringarna i samhället kommer inte att göra att alla får det bättre. De som föds in i välstånd kommer fortsatt att ha en fördel.

Men den nya världen är också full av möjligheter. Alec Ross hoppas att hans bok ska hjälpa företag, chefer, investerare, regeringar och studenter att göra det bästa möjliga av dem.

Läs Chefboken i pdf-format:

Dags att logga in för fortsatt läsning!

Artikeln du vill läsa är låst. Logga in som Chefboken-prenumerant (eller bli prenumerant idag!) för att fortsätta läsa.

3 nr Chefboken
199 kr
Värde: 748 kr
Chefboken
Ny sammanfattning av aktuell ledarskapsbok varje månad
Digitalt bibliotek
Tillgång till över 100 titlar sammanfattade
Rabatt på Adlibris
Rabatt på månadens bok i sin helhet
Chefboken
Ny sammanfattning av aktuell ledarskapsbok varje månad
Digitalt bibliotek
Tillgång till över 100 titlar sammanfattade
Rabatt på Adlibris
Rabatt på månadens bok i sin helhet