Så smittar ditt ledarskap av sig till medarbetarna

Den brittiska poeten John Donne myntade orden: ”Ingen människa är en ö, hel och fullständig i sig själv; varje människa är ett stycke av fastlandet, en del av det hela” redan 1623, men beskriver på ett träffande sätt hur förhållandet mellan arbetsliv och privatliv ser ut på 2000-talet.

I sin nya bok Give and take radar Adam Grant, professor vid The Wharton School of the University of Pennsylvania, upp en imponerande mängd bevis för att en generös inställning på jobbet leder till stora vinster.

Bland annat redogör han för en 20-årig studie som visar att personer som fick stöd av sina arbetskamrater löpte två och en halv gånger mindre risk att dö i förtid än de som inte fick uppbackning.

När du stöder dina medarbetare eller kolleger gör du med andra ord inte bara deras dag lite bättre – du hjälper bokstav­ligen till att rädda liv.

Öppenhet, tillit och generositet leder till beteenden som påverkar andra på ett positivt sätt. Motsatt beteende har också motsatt effekt: En misstänksam person sätter exempelvis sina egna intressen i främsta rummet på bekostnad av andra. Det är inte ovanligt att den här typen av personer skiftar i lojalitet, tar åt sig äran för andras jobb, skyller ifrån sig på andra och undanhåller eller förvränger information.

Det leder till att omgivningen blir stressad och att organisationen som helhet fungerar sämre.

Vad du kanske inte tänker på är att din inställning påverkar betydligt fler personer än dina medarbetare. Den berör även människor som finns i dina medarbetares omgivning: i första hand deras familj, men också deras nätverk och umgängeskrets.

Forskning visar att den stress som de anställda upplever på jobbet får deras familj att må sämre. Till och med barnens prestationer i skolan påverkas.

Så här fungerar det:

En chef som tror att det bästa sättet att hantera sina medarbetare är att hålla dem på tårna ställer inte sällan orimliga krav, kritiserar dem inför andra, snålar med positiv feedback och undanhåller information. Den här typen av beteenden slår hårt mot medarbetarna.

När de kommer hem från jobbet på kvällen är risken stor att de är mer ilskna och har sämre tålamod. Deras partner riskerar som följd av detta att bli stressad, äktenskapet tar stryk och barnen kanske börjar dra sig undan för att inte riskera en utskällning.

Och så sprider sig effekten, i skolor och i övriga samhället likt dominobrickor som faller på varandra, menar professor Adam Grant.

Som tur är har även positiva relationer på arbetsplatsen en dominoeffekt. Den person som har en glad, öppen och förtroendefull stil beter sig på ett sätt som skapar positiva känslor bland sina kolle­ger, vilket i sin tur gör att deras familjer mår bättre.

Låt oss titta på ett konkret exempel:

Författaren till denna artikel i Harvard Business Review, Monique Valcour, professor i ledarskap vid EDHEC Business School i Frankrike, minns två exempel från början av sin karriär. Hon arbetade under fem års tid på två olika avdelningar inom en organisation. Trots att avdelningarna låg bredvid varandra och arbetade med liknande uppgifter skilde de sig åt en hel del när det gäller ledarstil och kultur.

På det ena stället fick hon med egna öron höra en manlig kollega bli utskrattad av sin chef när pappaledighet kom på tal.

Den här chefens inställning till separata sfärer tog inte hänsyn till de potentiella vinsterna i form av en välmående med­arbetare och dennes familj, vilket i slut­ändan skulle ha kommit jobbet till del.

På den andra avdelningen var det helt annorlunda. Efter att ha fött sitt andra barn frågade Monique Valcour sin chef om möjligheten att få arbeta hemifrån två dagar i veckan. Till hennes förvåning gick han med på det.

Det faktum att hennes chef visade tillit och vilja att testa nya saker för att bemöta både hennes och avdelningens behov var upplyftande, inte bara för Monique Valcour, utan även för hennes familj.

Hon gladdes åt möjligheten att få tillbringa två extra dagar varje vecka med sitt barn. Dessutom kände hon sig mer välmående och tog sig an sitt arbete med förnyad entusiasm och minskad stress.

Men viktigast av allt kanske var att Monique Valcour fick upp ögonen för att hennes chef var mer mångfacetterad än hon hade trott, vilket gjorde att respekten för honom ökade. Det ledde vidare till att hon kände sig mer engagerad.

Text Monique Valcour Bearbetning Fredrik Hillvesson