Daniel Eks livshistoria liknar mest av allt en Hollywood-saga. Den rymmer allt: uppgång och fall, framgångar och besvikelser. Kittlande skildringar av ett internationellt jetsetliv. Framför allt handlar det om en passion - och ett chefskap - utöver det vanliga.
Annons:

Glöden märker man direkt. Ögonen är trötta, men 29-årige Daniel Eks blick lyser när han pratar om sitt företag och sin vision. Om sitt mod.

»Jag är inte rädd, för vi har så många duktiga medarbetare. Jag är bara en otroligt liten del av Spotify. Vi vill förändra världen«, säger han och ler med hela ansiktet.

Än så länge verkar allt gå vägen. Sommaren 2011 lanserades musiktjänsten i USA och några månader senare presenterades ett omtalat samarbete med Facebook. Det senaste året har antalet anställda nästan tredubblats – från 180 personer till 550.

Med de växande framgångarna har Daniel Ek tvingats förlika sig med rollen som internationell superstjärna. I dag är han en symbol, mannen som ska få den blödande musikbranschen på fötter igen. Det är inte en slump att affärsmagasinet Forbes kallar honom »den viktigaste mannen i musikindustrin«. Framgångarna har förändrat vd:n Daniel Eks ledarskapsroll i grunden.

»Med en så stor organisation kan man inte göra allt själv. Jag ser mig lite som en chefredaktör: jag säger nej till otroligt mycket, men försöker också hålla ihop allting – skapa mönster och en röd tråd i allting vi gör«, säger han.

Daniel Ek är ständigt på resande fot mellan Europas huvudstäder, New York och Kalifornien. Han umgås med globala ikoner som Neil Young, är polare med Facebooks grundare Mark Zuckerberg och sägs spontan-sms:a med U2-sångaren Bono. När filmstjärnan Ashton Kutcher besökte Stockholm för några månader sedan rapporterade kvällstidningarna om ett besök på Spotifys huvudkontor.

Huvudkontoret, ja. På två stora våningsplan i centrala Stockholm sitter en armé av unga och skäggiga killar – medelåldern på företaget är långt under 30 – och häckar vid sina bärbara datorer. Tv-spelsrummet ekar ödsligt tomt. Biljardbordet har rationaliserats bort till förmån för fler Ikea-skrivbord. Folk jobbar helt enkelt för mycket.

Medan vi väntar på Daniel Ek i ett grönvitt konferensrum berättar PR-chefen att mattan vi vilar fötterna på har använts som säng efter vissa, särskilt ansträngande arbetsdagar. Konferensrummet heter »Abba« och är prydd med en gigantisk målning av Agnetha, Anne-Frid, Björn och Benny. Pas­sande, eftersom även Benny Andersson och Björn Ulvaeus har fått ta emot Kompetensgalans Stora Hederspris. Daniel Ek är mycket stolt över utmärkelsen:

»Det är inte varje dag man står i samma sällskap som Björn och Benny. Vi skapade inte Spotify för att få utmärkelser och priser, men det är kul att allt vårt slit och hårda arbete uppmärksammas. Vi är otroligt hedrade.«

Daniel Ek började arbeta tidigt. Berättelsen om honom startar inte med Spotify, utan med en 14-årig pojke i skolans datorsal som säljer webbsidor för hundratusentals kronor. Som tonåring utvecklar han ett maniskt it-intresse. Han bygger servertorn i pojkrummet som till slut blir så höga och varma att han tvingas klä av sig allt utom kalsongerna när han kliver in i rummet.

Det har inte alltid varit enkelt. De tidiga framgångarna hade ett högt pris. Som 23-åring drabbades den nyblivne mångmiljonären av en depression. Han sålde sin röda Ferrari och lämnade Stockholm för att meditera och plinka på sin gitarr. Pengar var plötsligt oviktigt.

»Jag trodde att allt skulle förändras om man fick pengar. Jag var inte framgångsrik på damfronten och trodde kanske att det skulle ändras, men det gjorde det inte. Det är pinsamt, men vad jag insåg då var att min drivkraft är att skapa något. Eller ännu bättre: att förändra något. För mig handlade det om att inse att livet är alltför kort för att spendera det på något man inte tycker om.«

Daniel Ek och it-veteranen Martin Lorentzon, Spotifys andra grundare, bestämde sig för att kombinera sina största passioner – teknik och musik. De lade sina förmögenheter på något ingen tidigare provat, en gratistjänst som låter användarna lyssna till all världens musik strömmat på Internet.

Det var inte enkelt. Förhandlingarna med de skeptiska skivbolagsjättarna tog flera år. Men sedan licenserna kom på plats har framgångarna avlöst varandra. Eks och Lorentzons skapelse är inte börsnoterad, men värderas idag till flera miljarder kronor.

Tidigare kunde Daniel Ek sitta och »pilla« med pressmeddelanden och grafiska gränssnitt. Nu handlar arbetet snarare om att rekrytera så många bra medarbetare som möjligt. De 350 personerna på huvudkontoret i Stockholm har handplockats från hela världen. I dag finns ungefär 25 nationaliteter representerade på företaget och arbetsspråket är engelska.

»Vi har fått in otroligt mycket talang i bolaget. Jag kommer in till kontoret varje dag och lär mig nya saker. Hur många sådana jobb finns det?«

Daniel Ek säger sig inte ha en särskild chefsroll. Han är varken sträng eller glad, säger han:

»Jag är nog snarare trött för det mesta, eftersom jag reser så mycket.«

Daniel Ek har omkring hundra resdagar om året. Schemat är så späckat att han ofta glömmer bort vilken tidszon han befinner sig i. Men musikintresset är alltid närvarande. Hans främsta resekamrat, den ihopfällbara resegitarren, följer allt som oftast med på resorna över världshaven. Daniel Ek ler:

»Förutom att vara trött handlar mitt jobb om att vara den som försöker skapa tydlighet. Mitt jobb handlar inte om att ge mig in i detaljer eller coacha folk, utan att få folk att se den stora bilden.«

Till jobbet hör som sagt att vara ansiktet utåt och representera Spotify dygnet runt. Inte minst i USA, där it-företagsledare förväntas förkroppsliga sina företag ända ut i fingerspetsarna. Det är inte Daniel Ek överförtjust i. Han syns sällan i medierna eller på kändisfester.

»Som svensk gillar man inte att berätta varför man själv är så bra. Den här intervjun är extremt jobbig på det sättet. Som tur är har jag en otroligt bra familj som håller mig nere på jorden, som säger att jag bara är en vanlig Svensson«, säger han och fortsätter:

»Jag gillar inte att prata om mig själv. Samtidigt är vi otroligt passionerade i det vi gör. Vi vill att hela världen ska känna samma passion.«

Ingen förstår hur han orkar. Medarbetare skakar på huvudet och konstaterar att andra hade slängt in handduken för länge sen. Men Daniel Ek är inte funtad så.

»Jag har alltid varit dumt naiv. Det är vad jag kallar mig. Vad man ska veta om mig är att jag är den minst smarta personen på Spotify. Det finns enormt många duktiga människor här, men min grej är att jag vägrar ge upp. Och jag har en naiv tilltro till att världen ska fungera på ett visst sätt. Till slut kommer den att göra det.«

0 Kommentarer

Kommentera

<a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>